I veckan skrev jag en gästkrönika på sajten Egenföretagarna.se. Krönikan baserades på ett samtal jag haft med en företagare som fått ett häpnadsväckande besked från Skatteverket: den lilla firman, som beräknades göra en vinst med 40 000 kronor, skulle betala 38 000 i skatt.
Jag har fått en del kritik från kollegor för den där krönikan. De menar att den är osaklig. I grund och botten har de rätt. Jag ska försöka förklara varför. Och jag ska också försöka förklara varför jag ändå tycker det var viktigt att publicera den.
I de där 38 000 kronorna som företagaren skulle betala ingick 10 000 kronor i moms. Det är pengar som företagaren debiterar sina kunder, men som inte räknas in i företagets vinst - momspengarna studsar bara till på balansräkningen och går sedan direkt till statskassan.
Den effektiva skatten i det aktuella fallet blir således 28 000 kr i slutet av året, när allt räknats samman och summerats.
Vad är då poängen med att skriva en krönika som i grunden är osaklig? (Även om det till mitt försvar kan anföras att jag förklarade det här med momsen i krönikan.)
På Skatteverket talar vi mycket om förtroende. Det är viktigt att företag och medborgare har förtroende för skatte- och uppbördssystemet, och så vidare. Hur påverkas förtroendet hos en företagare som informerat Skatteverket om att hon räknar med att göra 40 000 kronor i vinst när hon får besked om att hon ska betala 38 000 kronor i skatt? Dessutom på en vinst som är preliminär - det är ju inte säkert att företagaren i början av året vet om vinsten blir så stor. Och om vinsten förvisso blir så stor, men fakturering inte kan ske förrän till hösten, då måste hon ändå betala preliminärskatten med sina egna besparingar.
Alldeles bortsett från skatternas storlek så tycker jag att det här exemplet illustrerar hur uppbördssystemet kan slå snett i det enskilda fallet. Det går förstås inte att konstruera ett skattesystem som tar hänsyn till alla upptänkliga situationer, men att preliminärdebiteringen har sina brister illustrerades inte minst när lågkonjunkturen sköljde över oss häromåret och många företagare justerade ner sina preliminärskatter (jag har nuddat detta ämne tidigare i inläggen Inifrån Skatteverket, del CLIX och Inifrån Skatteverket, del 183). Jag har inget svar på hur uppbörden ska lösas på ett bättre sätt, men vill gärna lyfta frågan.
Slutligen: Utan att bortse från skatternas storlek så kan man konstatera att den aktuella företagaren, för en vinst om 40 000 kronor, ska leverera in 38 000 kronor i skatt till staten. Det säger en del om skattetrycket i det här landet. Och det är också en fråga värd att lyfta.
9 kommentarer:
Det säger en del om skattetrycket vid den exakt angivna inkomsten. Och frågan är om det är hobbyverksamheter som den som behövs för att få upp sysselsättningen?
Krönikan andas inte så lite sell-out, exemplet känns konstruerat och texten tendentiös.
Exemplet är, som sagt, inte ett dugg konstruerat utan högst verkligt. Och varför skulle inte skattetrycket vid den angivna inkomsten vara intressant? Företagaren i fråga hade förvisso goda löneinkomster, men inget uppseendeväckande. Och varför skulle det inte vara positivt för sysselsättningen att löntagare startar sidoverksamheter som, om de blir framgångsrika, kan leda till fler arbetstillfällen?
Tendentiöst? Ja, det är väl själva poängen.
Oavsett om jag trycker direkt på länken eller går omvägen genom att klicka via deras hemsida får jag inte upp krönikan.
Vad har hänt?
Du kan inte lägga upp texten här?
Andreas - Jag har också haft problem med den där länken ibland. Klistrar in den här nedan:
"Som handläggare på Skatteverkets företagskontor är jag van vid att möta egenföretagares häpna blickar när de inser hur mycket skatt de måste betala. Företagare beskattas inte hårdare än andra, men de måste betala in alla skatter själva vilket gör tyngden av skattebördan mer påtaglig än för anställda.
Ibland kan emellertid häpnaden inför skattebördan även drabba en skattehandläggare. Vilket kan illustreras av denna högst verkliga, men något kamouflerade, historia.
Karin har en relativt god inkomst. Hon närmar sig pensionen och funderar på att starta konsultfirma för att kunna ta uppdrag vid sidan av sin anställning. Förhoppningsvis ska intäkterna från firman kunna ge lite guldkant åt den framtida tillvaron som pensionär.
Det första året blir det nog inga större intäkter i firman, tänker Karin. Hon skickar in papperen till Skatteverket och anger att hon nog kommer att fakturera 40.000 kronor.
