Cykelmiljarden ska användas klokt – inte sättas sprätt på

Jag satt i Stockholms trafiknämnd förra mandatperioden och är stolt över mycket av det vi då lyckades åstadkomma för att göra Stockholm till en bättre cykelstad. På ett övergripande plan handlade det om att vi uppvärderade cykeln som trafikslag. I stadens Framkomlighetsstrategi, som Alliansen antog 2012, pekas cykeln ut som prioriterat trafikslag och i Cykelplanen presenteras konkreta åtgärder.

Bland det som gjordes kan nämnas ett antal förbättringar i gatumiljön för cyklister: ny cykelbana längs Nynäsvägen, cykelgarage i Älvsjö, mer plats för cyklister på Götgatan och snabbcykelväg på Repslagargatan, ombyggnad av den farliga korsningen Fleminggatan–S:t Eriksgatan (mycket tack vare nämndkollegan Charlotta Schenholms lobbyarbete), fler cykelparkeringar, fler cykelpumpar, bättre snöröjning, bättre skyltning med mera.

Ännu återstår naturligtvis mycket att göra. Jag vet att Patrik Silverudd och Jill Eriksson, som nu representerar Folkpartiet i trafiknämnden, gör allt de kan för att sätta fart på trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP). Men jag tycker ändå att SvD:s artikel idag har ett lite konstigt fokus. Visst ska den avsatta cykelmiljarden användas till ännu fler cykelförbättrande åtgärder. Men skattepengar ska faktiskt inte "sättas sprätt på": Även om det råkar finnas en rejäl kassakista att ösa ur så ska pengarna ska användas på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Den politiska process som styr detta tar ibland lite tid och ibland är det andra projekt som kolliderar med cykelplanerna och leder till förseningar.

Jag har full respekt för – och delar – mångas otålighet. Samtidigt inser jag att man inte bara kan knäppa med fingrarna och så är allting klart. Jag hoppas att den rödgrönrosa majoriteten lyckas hålla samma tempo som Alliansen när det gäller att göra Stockholm till en bättre cykelstad. Men jag hoppas också att de använder cykelmiljarden förståndigt. Deras förmåga att "sätta sprätt på" skattepengar har vi redan sett alltför många trista exempel på.

Stad eller förort – en cykelställsfråga?

I en ny rapport anser Trafikkontoret att olika cykelställ ska användas beroende på om det är "förortsmiljö" eller "stadsmiljö". En olycklig uppdelning, tycker jag.

Nästa vecka kommer trafik- och renhållningsnämnden fatta beslut om en kraftig utbyggnad av antalet cykelparkeringsplatser i Stockholm. Det är välbehövligt, eftersom Stockholm ligger långt efter andra cykelstäder när det gäller p-platser för cyklar.

Till grund för beslutet ligger en rapport som Trafikkontoret tagit fram, Cykelparkering i Stockholm. Den innehåller en hel del intressant läsning, såväl vad gäller befintliga cykelparkeringar och hur de används, var det skulle behövas flera och hur de bör vara utformade.

Gissa vad som är förorts- respektive stadscykelställ?

En passage i rapporten fick mig dock att studsa till. Under rubriken "princip för val av ställ" står det följande:

"I cykelparkeringsplanen har modellerna Bågen och Urban valts att användas, i enlighet med cykelparkeringshandboken. Utgångspunkt har varit att Urban har rekommenderats i stadsmiljö och Bågen i förortsmiljö."

Tydligen tycker alltså stadens tjänstemän fortfarande att vi ska göra skillnad på "stad" och "förort", och att staden ska kännetecknas av en viss typ av cykelställ, medan "förorten" ska kännetecknas av en annan typ. Jag vänder mig starkt mot detta resonemang. Jag har inget emot att man rekommenderar olika typer av ställ i olika typer av miljöer. Men stad–förort är ett illa valt motsatspar, av flera skäl.

Dels för att det förstärker den redan rådande "klyftan" mellan inner- och ytterstad i vår kommun. Vad Trafikkontoret anser att det ska tjäna för syfte förstår jag inte, särskilt inte när Stockholms översiktsplan strävar mot att överbrygga denna klyfta genom ett ökat promenadstadstänk.

Dels för att det framstår som föga ändamålsenligt. Vad är "förortsmiljö"? Är det måhända kvartersstrukturen i Skarpnäcks gård man syftar på? Och med "stadsmiljö", tänker man då på de glesa lamellhusen i Hjorthagen?

