På Skatteverket i Stockholm finns det tolv kontor. Varje kontor har ca 120 medarbetare. Från ett av kontoren meddelas nu att man tappat tolv medarbetare - sedan årsskiftet! Dessutom har fem av sju chefer slutat det senaste året.
Kontorsledningen säger sig vara överraskad av det stora personaltappet. Nu måste verksamheten omvärderas och omprioriteringar göras.
- Service har alltid högsta prioritet, säger kontorschefen. Sedan kommer de externt initierade ärendena. Först därefter kommer kontrollerna.
Och någonstans där tror jag att kontorschefen - antagligen omedvetet - ringat in åtminstone ett av skälen till den senaste tidens personalomsättning. Jag tror nämligen att de allra flesta medarbetare på Skatteverket skulle önska att prioriteringen var precis den omvända.
Under åren 2006-2007 anställdes hundratals akademiker på Skatteverket. De flesta av oss hade nog förväntat oss en arbetsplats som erbjuder goda möjligheter till materiell förkovran, dvs. att lära sig lagreglerna och bli en bättre skattejurist. En inte helt ogrundad förhoppning; på Skatteverkets hemsida marknadsför man sig ännu som en arbetsgivare för den som "är intresserad av skatterätt ... och vill ha ett meningsfullt arbete".
Men något har hänt. Vi har fått vänja oss vid att vår arbetsgivare prioriterar det som kallas "service", dvs. att stå på en expedition och dela ut blanketter, att stå på ett servicekontor och dela ut blanketter eller att sitta i en telefonjour och svara på allmänhetens frågor om när skatten ska vara betald eller vilken blankett som ska fyllas i. (Arbetsuppgifter som behöver utföras i och för sig. Frågan är av vem.)
Ur ett medborgarperspektiv - naturligtvis det viktigaste perspektivet - framstår denna prioritering kanske som rimlig. Men ur ett mitt perspektiv, som anställd, leder den intensiva fokuseringen på service till att mitt arbete dräneras på sådant som är intressant och utvecklande. När man nedprioriterar de arbetsuppgifter, dvs. i princip kontrollverksamheten, som är skälet till att jag en gång sökte mig till Skatteverket så tappar Skatteverket en av få konkurrensfördelar gentemot andra arbetsgivare.
Detta kanske framstår som pretentiöst akademikergnäll. Må så vara. Men är det klok hushållning med skattebetalarnas pengar att först av princip endast anställa akademiker, som ju trots allt kostar en gnutta mer än icke-akademiker, och sedan låta dem utföra arbetsuppgifter som i en del fall (blankettutdelning) lika gärna kunde utförts av praoelever?
Jag tycker inte det. Jag tycker det är slöseri med resurser. Och det är riktigt, riktigt dålig personalpolitik.
20 kommentarer:
Jag tror problemet har två orsaker:
- för några år sedan var det stor arbetslöshet bland nyutex. akademiker. Staten uppmanade då myndigheterna att ta sitt ansvar genom att i första hand anställa denna grupp. Detta trots att det inte fanns tillräckligt med kvalificerade arbetsgifter till alla (min tolkning).
- Staten har gett SKV nya uppgifter. Eftersom budgeten inte tillåter nyrekryteringar av gymnasieutbildade med lägre lön är man tvungen att använda befintliga anställda med högre lön = akademiker. Samma sak gäller när servicebehovet har ökat.
Visst är det en dålig personalpolitik samt väldigt ineffektivt lönekostnadsmässigt, dock anser jag att SKV sitter i en rävsax orsakat av staten. De måste utföra alla arbetsuppgifter som krävs med idag befintliga anställda. De kan inte nyrekrytera och inte heller säga upp ett antal akademiker och istället anställa gymnasieutbildade. Det lär LAS sätta stopp för.
Tja vissa landsortskontor har inga problem att anställa folk som saknar fullständiga gymnasiebetyg, om detta görs med eller utan ledningens kunskap får väl vara osagt.
Roten till problemet tror jag ligger i den absurda tanken att på Skatten är "alla lika". Alla är nu för tiden handläggare. Varför har man inte kvalificerade handläggare, handläggare och adminstratörer som utför uppgifter av varierande svårighetsgrad? När jag började hade jag examen varav runt 30 HP skatterätt. Alla fick samma titel och i princip samma lön, givetvis samma arbetsuppgifter också. Är det en god tanke att ha jurister och ekonomer som sitter och öppnar brev och registrerar in papper om dagarna? Jag blev kvar ett år utan att från början ha haft tanken om att bli en ett-års akademiker, arbetsuppgifterna var för tråkiga och enkla.
Samtidigt är det kanske rimligt att man stannar ungefär 3-4 år på sitt första jobb för att sedan gå vidare och lära sig mer?