Efter några veckor kommer ett brev från Skatteverket. Karins firma har registrerats, hon har fått F-skattsedel och därmed också besked om sin preliminärskatt. När Karin läser skattebeskedet blir hon - just det: häpen. Skatteverket anser att Karin ska betala 3.167 kronor i preliminärskatt varje månad. På ett år blir det 38.004 kronor - på en fakturering om 40.000 kronor!
Något måste ha blivit fel, tänker Karin, och kontaktar Skatteverket. Handläggaren som svarar blir häpen även han. 38.004 kronor i skatt på en inkomst om 40.000 - det är ju 95 procent. Rätt saftigt, även med svenska mått mätt. Men handläggaren räknar och räknar och till slut får Karin veta att inget blivit fel. Allt är som det ska.
På de 40.000 fakturerade kronorna ska Karin betala 29,71 procent i egenavgifter (11.884 kronor). Sen ska hon betala vanlig löneskatt på vinsten. Eftersom Karin har marginalskatt, cirka 40 procent, blir det 16.120 kronor. På grund av den låga omsättningen har Karin valt att redovisa momsen i inkomstdeklarationen. Det innebär att momsen, 25 procent på det fakturerade beloppet, räknas med i preliminärskatten. Totalt ska Karin alltså betala 11.884 + 16.120 + 10.000 = 38 004 kronor i skatt. Av det fakturerade beloppet blev det alltså bara 1.996 kronor kvar.
Skattehandläggaren försöker lugna Karin genom att berätta att de där 10.000 kronorna i momspengar ska hon ju lägga till på fakturan så hennes kund får betala 50.000. Så det blir egentligen ingen kostnad för henne.
Jovisst, säger Karin, men jag vet ju inte när jag kan fakturera. Det kanske dröjer fram till hösten, och då måste jag ligga ute med momspengarna under tiden. Och så funderar hon på om det är värt att starta det där företaget för 1.996 kronor."
Anser att det blir direkt felaktigt om man inte tar hänsyn till schablonavdraget för egenavgifter. Jag får det till följande om man bortser från ev. avdragsgilla kostnader:
40 000 - schablonavdrag för egenavgifter ca 22,9% = 30 840 kr som ska beskattas.
Inkomstskatt 40% + egenavgifter 29,71% = 21 499 kr = 53,74 % i skatt (21499 / 40 000).
Kvar netto -> 40 000 - 21 499 = 18 501.
Sedan väljer man lämpligtvis 3 månadersredovisning av momsen för att slippa betala in preliminär moms man inte fått.
Fokus borde istället läggas på systemet med preliminär skatt för företagare som har stora brister. Framför allt för säsongsbetonade verksamheter med flera.
Andreas - Schablonavdraget tas väl med automatiskt vid preliminärskatteberäkningen, så det bör ha beaktats i mitt exempel.
Företagaren ska givetvis få rådet att redovisa momsen i skattedeklaration med tanke på likviditetssituationen. (Moms i inkomstdeklaration är ett ofog rent allmänt.) Men oavsett hur momsen redovisas kvarstår skattetryket oförändrat.
Vad gäller preliminärskattesystemet så håller jag med. Förslag på förbättringar mottages tacksamt :-)
Vari bestod kollegornas kritik om osaklighet?
Varför trummar du i textens inledning in att du är handläggare på Skatteverket? Är det inte för att skänka extra legitimitet åt dina bedömningar?
Här på bloggen har du friskrivningar om att din funderingar är dina egna, inte arbetsgiarens. Varför behövs de - och varför behövdes de inte till din krönika?
Normalt så ingår i begreppet "tendentiös" att man på något sätt är ovarsam med fakta för att bevisa en ståndpunkt (och således blir ståndpunkten inte bevisad, men väl blir läsaren duperad). Tycker du fortfarande att poängen med en krönika är att den ska vara tendentiös?
Kan man snart vänta sig ett alster publicerat hos Skattebetalarnas förening också?
Njaaa...
Både vid den initala skatteregistreringen och efterföljande ändringar i blanketten preliminär självdeklaration (PD) ombeds man ange det beräknade överskottet för verksamheten.
Överskottet = vinst minus schablonavdrag för egenavgifter. En uträkningshjälp finns i form av blanketten Preliminär resultaträkning (SKV4315)
Skatteverket gör sedan skatteberäkningen på detta överskott. Hur kan Skatteverket veta om någon istället felaktigt har skrivit in vinsten som överskott vid skatteregistreringen eller PD:n? Går inte att veta!
I ditt räkneexempel hade du beräknat skatt och egenavgifter på det hon skulle fakturera, dvs. vinsten (40 000 kr) vilket leder till alldeles för hög skatt.
Silas - Att jag inte varit tillräckligt tydlig med att momsen egentligen inte är en kostnad.
"Friskrivningarna" hade jag när jag bloggade inifrån Skatteverket. De ska vara borta nu eftersom de inte längre behövs.
Andreas - Det är alltså inte jag som gjort beräkningen utan en PD-handläggare (som jag har stort förtroende för).
Skicka en kommentar