Ibland talas det om politiska "cykelställsfrågor", dvs. små, vardagsnära frågor av struntsakskaraktär. Detta är kanske en cykelställsfråga (i dubbel mening) men jag blir en smula beklämd när jag märker att stadens tjänstemän fortfarande tycks upprätthålla gamla tankemönster kring "staden" och "förorten", och där "stad" och "förort" tydigen behöver skiljas åt med olika modeller på t.ex. papperskorgar, gatubelysning – och cykelställ.

Jag tycker att när vi bygger framtidens Stockholm så ska sträva efter att göra det utifrån de förutsättningar och möjligheter som finns i olika områden och miljöer, inte utifrån förutfattade meningar om vad som är "stad" och vad som är "förort".

Dags för Stockholm att inrätta ett cykelråd

Stockholm borde ta vara på cyklisternas kunskaper och synpunkter genom att inrätta ett cykelråd.

Trängseln i Stockholmstrafiken är stor, och ett sätt att minska den är att göra jobbpendling med cykel mer attraktivt. Genom cykelmiljarden satsar Alliansen ambitiöst på att skapa bättre och tryggare cykelbanor. Men det finns ändå mycket att göra för att skapa en bra och säker trafikmiljö för cyklister.

Ta vara på cyklisternas kunskaper!

De som cyklar, dag efter dag i ur och skur, är de riktiga experterna. Stockholms stad borde knyta till sig dem och ta vara på deras kunskaper och synpunkter. Mitt förslag är att staden inrättar ett cykelråd, som konsulteras när vi planerar Stockholms cykelvägar. Ledamöterna i cykelrådet bör tillsättas genom ett ansökningsförfarande. På så sätt kan vi engagera även dem som inte redan är aktiva i partier eller intresseorganisationer. Rådet ska självklart vara jämställt.

Idén med ett konsulterande råd är välbekant i staden. Redan finns t.ex. både ett skönhetsråd och ett råd för funktionshinderfrågor. Och cykelråd finns i flera städer, t.ex. Västerås och Örebro.

Självklart har stadens trafikplanerare redan idag stor kunskap om cykeltrafik. Men ett cykelråd skulle ytterligare stärka cyklisternas röst i Stadshuset och tillföra värdefulla perspektiv när vi bygger framtidens Stockholm, där bilen inte alltid är utgångspunkt för planeringen.

(Ovanstående text är en förlängd version av en insändare som publicerades i Tidningen Årsta/Enskede den 19 oktober 2013.)

Cyklar som rullar får mindre plats än bilar som står still

På Götgatan får biltrafiken sex breda filer, medan cyklisterna får två smala. Är det en rimlig prioritering?

Idag anlände USA:s president Barack Obama till Sverige i sitt jättestora flygplan och med ett jättestort entourage. När hans jättelånga bilkortege körde in i Stockholm var halva stan avspärrad. Allmänheten var vederbörligen förvarnad om att trafikkaos kunde vänta. För min del befarade jag att min dagliga tunnelbaneresa till Gamla stan skulle vara osedvanligt knökfull, och passade därför på att använda ett nytt transportmedel för att ta mig till jobbet: cykeln.

Resan mellan Hammarbyhöjden och Hantverkargatan gick oväntat smidigt och tog ungefär 25 minuter. Jag cyklade i ganska maklig takt men, upptäckte jag, det är å andra sidan i praktiken det enda som står till buds med tanke på trängseln i cykelfilerna.

Cykelkurvan pekar uppåt. Källa: Stockholms miljöbarometer

Kurvan över antalet cyklister i Stockholm pekar brant uppåt. År 2000 passerade 28 000 cyklister innerstadssnittet varje dag. Nu ligger siffran på närmare 60 000. Detta innebär förstås att cyklisterna behöver större gatuutrymme. Jag vet att Stockholms stad jobbar hårt med denna fråga (det är många som konkurrerar om gatuutrymmet) men när jag cyklade längs Götgatan på väg hem idag slog det mig att mycket fortfarande kan göras.

Olika prioriteringar på Götgatan. Bildkälla: Google Maps

Götgatan är en gata med både mycket biltrafik, mycket cyklister och många fotgängare. Ändå är bilismen så kraftigt prioriterad att den får uppemot sex filer till sitt förfogande – fyra för fordon i rörelse och två för stillastående fordon – medan de allt fler cyklisterna bara har två trådsmala cykelbanor, en i vardera riktning, till sitt förfogande. Är det en rimlig prioritering?

