Det började med en rätt oskyldig jämförelse. Alliansen hade presenterat sin budget för Stockholms läns landsting. Budgeten omfattar 75 miljarder kronor och innehåller enorma satsningar på sjukvård och kollektivtrafik. För att bidra till finansieringen har en del avgifter och taxor justerats upp. SL-kortet höjs med 100 kronor (en nyhet som ABC-nytt publicerade 18 minuter efter att budgeten släppts!) och finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) ställdes mot väggen.
– Hundra kronor, det är tre chipspåsar, sa landstingsrådet i ett försök att avdramatisera prishöjningen. Men det skulle han inte ha gjort. Uttalandet uppfattades som nonchalant och Rosdahl fick erfara hur snabbt en sociala medier-storm kan blåsa upp.
På Twitter etablerades hashtaggen #chipsgate, på Facebook startades gruppen Dyrare SL-kort – Nej tack och Torbjörn Rosdahls egen blogg blev förstås nedlusad med argsinta och raljanta kommentarer. En reklambyrå startade en sajt ("Hur mycket kostar det i chipspåsar?") och OLW ställde sig utanför t-banan och delade ut gratis chips.
Torbjörn Rosdahl är en sympatisk person och han leder ett landsting med välskött ekonomi. Stockholmarna har en välutbyggd kollektivtrafik – som dessutom är billig. Sverigesnittet för motsvarande SL-kortet ligger på 1 200 kronor; efter höjningen betalar stockholmarna 790. Alliansbudgeten som presenterades i onsdags innehåller kollektivtrafiksatsningar på 33 miljarder. Så jag förstår om det känns snopet för Rosdahl när all mediafokus plötsligt riktades mot tre påsar chips.
Nu har Torbjörn Rosdahl bett om ursäkt för sitt uttalande – gjort en pudel, helt enkelt. Säkert har han lärt sig en läxa. Antagligen kommer han, som Dagens Media skriver, bli mindre lättillgänglig i sin kommunikation och mer byråkratisk. Lite mer politiker, lite mindre människa. Förföljd av tre påsar chips.
Media:
DN, DN1, DN2, Expr, Resumé, Resumé2
Uppdatering 19/5: Läs även Stephan Mendel-Enks krönika i Metro: "Filippa Reinfeldt är en kvinna i 45-årsåldern med brunaktigt hår. Hon har flera barn och jobbar politiskt med en mängd olika frågor.”
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Torbjörn Rosdahl, Moderaterna, Stockholms läns landsting, SLL, kollektivtrafik, chipsgate, sociala medier, fredagsmys
4 kommentarer:
Du har som vanligt många kloka åsikter. Men jag tycker att det är problematiskt att jämföra Stockholms kollektivtrafik med andra regioners. Både för att kollektivtrafiken är mer omfattande & tätare i Sthlm än på andra platser, för att fler passagerare utnyttjar den och för att den behövs mer (viktigare samhällsfunktion) än på många andra platser. SL torde också få in mer pengar på reklamintäkter än andra regioners kollektivtrafik, vilket jag som resenär borde tjäna ekonomiskt på att utsättas för (och gärna gör). Skånetrafikens har såvitt jag upplevt inte nån reklam nånstans.
Jag håller med om att jämförelsen inte är alldeles enkel. Kanske borde man i stället jämföra Stockholm med andra större städer i världen.
Metro har gjort det, och i deras jämförelse ligger snittpriset på 914 kr, så även där hävdar sig Sthlm väl.
Men även sådana jämförelser är förstås vanskliga; olika kollektivtrafiksystem finansieras olika (avgifter, skatter, reklam).
I Sthlm är fördelningen ungefär 50/50 mellan skatter och avgifter (reklam står för en rätt liten del), och det tycker jag är en rimlig fördelning. Men det leder förstås också till att satsningar på mer och bättre kollektivtrafik = högre kortavgift.
Tanke 1: Om man tar bort alla spärrar, säger upp alla kontrollanter, spärrvakter, konduktörer m.m. och samtidigt gör kollektivtrafiken avgiftsfri. Hur mycket skulle landstingsskatten egentligen behöva höjas?
Den siffran skulle jag gärna vilja veta....
Tanke 2: Tycker det är helt omrimligt att månadskortet kostar lika mycket om man pendlar Nynäshamn - Stockholm C som Hägersten - Stockholm C. Längre resor bör kosta mer och tvärtom, precis som det gör med bil eller om man kör med stämpelhäfte.
Dvs. inför möjligheten att köpa regionsindelade kort (3 regioner?), blir mer rättvist. Vill man någon gång åka längre köper man ett tillägg för just den resan. Precis som det fungerar i många andra städer utomlands (och kanske i Sverige).
Andreas - Tanke 1: Föreslår att du kontaktar SL, de kanske kan ge en orientering om hur många "icke-förare" som är anställda av de olika entreprenörerna. Det svåra i sammanhanget är nog att beräkna vilka ökade kostnader en avgiftsfri kollektivtrafik skulle medföra till följd av ökat resande, dvs. behov av fler avgångar osv.
Tanke 2: Det finns goda argument både för och emot enhetstaxan. Med tanke på att arbets- och bostadssituationen i länet ser ut som den gör (många arbetsplatser men få bostäder i Stockholms stad) tycker jag det nuvarande systemet verkar ändamålsenligt.
Skicka en kommentar