Ohly på väg ut.
I valet 2010 fick Vänsterpartiet 5,6 procent och i en opinionsmätning från juni 2011 hamnar de under riksdagsspärren. Att Vänsterpartiet skulle åka ur riksdagen är anmärkningsvärt, sett mot bakgrund av de senaste decenniernas valresultat. Å andra sidan är faktiskt också toppsiffrorna under Gudrun Schyman anmärkningsvärda undantag – sedan 1950-talet har Vänsterpartiet inte varit över 6 procent en enda gång, förutom de tre valen under Schyman.
Kanske ska man därför inte vara för hård mot Lars Ohlys oförmåga att få Vänsterpartiet att lyfta i opinionen. Samtidigt måste man nyktert konstatera att Lars Ohlys partiledarkarriär är kantad av en hel del märkliga inslag.
Hans avståndstagande från den kommunistiska förtryckarideologin var krystat och motvilligt (bland annat har han hävdat att det är svårare att försvara att han en gång varit medlem i Folkpartiets ungdomsförbund än att han varit kommunist). Han har gett fingret åt en borgerlig motdebattör i en tv-debatt. Fotbollsfantasten Ohly har ljugit om att han spelat fotboll med "Nacka" Skoglund. Han tycker det är okej att sänka skatten för elitidrottare – men inte för någon annan. Han, som kallar sig feminist, har skällt ut en reporter och kallat denne respektlös när reportern ifrågasatte Vänsterpartiets klena kvinnorepresentation i kommunerna.
Vänsterpartiet under Ohly har drivit en hätsk skattehöjar- och socialiseringspolitik. Trots att flertalet väljare har insett att höjda skatter inte nödvändigtvis betyder höjd kvalitet i välfärden, framhärdar Vänsterpartiet. Och trots att allt fler svenskar uppskattar valfrihet, vare sig det gäller vårdgivare eller skolor, så strävar Vänsterpartiet emot. Trots att deras egna lösningar bara innebär högre skatter, men inte nödvändigtvis bättre välfärd.
De rödgrönas laguppställnign 2010. När Ohly gått är ingen av dem kvar.
Foto: Janerik Henriksson/Scanpix
Lägg därtill det kvarvarande EU-motståndet, motståndet mot försäljning av statliga spritfabriker, eviga skattehöjningarna som patentlösning på alla problem och fantasifulla utspel om "200 000 nya jobb i offentliga sektorn", sex timmars arbetsdag och nej till betyg och läxor i skolan, så framstår Vänsterpartiet som ett ansvarslöst, bakåtsträvande och verklighetsfrämmande parti. Detta har lett till att man, under Ohly, blivit alltmer irrelevant. Vänsterpartiet är partiet som sitter i ett hörn och surar. I brist på egna konstruktiva idéer ägnar man sig mest åt att säga nej och att peka bakåt. Det är nog inte rätt strategi för framtiden.
Läs även:
Maria Abrahamsson: Ohly – SJ väntar på dig!
Per Ankersjö: Spekulation: det politiska landskapet 2014
Den hälsosamme ekonomisten: Var gick det snett?
Fredrik "Tokmoderaten" Antonsson: Han var ohlyckan, ohly-dohlyckan
Lars Ohly – en epilog av citat
Kristian Krassman: Står Hägglund på tur?
Röda Berget: Ohly avgår – vem ska nu borgarna skrämma väljarna med?
Sebastian Stenholm: Ohlys besked på presskonferensen väckte många frågor
Johan Westerholm: Lars Ohly, den siste kommunisten kastar in handduken
Media:
DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, AB1, AB2, AB3, Expr1, Expr2, Expr3
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Lars Ohly, Vänsterpartiet, Gudrun Schyman, socialism, kommunism
2 kommentarer:
V är väl, vad gäller opinionssiffrorna, i gott (?) sällskap med de små borgerliga sketpartier i alliansen som hamnat i skuggan av M.
Det där med Nacka tog han en gång för alla tillbaka i sitt Sommarprogram i år. Men det är typiskt för sura liberaler att älta sådant till förbannelse. Det är inte mycket nytt och fräscht ni har att komma med heller.
Visst har du rätt i att V inte är det enda partiet med opinionsproblem. Men där de borgerliga småpartiernas problem kanske främst kan härledas till det stora partiets dragningskraft, så beror nog V:s problem främst på att de har en dålig och otidsenlig politik.
Sen instämmer jag i att borgerlig idéutveckling är nödvändig. Vi har dock probleminsikten, frågan är om den finns inom V, eller om man nöjer sig med att svepa in sig i en röd fana och hoppas att tillräckligt många ska gå på att bakåt är vägen framåt.
Skicka en kommentar