I den nya framkomlighetsstrategin som Stockholm antagit är det de miljö- och utrymmessmarta transportslagen (gång, cykel och kollektivtrafik) som prioriteras. Jag ser fram emot den dag när strategin blivit verklighet. Exemplet Götgatan visar att mycket arbete ligger framför oss.

Säkrare cykelväg vid Flaten

Idag saknas det en bra cykelförbindelse i området längs Flatenvägen/Ältavägen, som binder samman Stockholm och Nacka. Området är utpekat som prioriterat i Stockholms nya cykelplan, och vi satsar därför 5,8 miljoner på att förbättra cykelförbindelser. Hälften av bilkörfälten kommer att tas bort och i stället bli cykelbanor. Trafikkontorets bedömning är att körfälten har en överkapacitet och därför räcker det med ett körfält i vardera riktningen.

Åtgärder på gång!

Även vid Flatenbadet (område D på Trafikkontorets karta ovan) kommer det bli förändringar. Busshållplatsen i östlig riktning flyttas ut till Flatenvägen för en säkrare trafikmiljö. Dessutom kommer övergångsställen att göras säkrare.

Trafik- och renhållningsnämnden väntas fatta beslut om dessa åtgärder i nästa vecka. Mer information om ärendet, samt om andra planer för att förbättra för cyklisterna i Stockholm, finns på denna länk (ärende 8 och 9). Läs också gärna vad DN skriver om cykelsatsningen.

Bygg cykelringleder i Stockholm

En gång skulle jag ta cykeln från Hammarby till en kompis i Hägerstensåsen. Jag hade bestämt mig för att följa skyltarna. Det gick sådär; någonstans vid Årstafältet hamnade jag fel och fick ta en omväg. Det är ett exempel på hur tvärförbindelserna i Stockholm ofta inte är så bra. Att ta sig in till stan, dvs. radiella resor, brukar gå hyfsat, men ska man från en förort till en annan så är det knepigare.

Detta vill vi i Folkpartiet ändra på. Därför föreslår vi i en debattartikel i DN idag att Stockholm bygger snabba och trygga ringleder – en cityring, en inre ring i ytterstaden och en yttre ring som passerar genom kranskommunerna. Detta är en åtgärd som, i kombination med bättre skyltning, kan göra det lättare för folk att välja cykeln i stället för bil eller buss när man vill åka på tvären.

Andra tankar som vi har för att förbättra för cyklisterna i Stockholm är att utveckla lånecykelsystemet, att ordna fler säkra parkeringsplatser för cyklister samt att förbättra möjligheten att kombinera cykeln med kollektivtrafiken. De tankarna utvecklar vi mer i artikeln, läs den gärna och kom med synpunkter!

Läs även
Lotta Edholm (FP): FP föreslår ringleder för cyklister i Stockholm
Folkpartibloggen: Så gör vi Stockholm till en cykelstad i världsklass
Mark Klamberg (FP): Ringleder för cyklister knyter ihop Stockholm
Madeleine Sjöstedt (FP):  Ringleder för cyklister knyter ihop Stockholm

Bättre skyltning på gång i Stockholm?

Den här bilden, som jag tagit i New York, är ett bra exempel på hur vägskyltningen kan ha ett fotgängarperspektiv. De  runda ringarna visar hur långt promenadavstånd det är till olika mål. Avståndet mäts i minuter – vilket ofta är mer intressant än avståndet i kilometer.

För att fler ska ta till apostlahästarna i storstadsdjungeln så är det viktigt att skyltningen fungerar. Att hamna på fel spår går väl an om man cyklar, men om man promenerar blir omvägar besvärliga och tidsödande. Därför måste skyltningen vara tydlig och konsekvent. Det är inte kul att följa en skylt mot en destination, för att sedan bli övergiven vid närmaste korsning.

I Folkpartiets nya trafikprogram föreslår vi att Stockholm ska ta fram ett skyltprogram, med fokus på att förbättra skyltningen för fotgängare och cyklister. Själv tycker jag att avståndsangivelse i minuter vore intressant att testa. Andra idéer är digitala tavlor med uppdaterad trafikinformation och hänvisningar till närmaste kollektivtrafikanslutning eller cykelparkering.

