I dag meddelade partiledarna från de fyra Allianspartierna att de planerar tillsätta en framtidskommission. Kommissionen ska "beskriva de centrala samhällsutmaningar som Sverige behöver fokusera på mot 2020".
Det är ingen större nyhet att det finns utmaningar för Sverige, även om det går rätt bra för oss just nu (och då inte enbart i ljuset av den grekiska kollapsen). En del av de utmaningarna tar partiledarna också upp i artikeln: en åldrande befolkning, dålig intregration, långsiktig hållbarhet. Fler kan förstås läggas till listan, och en del jobbar regeringen redan med, bland annat i den nationella innovationsstrategi som nämns i debattartikeln.
I själva verket är det så att en hel del av de framtidsutmaningar som finns redan är tämligen väl utredda. För inte så länge sedan presenterade Långtidsutredningen sitt förslag om en bättre arbetsmarknad, med idéer kring allt från regelverk till lönebildning. I januari tillsattes en ny utredning som ska se över företagsbeskattningen. År 2009 kom Globaliseringsrådets slutrapport, även den med många goda tankar om hur Sverige ska rustas för framtiden.
Lägg därtill alla övriga utredningar, förslag och rapporter som tagits fram – såväl inom de respektive partierna som av olika intresseorganisationer (Svenskt Näringslivs förslag om att sänka studiebidragen för humaniorastudier kan möjligen tillåtas samla lite damm) – så framträder en bild av att det inte direkt är probleminsikt eller goda idéer som det råder brist på. Jag skulle säga att det snarare är en fråga om politiskt mod.
Alliansen har gjort många bra saker sedan 2006. Skatterna har sänkts, skolan har reformerats och socialförsäkringen har gjorts om. För det har regeringen fått ta mycket stryk – en del välförtjänt, en del oförtjänt. Nödvändiga reformer är ofta tuffa att genomföra (Andreas Papandreou kan berätta mer om det). Men det får inte hindra politiker att fatta viktiga och långsiktiga beslut.
Utspelet om en framtidskommission signalerar tyvärr att Alliansen inte längre djärvs göra det. Kommissionen framstår snarare som ett sätt att skjuta besvärliga beslut på framtiden. Låt mig i stället ödmjukt föreslå att Alliansens partiledare ägnar sommaren åt att läsa igenom de högar av utredningar och rapporter som redan finns, och sedan sätter igång att göra politik av dem till hösten. Känns det alltför jobbigt kan de få kosta på sig en, ny liten utredning. En modkommission.
Media: SvD, AB
Läs även
Rasmus Jonlund: Tänk gärna nytt, men glöm inte det redan tänkta
Hans Åberg: Framtidskommissionär
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Alliansen, Jan Björklund, Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Göran Hägglund, idéutveckling
2 kommentarer:
Bra analys. Action är inte Alliansens starka sida. Inte minst Maud har varit en besvikelse av sällan skådat slag.
Tror det är dags att de sätter fart nu om det ska bli ytterligare en mandat period. Alla vet vad som ska göras. De som sitter på makten måste verkställa.
Peter Eriksson - Tack! Tycker man allt oftare hör synpunkter om att Alliansen tappat styrfarten. Det har förstås mycket att göra med det parlamentariska läget, men problemen verkar även finnas inom Alliansen. Man kan bara hoppas på att det blir bättre. Status quo brukar ju inte vara någon valvinnare.
Skicka en kommentar