Personalomsättning behöver inte vara av ondo, varken för de som går vidare till nya utmaningar eller för arbetsgivaren som får en möjlighet att t.ex. förändra personalsammansättningen om det blivit förändrade behov.
Beskrivningen på hemsidan kan inte vara mer fel.
En bättre slogan vore: "Skatteverket - kuvertslickarens paradis"
Jag har gett upp hoppet om en framtid på Skatteverket, region Stockholm
Har skickat in 3 arbetsansökningar till privata företag på två dagar.
Man får ju skavsår i öronen av allt jävla kontorsstöd. Fy fan!
Efter dryga tre år på SKV har jag fått nog. Jag anställdes 2007 och har i dag väldigt stimulerande arbetsuppgifter, gott så. Ersättningen står dock inte i paritet med min prestation och definitivt inte med vad jag "drar in".
Ett av de många problem som jag ser hos myndigheten grundar sig i den personalpolitik man bedriver. Där jag jobbar, är vi på sektionen cirka tjugotalet individer. Om jag överdriver så säger jag att vi är tio som verkligen jobbar. I verkligheten är vi kanske fem, snällt räknat. Anledningen till att det ser ut så är att det inte händer något för dem som inte presterar. De som inte presterar består till största delen av trötta kvinnor i medelåldern till pensionsåldern. Det finns andra "icke-producerande" med förstås. Detta kan fortgå eftersom det är en urusel ledarkultur inom skatteverket. Till största delen är chefer personer som jobbat som handläggare på Skatteverket innan. När dessa tröttnat på den usla lönen tar man steget till att bli chef istället. En medicin som Skatteverket behöver är antibiotika mot slöa handläggare. Man skulle kunna avskeda ganska mycket dökött. Jag har hårresande exempel att berätta men av utrymmesbrist får det vara.
En annan lösning är dessutom att inte anställa i stora sjok, hundratals, för att sedan låta dessa tröttna på den uselt skötta myndigheten och byta arbete. En lösning är att låta myndigheten har en normal personalomsättning, dvs när folk slutar så anställer man nya, inte vart femte år utan varje år. Detta kräver ju då hushållning och planerad ekonomi vilket jag har förstått är väldigt svårt hos en myndighet.
Nu blir jag tyvärr en i raden som byter arbete 2010. Myndigheten skulle kunna vara en så mycket bättre arbetsplats. De som slutar är oftast de mest produktiva medan de som blir kvar är de arbetsskygga.
Skattejurist
Ett annat problem för myndigheten är ju att man utbildar folk ett antal år och när de blivit duktiga så tappar man dem till privat sektor och sedan får man börja om igen och anställa nya, något som är väldigt dyrt.
Så här har det varit i alla år, varför ändra ett koncept som inte fungerar? För Skatteverket verkar det i vart fall vara icke fungerande koncept som är de bästa.
/Skattejurist
Anonym 14:13 - Du har nog en poäng i att staten har sin del av ansvaret. Skatteverket har dränerats på pengar och nu lider myndigheten uppenbart av det. Samtidigt är myndigheten inte helt oskyldig - såsom nyligen konstaterades är ju t.ex. it-utvecklingen på Skatteverket otroligt kostnadsineffektiv (se del 229.
Anonym 18:04 - En av fördelarna med att driva ett landsortskontor måste vara att HK inte har ögonen på en hela tiden... Sen håller jag med om att karriärvägarna på Skatteverket borde vara tydligare.
Roger - Självklart - personalomsättning är ju naturligt i de flesta verksamheter. Även på Skatteverket. Men det som hänt är ju att ledningen överrumplats av de väldigt höga siffrorna; på årsbasis 48 av 120 medarbetare. Bakom de siffrorna tror jag döljer sig mer än det som ryms inom din förklaring.
Skattejurist - För egen del får jag säga att jag hittills haft tur med mina chefer på verket. Men uppenbarligen är många missnöjda, kanske just p.g.a. den svaga kopplingen mellan prestation och belöning. Det är ett långsiktigt problem för Skatteverket och bottnar i en feghets- och jämlikhetskultur. Den måste Skatteverket få bukt på.
När det gäller antställningscyklerna så håller jag med om att det inte är bra att anställa i stora sjok. Här tror jag dock man får skylla på ansvariga politiker, som inte skapar förutsättningar för en löpande rekrytering.
På vårat kontor hade vi tom ett bordtennisbord som var flitigt använt på arbetstid.
Handläggarna ägnade sig åt bordtennisspel eftersom det ändå inte spelar nån roll vad man presterar. Man får ju samma lön ändå i stort sett. Det är ju bara att avmarkera några deklarationer så ser det ju ut som man jobbat. Cheferna och RKP:na kollar ju ändå inte vad man avmarkerar i kvalitetssäkringen...