Dessutom, en sak som jag skrivit om tidigare (se Nya möjligheter med öppen data) och som är jätteviktig: Den trafikdata som finns i stadens system måste vara tillgänglig för alla. Därigenom öppnar man möjligheter för olika aktörer att utveckla t.ex. promenadappar och cykelappar, som kan bidra till att Stockholm blir en ännu gång- och cykelvänligare stad.

Godkänd vintercykling på Söder

När Alliansen presenterade budgeten för Stockholm i höstas så var en av nyheterna "cykelmiljarden" – en gigantisk satsning som sträcker sig till 2018, och som ska göra det enklare och säkrare att vara cyklist i Stockholm (se även Miljardsatsning på Stockholms cyklister).

I budgeten skriver Alliansen att "en viktig säkerhetsaspekt för cyklingen i Stockholm är att förbättra sopning och snöröjning av cykelbanor och detta ska beaktas i entreprenadupphandlingar". Även detta är en god nyhet, eftersom allt fler tar cykeln även vintertid.

Budgetåret 2012 har nätt och jämnt inletts, och särskilt många avtal med nyskrivna cykelbaneklausuler har väl knappast hunnit träda i kraft (initiativ har dock redan tagits). En så strålande vinterdag som idag bestämde jag mig ändå för att testa vintercykling, med hjälp av mormors gamla Crescent från anno dazumal. Utan dubbdäck. Färden gick från Hammarbyhöjden till gymmet på Södermalm och här är mina iakttagelser.

Bilden ovan visar Hammarbybacken. Cykelbanan har uppenbarligen inte snöröjts sedan senaste snöfallet, men tack vare torrt och kallt väder är den klart farbar utan att man känner spårningstendenser. Skillnaden mot den intilliggande bilvägen är emellertid uppenbar.

Nästa bild är från Skansbrogatan. Även här tar man sig fram lätt i det tunna snötäcket. Frågan är dock hur det kommer att funka i morgon, efter dagsmeja och eventuella minusgrader i natt.

Götgatan, riktning norrut. Min fördom är att innerstan generellt sett hålls efter bättre, vilket denna bild talar för. Men det kan ju också vara så enkelt som att den här cykelbanan är mer trafikerad. Min helhetsbedömning är ändå att snöröjningen på Söders cykelbanor får godkänt denna dag. De är helt klart farbara och lättrampade.

Slutligen, framme vid träningsanläggningen. Under sommarhalvåret är här oftast fullt med cyklar. Vintertid tycks stockholmarna föredra andra transportsätt. Förhoppningsvis kan de förhöjda ambitioner vad gäller snöröjning bidra till att fler börjar se cykeln som ett alternativ, även på vintern.

Länkar
Om du är missnöjd med snöröjningen, felanmäl på stockholm.se/felanmalan.
Mer om cykling i Stockholm på stockholm.se/cykla. Där finns även info om snörjöningen.

Miljardsatsning på Stockholms cyklister

För ett par veckor sedan vände sig SvD-kolumnisten och cyklisten Karin Thunberg till Stockholmspolitikerna i en krönika: "Hur i hela friden [har] de tänkt när de blandar ihop bilar, cyklister och fotgängare på samma utrymme – eller på vägar som korsar varandra, utan förvarning? Det kostar våra liv. Blodet rinner bokstavligen på Stockholms gator."

Även om jag inte skulle uttrycka mig lika drastiskt som Karin Thunberg så kan jag instämma i att det ofta är ett halsbrytande äventyr att cykla i Stockholm. Det finns alltför många trafikmiljöer i Stockholm som är ogästvänliga för cyklister (se till exempel nedanstående bild från Vasagatan), där cykelbanor plötsligt upphör i tomma intet, där trafikslagen blandas på ett olyckligt sätt med mera.

Vasagatan. Bilar och cyklar i oskön blandning.

Inom Folkpartiet är cyklisterna en prioriterad trafikantgrupp. Bättre snöröjning på cykelbanorna, bättre cykelparkeringar vid kollektivtrafikknutpunkter, fler pumpstationer, bättre tvärförbindelser i ytterstaden och överlag en tydligare prioritering av cyklister i stadsplaneringen är exempel på frågor som Folkpartiet driver.

Därför är det glädjande att Alliansen i stadshuset nu presenterar en miljardsatsning på cyklister de kommande åren. Fler cykelstråk ska byggas och de befintliga förbättras. Stockholm ska knytas samman med grannkommuner genom sammankopplade cykelvägar. Fler cykelparkeringar och utbyggt lånecykelsystem aviseras också. Ett annat exempel är att man vid nybyggnationer ska planera för ett ökat cyklande och behovet av cykelparkeringar.

