En jaktklubb i tiden?

I senaste numret av tidningen Fokus berättar Anders Billing om hur kungahuset systematiskt bygger upp ett informellt nätverk med samhällets främsta makthavare. Hovets nära umgänge med makten beskrivs som "en del i ett väloljat system, där det främsta syftet för hovet är att bevara sin egen existens". 1974 års grundlag berövade monarkin det mesta av den formella makten, och då måste kungen bygga sin egen maktbas för att spela någon roll i samhället.

Organisationen runt kungen, de s.k. Hovstaterna, är löst, om än alls, reglerat. Forskare talar om den som "en egen sfär som kungen har för sig själv"; en egen sfär som svenskarna betalar 50 miljoner för, kan tilläggas.

Genom utdelande av medaljer och inbjudningar till middagar och andra tillställningar så knyter kungahuset starka band med näringslivspotentater och andra samhällshöjdare. Därigenom får den kungliga sfären stort informellt inflytande. Makt, alltså.
Ett exempel på ett sådant nätverk är kungens jaktklubb. Fokus, som tagit del av medlemslistan, noterar att drygt 200 personer är medlemmar. Samtliga är män.

Kungen bondar och dödar.

Carl-Gustaf Bernadotte har tagit "för Sverige - i tiden" som sitt valspråk. Exakt vad han menar med det kan väl bara han själv svara på, men en rimlig tolkning torde vara att hovets ska inta något slags följsamhet i förhållande till det omgivande samhället. Något som förvisso inte hindrade kungen från att så sent som 2007 svara "Ingen i vår familj mejlar. Inte drottningen heller" när en journalist frågat om hans internetvanor. (Måhända kan detta skyllas på regeringen, som inte i konselj informerat Konungen om att internet inte är en fluga.)

Nåväl. Varje år ger sig alltså vår kung, tillsammans med några av samhällets manliga högdjur, ut i skogen för att jaga älg. Det må vara honom väl unt. Men ändå undrar jag om kungen, som ju vill vara "i tiden", någon gång reflekterat över vilka signaler han och hans alltigenom manliga jaktklubb skickar ut. Vad tror kungen det betyder för, låt säga, kvinnors etablering på höga positioner i näringslivet när han och ett gäng näringslivstoppar nätverkar och bekräftar varandra under granarnas sus? Hur "i tiden" är egentligen dessa manliga maktklubbar, där du och bror rekryterar varandra till olika styrelser och andra uppdrag?

Kungen är naturligtvis fri att som privatperson umgås med vilka han vill och i de sammanhang han önskar. Men han borde också vara medveten om sin informella makt i samhället, och därmed om symbolvärdet i det han företar sig. Om han menade allvar med sitt valspråk kunde han gott sagt ifrån: "Det här duger inte! Min jaktklubb ska bannemej inte portförbjuda kvinnor, den typen av manliga maktstrukturer hör faktiskt hemma på historiens sophög!"

Jag ska inte sticka under stol med att jag tycker att kungens valspråk är en självmotsägelse. Kungahuset är, så att säga, ur tiden per definition. En arvsmonarki hör inte hemma i ett modernt demokratiskt samhälle. Men nu har vi det system vi har och det är förstås glädjande att kungen säger sig vilja anpassa det till samtiden. Men om kungen inte vill att "för Sverige - i tiden" ska bli till en tom kliché så måste han börja ta sitt valspråk på allvar.