2011-10-20

Tuffare tider för diktatorer?

Det fanns en tid när störtade diktatorer alltid kom undan. När Idi Amin år 1979 tvingades bort från Uganda efter 18 blodiga år som härskare togs han emot av Saudiarabien, där han levde i exil till sin död 2003. Paraguays Alfredo Stroessner tillbringade sina 17 sista år i Brasilien, innan han dog 2006. Etiopiens Mengistu Haile Mariam, dömd i sin frånvaro för folkmord, lever i komfortabel exil i Robert Mugabes Zimbabwe sedan 1991.

På senare tid har vi sett exempel på motsatsen. Saddam Hussein greps i den jordhåla där han gömde sig, ställdes inför rätta, dömde – och avrättades. Hosni Mubarak har också gripits, och rättegång pågår. Detsamma gäller för Liberias Charles Taylor.

Idag kablas bilderna ut av en sönderskjuten Muammar Gadaffi. Libyens mångårige diktator ska ha skjutits till döds när armén försökte ta honom till fånga. Det är inte det slut han förtjänar; han borde ha tagits levande och ställts inför rätta. Ändå är det förstås svårt att harmas över diktatorns död, men desto lättare att dela libyernas glädje över att deras mångårige förtryckare inte längre kommer att kunna plåga dem.


Jag undrar vilka tankar som tänks i palatsen i Damaskus, Riyadh, Teheran och i andra huvudstäder där förtryckare håller till. Borde inte Bashar al-Assad bli åtminstone lite svettig vid åsynen av Gadaffis blodiga lik och Mubarak bakom galler? Borde han inte tänka att tiden när diktatorer klarade sig undan kanske är förbi?

Läs även
Expressen: Skändningen som ger tyranner mardrömmar

Mark Klamberg (FP): Att avsätta Gadaffi räcker inte
Washington Post: Death, exile comes with being a dictator

Media

DN, DN1, DN2, SvD, SvD1, SvD2, Expr, Expr1, AB, AB1

8 kommentarer:

Anonym sa...

Problemet för galningar som Mugabe, al-Assad och Yong Il och grabbarna är ju att de redan gjort "all in". Ger de upp NU så får de ju fängelsestraff och blir förnedrade i alla sina dar. De verkar tycka det är mysigare att dö nedgrävd i en grop.

Intressant att dessa superrika egomonster inte har intelligens nog att bygga en flyktplan. Istället kryper de ner i en jordhåla och hoppas på det bästa.

Det säger en hel del om hur de här diktatorerna verkligen tänker. Dvs de tänker inte alls.

Jesper Svensson sa...

Anonym - Nej, de flesta av dem omger sig väl dessutom med jasägare och har nog inte alltid klart för sig vad som rör sig ute i samhället, vilket leder till att de (re-)agerar för sent.

Men sen är väl frågan - och det är lite det blogginlägget spekulerar kring - om inte exitmöjligheterna faktiskt begränsats. (Det talas ju om att Gadaffi skulle försökt få exil i något grannland. Huruvida det misslyckades p.g.a. att han inte var välkommen eller p.g.a. att han helt enkelt inte lyckades lämna Libyen får väl vara osagt.) Konsekvensen av det blir väl att de till slut inte har något alternativ till att krypa ner i en jordhåla.

Anonym sa...

Egyptens(!) Mengistu Haile Mariam ?

Jesper Svensson sa...

Anonym 22:31 - Sorry, lite för trött tydligen. Etiopiens skulle det ju vara. Ändrat nu.

Karpstryparn sa...

Diktatorer som blir hållna om ryggen får det inte tufft. Se på Israels regim t ex.

Dennis Nilsson sa...

Du borde läsa på lite historia, och sluta svälja allt med hull och hår som står i vallhunds-medier som Aftonpravda.

Diktatorer har ALLTID varit ok, så länge de gynnar våra maktens män och kvinnors intressen.

När detta förhållande ändras, först då blir det "Tuffare tider för diktatorer?"

Jesper Svensson sa...

Dennis Nilsson - Jag förstår inte vad du menar med att "svälja allt" som står i kvällspressen. Men bortsett från det har du förstås rätt i att diktatorernas välbefinnande ofta bygger på vilken maktpolitisk position de har. Det blev särskilt tydligt under kalla kriget, och även idag hålls ju t.ex. de saudiska ledarna om ryggen av strategiska skäl. Men det innebär inte att man inte kan hoppas att den utveckling som skett i Nordafrika och Mellanöstern är början på en långsiktig, positiv förändring.

oakfarm sa...

"Jag undrar vilka tankar som tänks i palatsen i Damaskus, Riyadh, Teheran"

, kanske till och med Beijing...