Glöm inte konsten när staden förtätas!

När staden förtätas och nya bostadskvarter växer fram är det viktigt att den konstnärliga gestaltningen finns med i ett tidigt skede, skriver jag i en insändare som är publicerad i Mitt i Söderort den 5 november.

Ett stort antal nya bostäder planeras nu, från Hammarbyhöjden till Skarpnäck. Planeringen inkluderar också t.ex. arbetsplatser, förskolor, butiker och annan service. Men den offentliga konsten får inte glömmas bort när vi bygger framtidens stad!

Väl genomtänkt konst kan göra underverk för en plats. Ett nyinvigt exempel finns i Kristinebergs slottspark, där designgruppen Fronts gatlyktor kombinerar lekfull form och lysande funktion. Ebba Bohlins klarblå bro i Annedal har snabbt blivit en symbol för hela stadsdelen. Och vem blir inte på gott humör av Dan Wolgers "tårta" i Bagarmossen?

"Tårtan" i Bagarmossen. Foto: Marit Hagen

Blå bro i Annedal.

Ju tidigare konsten kommer in i planeringen, desto större möjligheter finns det att göra något riktigt bra. Jag vill att vår stadsdel ska få konstnärlig gestaltning som verkligen bidrar till att lyfta intrycket av de nya offentliga rum som skapas när nya bostadsområden växer fram. Jag vill se konst av hög kvalitet som lockar långväga besökare. Konsten får inte komma som jästen efter degen – därför måste vi tänka på konst redan innan spaden sätts i marken!

Lysande konst i Kristineberg. Foto: Mats Liliequist

Här är insändaren som den ser ut i tidningen:

På strövtåg i stadsnära skog

Igår deltog jag i en vandring i Hammarbyskogen som arrangerades av Facebookgruppen Rädda Hammarbyskogen. Hammarbyskogen är utpekad som en del av Stockholms ekologiska infrastruktur i naturstrategin Den gröna promenadstaden. Ett 40-tal personer hade anslutit för att lära sig mer om grönområdet och ciceron var Ronny Fors från Naturskyddsföreningen. Han visade oss gamla tallar och unga ekar och lärde oss att sälgen är rena godisbutiken för humlorna när de vaknar upp på vårkanten.

Ronny Fors från Naturskyddsföreningen guidar i Hammarbyskogen.

Bakgrunden till vandringen är det pågående programarbetet för Hammarby–Björkhagen, där Stockholms stad planerar att komplettera vår stadsdel med omkring 1 500–3 000 nya bostäder. Att det behöver byggas nytt inser nog de flesta, med tanke på hur mycket Stockholms befolkning årligen ökar. Och Hammarbyhöjden är ett attraktivt område – här finns både närhet till stad, natur och en bra kollektivtrafik, som många uppskattar.

Synen på de grönområden som finns mellan ytterstadens områden skiljer sig åt. En del tycker att de främst fungerar som barriärer och skulle hellre se att stadsdelar knöts samman med hjälp av en tätare bebyggelse. Stadens idé är att människor bor tätt, och den utglesning som skedde när tunnelbanan byggdes och mindre förortscentrum spriddes ut i stadens närområde kan på goda grunder ifrågasättas. Var det så klokt, egentligen? Eller borde man i stället låtit den tätbebyggda staden successivt fått växa utåt? Kanske hade vi då behövt ta betydligt mindre grönytor i anspråk? 

Hammarbyskogen.

För andra är Hammarbyskogen, och andra skogspartier, en värdefull och uppskattad del av närmiljön. Man använder skogen för rekreation, hundpromenader och barns lek. Man menar också att skogen har ekologiska värden som staden har nytta av, till exempel förmågan att binda vatten och därmed göra staden mindre känslig för ökade nederbördsmängder. Kort sagt: medan en del ser skogsdungarna som tomrum ser andra dem som andrum.

Dessa faktorer – värdet av nya bostäder och värdet av bevarade grönytor – är sådant som vi politiker måste beakta när vi tar ställning till hur förtätningen i Hammarbyhöjden ska åstadkommas. Jag inser att det inte sällan är uppfattningar som det är svårt att kompromissa om; man kan inte både bygga och inte bygga på en viss plats.

Men med en öppen och resonerande dialog kan vi i varje fall få en bild av vilka värden som är särskilt uppskattade och betydelsefulla, och därmed skapar vi bättre förutsättningar för att bygga en stad där framtidens generationer både har någonstans att koppla av – och någonstans att bo.

Start för utveckling av Hammarby

Äntligen ska stadsbyggnadskontoret ta ett helhetsgrepp på stadsdelarna Hammarbyhöjden och Björkhagen! Nästa vecka väntas stadsbyggnadsnämnden fatta beslut om ett programarbete som bland annat väntas skapa möjligheter för 1 500–3 000 nya bostäder i området.  Inriktningen är att ta tillvara det centrala läget och planera för en tätare och mer levande stadsmiljö, med bredare utbud av bostäder, verksamheter, service, kultur och parker.

Utvecklingsområde!

En av de prioriterade frågorna är kopplingen mellan Hammarbyhöjden och Hammarby sjöstad. Detta är en fråga som jag själv tycker är särskilt viktig (se Knyt ihop Hammarbyhöjden med Sjöstaden!), och det ska bli spännande att se vad man kommer fram till. Andra prioriterade frågor är

• utveckling av Nytorps gärde, 
• förtätningspotential och utvecklingsbehov samt 
• koppling till Söderstaden.

Stadsbyggnadskontoret utlovar att programarbetet ska ske i god dialog med de boende, eventuellt kompletterat med webbverktyg. Tidig dialog och moderna dialogverktyg låter klart positivt!

Läs gärna ärendet på stadsbyggnadsnämndens hemsida. Tidningen Årsta/Enskede skriver om planerna.

Knyt ihop Hammarbyhöjden med Sjöstaden!

"Är det tryggt att gå hela vägen hem till dig?" frågade min kompis som bor i Hammarby sjöstad, när hon en kväll skulle besöka mig i Hammarbyhöjden. Dessvärre kunde jag inte ge henne ett helt lugnande svar. Mellan Sjöstaden och Höjden finns nämligen idag en otrygghetsbarriär, som dels består av industriområdet Mårtensdal, dels av Hammarbyvägen och dels av en mörk och skogbevuxen brant mellan Hammarbyvägen och Kalmgatan. En sådan otrygghet är förstås inte bra, och ett sätt att råda bot på den är att bygga fler bostäder och stärka sambandet mellan stadsdelarna.

Låt de två få mötas! Karta: Eniro.se

Idag föreslår jag just detta i en insändare i Mitt i Söderort. Stockholms stadsplanerare borde prioritera fler bostäder och färre buskage i det ingenmansland som idag finns mellan stadsdelarna. Samtidigt bör man undersöka om det går att göra Hammarbyvägen mer till en stadsgata. Kanske kan den läggas samman med Mårtensdalsgatan/Hammarby fabriksväg. Kanske kan det skapas möjligheter för såväl affärer som trevliga uteserveringar längs gatan?

Både Sjöstaden och Hammarbyhöjden är populära områden att bo i och genom att låta dem mötas kan vi skapa mervärden för både gamla och nya invånare i "Hammarbystaden". Det är hög tid att knyta ihop Hammarbyhöjden med Sjöstaden!