Trampa tryggt.

Cykelfrågorna drivs även av Centerpartiet. Deras borgarråd Per Ankersjö har skrivit om budgetförslaget på sin blogg. Alliansens kraftsamling kring cykelfrågorna kommer göra skillnad. Karin Thunberg, och hennes 150 000 dagliga medcyklister, ska kunna komma fram tryggt och säkert i Stockholmstrafiken!

Media
SvD, DN

Läs även
Cyklistbloggen: 143 miljoner per år till cykling
Cykelsmart: Miljardregn till cykling i Stockholm
Mer om budgeten på stockholm.se/budget2012.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Stockholm, Folkpartiet, cykling, trafik

Nymålat – för säkrare cykling

I dag har Trafikkontoret varit på Olaus Magnus väg i Hammarbyhöjden och målat cykelfält. Tidigare fanns det inga markeringar alls i gatan, vilket innebar onödig otydlighet för bilister och cyklister. Cykelfälten förenklar samspelet mellan bilister och cyklister och gör trafikmiljön tryggare. De har dessutom fördelen att de smalnar av gatan, vilket kan medföra dämpade hastigheter. Ännu bättre vore om man kunde göra en liten nivåskillnad mellan cykelbana och vägbana, men det är förstås mycket dyrare plus att det ställer till problem vid snöröjning.

Före.

Efter.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Trafikkontoret, Stockholm, cykling, trafik, Hammarbyhöjden, Olaus Magnus väg

Mindre elände på Tegelbacken

Jag hade äran att få tjänstgöra vid kvällens sammanträde med Trafik- och renhållningsnämnden. Ett av besluten som fattades var att förbättra situationen för cyklister och gående vid Tegelbacken. Trafiksituationen på Tegelbacken har under lång tid varit ganska eländig, särskilt för cyklister och fotgängare. Cykelbanorna är för trånga och övergångsställena ligger inte där det är naturligt för människor att gå över.

Snart lite mer cykel- och gångvänligt.

Nu kommer en del åtgärder att vidtas för att komma till rätta med problemen. Gång- och cykelbanorna ska breddas så att trafikanterna får plats, belysningen under Centralbron ska förbättras och det blir ett nytt övergångsställe så man slipper riskera livhanken för att komma till busshållplatsen.

Jag tycker det är mycket positivt att denna centrala plats i Stockholm, viktig som länk mellan turistmålen Gamla stan och Stadshuset och som trafikapparat, nu får en uppfräschning. Mer information om åtgärderna på Tegelbacken finns här.

Allt fler stockholmare ute och cyklar

Måndag och tisdag denna vecka ägnas åt konferens med trafik- och renhållningsnämnden. Under en kort "sightseeing" i Stockholm fick vi först se några av de projekt som är aktuella just nu, däribland den ruttnande Stadshusbron och den allt bräckligare Vasabron. Man inser att det finns väldigt många broar i Stockholm, och att hålla dem i skick är ett arbete som aldrig blir riktigt klart.

Idag har vi bl.a. fått veta att andelen cyklister i Stockholm har ökat kraftigt - det var hela 80 procent fler cyklister 2009 än 1998. Det tycks inte vara så att man cyklar för att man inte har råd med bil eller SL-kort, i stället cyklar man för att det är bästa sättet att ta sig till jobbet. Enligt mätningar är cykeln också konkurrenskraftig gentemot såväl bil som kollektivtrafik när det gäller tidsåtgång för att ta sig in till stan - på en halvtimmes cykling kommer du ungefär lika långt som om du åker bil eller kollektivt.

Det ska rulla.

Samtidigt ställer detta förstås ökade krav på stadens cykelnät. På en del ställen, t.ex. Tegelbacken, är det alldeles för trångt idag. Självklart ska vi se till att Stockholm blir en cykelvänlig stad. Själv skulle jag gärna se en uppskärpning av snöröjningen på cykelbanorna; det krävs inte mycket snö för att cyklar ska få svårt att komma fram. Sen finns det också en del att göra när det gäller skyltning för cyklister - det måste vara lätt att hitta rätt i Stockholm.

Tips på fler frågor att driva när det gäller att förbättra för cyklisterna i Stockholm tas gärna emot! Kommentera här eller maila på jesper.svensson@liberal.se. Se också informationen på Stockholms stads webbplats, stockholm.se/cykla.