Friskolor är populära och många nya skolor etableras i Stockholm. För många, tycker vänstern, som nu vill ha stopp för nya friskolor.
- Vi tycker att det vore helt självklart att man stoppar det här uppoppandet av friskolor som hotar den kommunala skolan, säger Inger Stark, vänsterpartist i utbildningsnämnden.
Jag tycker att Inger Starks uttalande är intressant för det visar på den ideologiska skillnad som finns mellan vänster och höger. Vänstern tenderar att ta parti för systemet medan liberala partier försvarar individen och valfriheten.
Friskolor "hotar" ju den kommunala skolan enbart om eleverna väljer friskolor i stället för kommunala skolor. Och i den mån eleverna föredrar friskolor så beror det på att de är mer attraktiva, har intressantare pedagogik, lugnare miljö eller vad det nu kan vara. En politikers rimliga slutsats borde då bli att de kommunala skolorna måste förbättras för att locka elever. Men den slutsatsen drar inte Inger Stark. Hon föredrar att stoppa friskolorna.
Det är naturligtvis en enkel utväg för den som inte har några visioner med skolan och som tycker att elevernas främsta uppgift är att passivt fylla upp skolbänkarna. Vi liberaler har högre ambitioner än så.
Läs även
Friskolorna "för" populära?
Folkpartiets skol- och utbildningspolitik
Läs mer om friskolor, Inger Stark, liberalism, skolpolitik
5 kommentarer:
Jo, men vad ska man göra åt överetableringen av gymnasieskolor i Stockholm? Man måste ju ta ett ansvar så att inte elever behöver byta skola mitt i termin för att just den skola jag går på inte klarar ekonomin?
Bra att ni liberaler har ambitioner, men problematiskt att Lotta Edholm knappast är liberal.
Anonym 12:28 - Nu vet jag inte hur vanligt förekommande det är, men om en friskola av olika skäl måste lägga ner mitt under en termin är det naturligtvis ett stort problem. För att säkerställa att eleverna får en trygg skolgång bör man ha höga krav på, och en noggrann uppföljning av, friskolornas ekonomi, så att den typen av situationer som du beskriver kan undvikas.
Sen är det naturligtvis ofrånkomligt att den friskola som inte lyckas attrahera tillräckligt många elever på sikt kanske måste lägga ner sin verksamhet. Och det är ju en konsekvens av den här valfrihetsreformen. Jämför med kommunala skolor som kan hålla på år ut och år in, oavsett hur dåliga de är.
Anonym 17:04 - På vilket vis menar du att Lotta Edholm inte är liberal?
Jo, men har man den ekonomiska uppföljningen idag, eller är den tänkt att komma senare? Du skriver också "Sen är det naturligtvis ofrånkomligt att den friskola som inte lyckas attrahera tillräckligt många elever på sikt kanske måste lägga ner sin verksamhet." jo, men det är ju tokigt att det ska vara fri etableringsrätt för skolor, Man bör ju ha ett tak för max antal elevplatser i ett län/kommun/ort, för om det just exakt nu skulle vara extra många elever som ska börja gymnasiet, så kanske det startas många friskolor, sen när det blir färre elever så måste nån slå igen, det blir ju ingen riktig kontinuitet för dessa elever, det är inte som att tillverka brödrostar, produkterna i det här fallet ska inte ha en livslängd på 4-5 år utan betydligt längre, och det går inte kassera de som blev dåliga som man kan göra med brödrostar. En ytterligare aspekt av konkurrens mellan skolor om elever är ju att lärare kan pressas av rektor till att sätta högre betyg så att skolan får bättre anseende. En ytterligare aspekt är ju vad man gör OM en skola går i konkurs (det måste ju kunna hända om det är företag vi pratar om), ska den kommunala skolan ha reservkapacitet för att ta över de elever som kommer i kläm, och hur ska de då kunna konkurrera med friskolorna?
Jag utgår att det finns uppföljningar och kontrollinstanser idag, men vet inte på detaljnivå hur det ser ut.
Nej, det är inte tokigt att det finns fri etableringsrätt. En god och sund konkurrens kommer att gynna skolan på sikt. Det stämmer förvisso som du säger att elevantalet varierar, men kommunerna för ju statistik över befolkning och väntade barnkullar, därmed går det även för skolorna att planera sina resurser för att minimera risker för nedläggning etc.
Tänk också på att detta med varierande barnstorlekar skulle vara ett "problem" även utan friskolor, dock med skillnaden att kommuner kan fortsätta att driva halvtomma skolor - det är ju skattebetalarna som pröjsar. Rimligheten i det måste också kunna ifrågasättas.
Rent hypotetiskt kan betygsinflation nog uppstå. Här kan nationella prov och liknande åtgärder bidra till att skapa enhetlighet i betygsättningen.
Det är riktigt att kommunerna är skyldiga att erbjuda skolgång åt alla elever. Jag vet inte i vilken mån det är ett reellt problem för kommunerna att plötsligt behöva ta hand om en massa friskoleelever som står utan skolan. Skulle det visa sig att det ofta inträffar så kan det finnas skäl att diskutera om och hur kommunerna ska kompenseras.
Friskolereformen är förhållandevis ung, ca 15 år, jämfört med den allmänna skolan som snart har 170 år på nacken. Friskolor är viktiga - de bidrar till pedagogisk utveckling och valfrihet för eleverna. Det är min grundläggande utgångspunkt. Sen måste man alltid vara öppen för att diskutera regelverk och finslipa detaljer.
Skicka en kommentar