Jag tog mig in till stan och mötte min kompis, som bodde i München sedan något år. Hon gav mig några tips på var jag skulle söka jobb och berättade även att hon hade fixat en bostad åt mig. Javisst, i Tysklands tredje största stad hade hon ringt till sin hyresvärd som i stort sett omgående kunde erbjuda en ledig lägenhet. Vi skrev kontrakt och allt var frid och fröjd.
Jagfickenbostad.nuDen var inte mycket för världen. En vindslägenhet (tänk nu inte topprenoverad vindsvåning i Vasastan) med pentry och mikroskopiskt badrum. Jag vill minas att jag betalade drygt 3 000 kr i månaden (plus Kaution) för mitt krypin.
Så kan det fungera. Eller så är det som i Stockholm, där en överreglerad hyresmarknad lett till att den som behöver bostad (1) måste köpa sig en lägenhet eller (2) är hänvisad till andrahandsboende.
Genom att hyrorna är reglerade enligt bruksvärdesprincipen, som tar mycket liten hänsyn till marknadsvärdena, hålls de på en artificiell nivå där en lägenhet i förorten kan kosta i stort sett lika mycket som en lägenhet i innerstan.
När det gäller bostadsrätter är läget förstås helt annorlunda. Min lägenhet i Hammarbyhöjden är kanske värd 35 000 kr per kvadratmeter. Men om jag går en kilometer norrut, till Skanstull, skulle den kosta 50 000 trots att det enda som skiljer är en kanal och en massa attityder. Irrationellt, kan man tycka, men så funkar vi människor.
Denna irrationalitet har emellertid fördelen att det finns ett rätt stort utbud av bostadsrätter - för närvarande 133 stycken tvåor på Södermalm. Antalet lediga hyrestvåor på Södermalm? undrar kanske någon. Enligt Stockholms stads bostadsförmedling, i skrivande stund: tre (3) stycken.
Det är inte Alliansens "utförsäljning" av hyresrätter i innerstan som skapat den nuvarande bostadssituationen i Stockholm. Det är hyresregleringen, som gjort det olönsamt och ointressant att bygga och investera i hyresfastigheter. Om fastighetsägarna skulle kunna ta marknadsmässiga hyror för lägenheterna skulle förutsättningarna för att bygga hyreshus förbättras och snart skulle det vara lika lätt för den som flyttar till Stockholm att få en lägenhet som det var för mig den där kalla januaridagen i München.
Det skulle bli dyrare att bo i innerstan, eftersom fler vill bo där. Det skulle å andra sidan vara lätt att hitta en billig lägenhet lite mindre centralt. Hyrorna skulle sättas på den nivå folk är villiga att betala Och Hyresgästföreningen hade sluppit beklaga sig över "ockerhyror".
8 kommentarer:
Här är ett område där jag helt håller med dig Jesper. Släpp alla hyror fria, dock med vissa övergångsbestämmelser, så tar det inte särskilt många år innan bostadsbristen är ett minne blott.
klockren analys! bara att hoppas att fler inser att hyres-"marknaden" inte måste fungera så illa som den gör i Sverige och att vi tar steg mot fri hyressättning och ett bredare utbud
Först rear alliansen ut bostadsrätter och sen ska alla som bor i hyresrätter ska betala dubbelt så mycket? Var finns logiken i det?
Varför inte höja räntorna också och sätta alla på pottan?
Anonym 01:05 - Jag kan inte riktigt se det samband du ser. Att Alliansen möjliggör för människor som vill att äga sitt boende är bra. Sen ska prissättningen självklart ske i marknadsläge.
Det finns inget som säger att alla som bor i hyresrätter "ska betala dubbelt så mycket"; jag tycker man ska betala en marknadsmässig hyra för sin bostad. För en del innerstadsbor kommer det säkert innebära högre hyror, men för dem som bor i ytterstaden kanske hyrorna blir lägre. Därmed har du som hyresgäst en möjlighet att välja hur mycket du vill lägga på ditt boende. Prioriterar du att bo centralt så kostar det lite mer, eftersom det är många som vill bo så. Å andra sidan kan du komma undan billigt om du väljer att bo utanför tullarna.
Räntorna har politikerna inget inflytande över, de sätts av Riksbanken och bankerna.
Fast en bostadsrättsinnehavare äger ju inte sitt boende, vilket många felaktigt tror. Bostadsrätten ägs av bostadsrättsinnehavare. Bostaden ägs av bostadsrättsföreningen.
"För en del innerstadsbor kommer det säkert innebära högre hyror, men för dem som bor i ytterstaden KANSKE hyrorna blir lägre."
Jo, just det. Nu kom det där jäkla ordet "kanske". Det går inte att förutspå hur prisbilden kommer förändras om marknadshyror införs. Jag skulle dock gissa på att det INLEDNINGSVIS skulle innebära kraftiga höjningar i princip överallt. Innan marknaden förstått vad människor kan och vill betala.
Hej!
1. Varför råder det brist på bostäder i Stockholm? Eftersom det råder fri prissättning på bostadsrätter och villor så borde ju utbudet matcha efterfrågan, men så har inte varit fallet på flera decennier. Hur kan det komma sig? Kan det vara så att det saknas byggbar mark och att det råder oligopol på byggmarknaden? Jag menar att du gör det för enkelt för dig i din analys, när du helt bortser från den icke-fungerande byggmarknaden, som är den stora boven i dramat.
2. Nyproducerade hyreslägenheter är svåra att hyra ut. Hyran är så pass hög att ytterst få har råd att efterfråga en nyproducerad lägenhet. Statens skatteavdrag för räntor i bostadsrätter och villor gör att konsumenter kan efterfråga större yta i bostadsrätt och villa än i hyresrätt. Om nu så pass få efterfrågar nyproducerade hyresrätter redan idag, skulle marknadshyror öka byggandet? Alltså, skulle ytterligare prishöjningar i nyproduktionen öka efterfrågan? Kan det vara så att räntesubventionerna (som inte utgår till hyresrätter) snedvrider bostadsmarknaden och missgynnar hyresrättsbyggande?
Där fick du en lite mer komplex analys!
Anonym 11:23 - Visst har du rätt i att man inte äger sin bostadsrätt. I praktiken har det väl närmast akademisk betydelse men jag har naturligtvis inget emot ägarlägenheter.
Varken du eller jag kan se in i framtiden. Vi kan bara göra vissa antaganden utifrån erfarenheter osv. Det är ett högt tryck på bostäder i Stockholm och kanske blir det som du säger att hyrorna generellt höjs i början men jag tror att det över tid leder till mer differentierade hyror.
Jacob - Du har helt rätt i att det är betydligt fler faktorer än hyressättningen som spelar in i sammanhanget. Du pekar på många problem - markanvisningar, fåtalet aktörer på byggmarknaden, skattesystemet m.m. Jag menar inte att vi ska införa marknadshyror utan att ta hänsyn till dessa, och flera, aspekter. Men den analysen görs bättre i en akademisk utredning än i en bloggpost.
Senast jag läste ett underlag i tidningen om detta var 65 kr av varje på bostadsbyggande satsad hundralapp skatt. Det innebär ju ren ransonering, man kommer att tänka på alkoholpolitiken (”höj alkoholskatten så dricker de mindre”), tobaksskatt (”höj tobaksskatten så röker de mindre”). Vilken är poängen med 65% bostadsbyggnadsskatt? ”höj skatten så bor de mer trångt”?!
Om det är dyrt att bygga för normalinkomsttagare, sänk skatten! Väsentligt effektivare än att fiffla med räntesubventioner.
Skicka en kommentar