De unga akademiker som anställdes 2006 skulle, såvott jag minns, syssla med kontroll. Det var mycket pengar inblandat i detta och en del skulle gå till utökade kontroller och projekt. Efter vad jag hört, kostade rekryteringen av de unga akademikerna, som sköttes av Manpower, alldeles för mycket pengar vilket gjorde att kontrollprojekten fick stryka på foten.
Skatteverket har en tämligen trist företagskultur men om man försöker bära fram det till ledningen så är den alltid lika oförstående.
Jo speciellt här på IT när vi ser hur äldre, mest manliga, chefer håller varandra om ryggen oavsett vad dom ställt till med.
De två som fälldes för mutbrott t.ex. jobbar fortfarande kvar som inget hänt. Lite lågt ligger dom men utan beskydd uppifrån hade dom stått på gatan för länge sen-
Tystnad och locket på är inget som passar oss yngre, därför drar vi så snabbt vi kan.
Det här med tråkiga arbesuppgifter skulle ju försvinna med de nya datorsystemen :-) Jag tycker att man skall se om de akademiker som började för några år sedan. Ge dessa jobb som RKP, Processföraer, Informatörer och Revisorer. Sen kan man ta in gymnasiefolk till person sidan och placera dem i någon liten stad där det finns ont om andra jobb. Det här med slöamedarbetare är enligt min uppfattning störst i Sthlm. Jag har varit på fyra olika kontor och det är bara i Sthlm jag stött på sådan mängder. Dock kan jag inte förstå varför? Någon annan som reflekterat över det?
Socialisttjänstemannaförbundet är mot allt som kan innebära något bra för välutbildade. Såvida inte de lata och outbildade får samma lön och samma arbetsuppgifter vill säga. Att skapa någon form av dynamik i Skatteverket vore ju förödande. Nej det ska vara som i Sovjet. Alla ska tjäna lika mycket oberoende av engagemang/insats.
Att de flesta chefer också är idioter gör inte saken bättre. Slickar uppåt och sparkar nedåt. Feghet och okritisk syn till regionledningens bisarra beslut och inkompetens blandad med lite nyttig okunskap om vad vi handläggare faktiskt gör är orsaken till att folk drar. Att man från ledningens håll är förvånad över att folk drar är ju enbart ett tydligt bevis på att de saknar verklighetsförankring. Tröttsamt. Kommer själv dra så snart jag tagit ut min föräldraledighet. Lycka till med verksamheten SKV när 1/3 går i pension, 1/3 slutar av karriärskäl och resterande 1/3 blir sjukskrivna pga utbrändhet, dåligt arbetsklimat m.m., m.m.
Ja det märks ju av antalet kommentarer vilket ämne på inläggen som uppskattas mest av läsarna...något att ta till dig Jesper ;-)
Anonym 16:39 - När jag vid årsskiftet slutade med serien "Inifrån Skatteverket" så sjönk bloggläsarna med ca 2/3. Så om jag bara jagade läsare så borde jag skaka liv i Skatteverks-bloggandet.
Men nu känner jag att det är roligare att blogga om annat (även om ett och annat SKV-relaterat slinker in emellanåt).
Du har inte funderat på Sport eller något i den stilen, politik är ju så förbannat segt!
Sport? Alltså jag kan knappt stava till sport.
Hej!
Hittade din blogg av en slump men upptäckte efter en stunds läsning att ingenting, absolut INGENTING förändrats sedan jag själv arbetade på RSV Dataservice, som det hette på "den tiden" 1996 - 1998, ute vid Vreten i Solna! Samma argument om en arbetsplats med "1000 möjligheter" men där det vid en närmare kontakt visade sig vara de inhyrda konsulterna som fick de roliga jobben och vi "skatteverkare" betraktades av ledningen och av chefer, ibland också de inhyrda konsulter, som "obildbara" och "outvecklingsbara"... Samma massa tidsödande interna projekt och att "förbättra kommunikation, arbetsklimat" mm och samma stora personaltapp (våren 1998) utan att ledningen förstod ett enda dugg varför..
Anonym 19:13 - Jag har inte jobbat på Skatteverket på snart 1,5 år så jag vet inte hur mycket som förändrats sedan dess. Däremot vet jag att det ofta talades om "det där har vi hört/gjort förut", när det skulle omorganiseras. Inte så mycket nytt under solen, således.
He he.. ;-)
En del "sjefer" som skulle "leka affär" betraktade oss "verkare" som "kostnadsmassa"..!!
Den svaga ledningen öppnade också upp möjligheten för konsulter med "välsmort munläder" att sälja in sina tjänster och lägga orden i munnen på "sjeferna"..
En del "sjefer" var t.o.m inhyrda konsulter... :-O
Hur det är nu vet jag inte men man kan ju bara ana..
MvH
"Anonym 19:13"
Skicka en kommentar