En tredjeplats för Eric Saade var väl inte så tokigt? Stackarn såg ju alldeles skräckslagen ut på scen så bronspengen är nog en välkommen belöning efter allt glaskrossande. Och skulle Eric känna att tredjeplatsen inte är bra nog kan han ju trösta sig med att han "hyllas världen över" (åtminstone om man ska tro Expressen, men det ska man kanske inte).
Eurovisionsschlagerkvällens stora segrare var annars Azerbajdzjan, ett land vars namn det nu finns all anledning att lära sig stava. Azerbajdzjan är en före detta Sovjetrepublik vid Kaspiska havets västra kust, inklämd mellan Ryssland och Iran.
Landets demokratiseringsprocess har inte kommit långt; president Alijev efterträdde sin far 2003 och har ändrat författningen så att han kan sitta kvar ett obegränsat antal mandatperioder. Vilket man får anta att han avser göra. Azerbajdzjan har nämligen stora gas- och oljetillgångar och sådana tenderar maktfullkomliga presidenter att vilja lägga vantarna på.
I Azerbajdzjan firas det förstås ("jubel i familjediktaturen", skriver TV4) och nästa år ska alltså Eurovisionfinalen hållas i ett odemokratiskt och kurrupt (bara 2,4 poäng på Transparency Internationals antikorruptionsindex) land. Det tål att funderas på hur den situationen ska hanteras och hur den uppmärksamhet Azerbajdzjan får 2012 kan användas för att rikta fokus mot frihet, demokrati och mänskliga rättigheter i landet.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Eric Saade, Eurovision, ESC, schlager, Azerbajdzjan, Ilham Alijev
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar