Kurage i Malmö

Malmö stad gör en kraftfull politisk markering mot kungahusen i Sverige, Danmark och Norge. Stadens politiska majoritet vägrar bjuda de tre skandinaviska statscheferna till hundraårsjubileet av trekungamötet 1914.

- Det finns ingen anledning att bjuda hit personer som inte är demokratiskt valda, säger Göran Andersson (s), ledamot av kulturnämnden.

Och det har Göran Andersson naturligtvis helt rätt i. Det finns i själva verket ingen som helst anledning att låta Sverige företrädas av någon vars tillsättande inte har det ringaste med demokrati att göra. Malmöpolitikerna verkar ha insett detta och det är glädjande att de har kurage nog att markera mot monarkin.

...ej den saker göra, som saklös är...

I måndags var det dags igen för tingstjänstgöring. Hela dagen ägnades åt mål som var av så ringa betydelse att jag tycker man kan ifrågasätta det vettiga i att belasta rättsväsendets resurser med dem.

• Tilltalad A hade snattat två mössor och en mascara. Sammanlagt värde 357 kr.
• Tilltalad B hade snattat två chokladkakor och en tub skinkost. Värde 100 kr.
• Tilltalad C hade snattat en burk kaffe à 59 kr.
• Tilltalad D hade uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåtit att göra vad som skäligen kunnat krävas av henne för att hindra att hennes fordon brukats av annan, trots att körförbud gällt för fordonet eftersom hon inte kontrollbesiktigat det.
• Tilltalad E hade snattat för 87 kr.
• Tilltalad F hade snattat för 432 kr. Och erkänt.

Även de enklaste rättegångar kostar en del. Man ska boka upp en domare, en förvirrad notarie och en sönderstressad åklagare. Man ska försöka få en försvarsadvokat att slita sig från whiskyflaskan och man ska skrämma liv i tre giktbrutna nämndemän.

Jag tror inte den här stora apparaten alltid är nödvändig. Rättssäkerhetsaspekterna måste naturligtvis väga tungt, men jag är övertygad om att det skulle gå att inrätta en kraftigt förenklad process för den här typen av småmål. Det känns helt enkelt inte vettigt att samhällets resurser förslösas på det här viset.

* * *

Under måndagen fick vi dock prov på att rättegångar kan vara rätt effektiva. Rekordet var nog när vi utdömde 1 500 kr i böter i den tilltalades frånvaro. Sakframställan - överläggning - domslut - pang! Allt var över på tre minuter blankt.

* * *

Rättegångarna blir allt mer internationella. (I måndags t.ex. hade vi tilltalade och vittnen från Sverige, Polen, Lettland, Bulgarien, Bosnien, Turkmenistan, Hägersten, Förenade arabemiraten och Okänt land.) Vilket förstås leder till ett ökat behov av tolkar.

Tolkning i rättegångar går till så att man ringer in en tolk som sätter sig jämte den som har tolkbehov. När någon pratar börjar tolken, ganska simultant, att översätta det som sägs. Det blir alltså lite surrigt i rättssalen - men det är inget emot vad det blir när två personer behöver tolkar. I måndags hade vi en sådan situation; den tilltalade behövde tolkning på arabiska och vittnet behövde tolkning på bosniska. Det var alltså hela tiden tre personer som pratade samtidigt och det hela var så otroligt komiskt att jag hade svårt att hålla mig för skratt. (Jag tror dock jag lyckades.)

* * *

Jag bör väl också kort beröra det som hänt i veckan, nämligen att en nämndeman i Västmanlands tingsrätt tvingats avgå efter att hon uttryckt sig på ett sätt som gör att hon framstår som jävig. Nämndemannen ska ha sagt

"Nej, inte så att jag har helt och hållet trott att [den tilltalade] är oskyldig. Jag har nog kanske mest lutat att hon har varit skyldig."

Alla ska ju ha rätt till en opartisk rättegång. Men även om nämndemannens uttalande var olämpligt så är det svårt att komma ifrån att det speglar verkligheten ganska bra. Ofta bildar man sig ganska fort en uppfattning i skuldfrågan, baserat på vilket intryck man får av de inblandade personerna. Det där är ett rätt mänskligt sätt att reagera och om man vill undvika det ska man kanske överväga att helt avskaffa nämndemannainstitutet och låta utbildade jurister sköta dömandet.

Detta tröttsamma gnäll från vänstern...

Jag läste på DN.se en artikel där Salka Sandén, f.d. gangster i olika vänsterrörelser, intervjuas. Sandén växte upp i ett område med flerfamiljshus i Göteborg, men gick i skola tillsammans med radhusbarn och barn från den välbärgade stadsdelen Askim.

Redan i högstadiet började Salka Sandén bli hatisk mot radhusbarnen. "Jag minns att det fanns ett underliggande hat i Tynnered och många skämdes över att de var fattiga", säger Sandén till DN. "Vi som bodde i flerfamiljshusen hade ingenting att se fram emot, ingen framtid", tyckte hon, och ett par år senare hoppade hon av gymnasiet och hamnade i ett ockuperat flerfamiljshus i Malmö.

"Jag upplevde ingen gemenskap med samhället. De som bestämde betraktade sådana som mig som värdelösa - men samtidigt såg jag samhället som värdelöst. Det hade ju inget att erbjuda oss som bodde i flerfamiljshusen", berättar Salka Sandén för DN.

Det är väl ingen nyhet att jag inte har mycket till övers för maskerade gatstenskastare på vänsterkanten. Efter att ha läst vad Salka Sandén säger närmar jag mig förakt. Samhället är värdelöst. Det har inget att erbjuda, tycker vänsterglinen.

How about this: gratis skola, sjukvård, tandvård, universitetsutbildning, dessutom barnbidrag, studiebidrag och bostadsbidrag och om allting skiter sig socialbidrag, amsutbildningar etcetera etcetera... Pengarna som betalar allt det här kommer från vanliga anständiga hårt beskattade människor som jobbar häcken av sig dag ut och dag in för att få vardagen att gå ihop. Allt medan ni sitter i era jävla ockuperade hus, gnäller över samhället och när ni tröttnar på det går ut och kastar gatsten, vandaliserar McDonalds-restauranger eller vad det nu är som misshagar er just för dagen.

Jag vet att det är en sliten klyscha, men den duger som uppmaning till "aktivisterna": Cut your hair and get a job. Ni är bara patetiska.

Angeläget

Det är tydligen på SvD.se man hittar de stora nyheterna:

Jo, förresten, min sysslings svärmors hund har varit lite risig i magen på sistone. Kan det vara nåt för SvD, kanske?

Citatet

"När man får beröm av miljöpartiet finns det oftast anledning att undra om man uttryckt sig otydligt eller rentav råkat säga något ogenomtänkt."

Per Gudmundsson på SvD:s ledarsida den 16 augusti 2008.

Sommartorka

Bland alla meningslösheter man kan göra på Facebook finns IQ-test. Förra gången jag gjorde ett fick jag 132, till glädje för min gode vän som fick 133. När det nu dykt upp ett nytt, "avancerat" IQ-test ville han "utmana" mig igen. Han trodde nog han skulle vinna igen men - hehe - det sket sig. För efter elva minuters mentalt väntande och vridande på kuber, figurer och sifferserier så påstod IQ-testet att jag hade 155 i IQ!

Jag har aldrig fäst något större avseende vid IQ-tester. Och när jag nu plötsligt blir placerad bara några pinnhål under Albert Einstein (IQ 160) så blir det liksom ännu svårare att ta dem på allvar. (Men det hindrar ju inte att det är lite roligt att reta den kaxige vännen som scorade 133 i båda testen.)

En uppmärksam läsare noterade nog att jag använde den svengelska termen "scorade" i föregående mening. Man kan diskutera om det det är tecken på ett torftigt ordförråd eller på språklig lekfullhet. Själv hävdar jag såklart det senare. Men det innebär inte att jag tycker att svengelska är bra i alla sammanhang.

Ovanstående är också hämtat från Facebook. Jag blev faktiskt lite nervös när jag först läste att en av mina kompisar har en krossa på mig. F'låt jag. Men sen ramlade polletten ner. Jag förstår dock fortfarande inte var de har fått "Infödd" ifrån?

Bussarna måste gå

Efter att ha låtit bussarna stå i garaget några dagar verkar det nu som att Kommunal återigen ska ta upp busstrejken. Nu ska tydligen även flygbussarna omfattas.

Kollektivtrafiken är varje storstads blodomlopp, en förutsättning för att staden ska leva, för att människor ska kunna ta sig till och från sina skolor, arbeten och fritidssysselsättningar. Kollektivtrafiken är särskilt viktig för de resurssvaga, som inte har råd att ha bil eller åka taxi kors och tvärs genom stan, och för gamla och unga, som inte kan eller får köra bil. Att sätta stopp för busstrafiken är att sätta stopp för att tiotusentals människor ska få livspusslet att gå ihop.

Bussförarkonflikten aktualiserar frågan om en proportionalitetsregel vid strejker. Det måste helt enkelt kunna göras en bedömning av strejkens skadeverkningar gentemot tredje man. En strejk som har alltför samhällsskadliga effekter ska kunna stoppas.

Jag själv är lyckligt lottad, jag kan promenera till jobbet. Men många är helt beroende av kollektivtrafiken. Staden är beroende av kollektivtrafiken. Därför borde det vara självklart: Bussarna måste gå.

Götterdämmerung

Den spektakulära Martin Luthers kyrka i Halmstad, ritad av Bertil Engstrand och Hans Speek, invigdes 1970. Arkitekterna försåg det vidbyggda församlingshemmet med soffor från italienska Zanotta.

Provinsbladet Hallandsposten rapporterar idag att sofforna börjar sjunga på sista versen och att församlingen vill byta ut dem - mot Ikeas Klippan!

"Jag tycker det är en bra och likvärdig ersättning", säger kyrkoherde Bo Wallén.

Throw-away och Klippan. Same shit, different name?

Varför inte gå ett steg till - om nu dussinvaror från Ikea är likvärdiga italiensk kvalitetsformgivning så ser jag flera möjligheter för församligen att få loss pengar. Ikea har det mesta; kyrkans konstverk kan bytas ut mot Pjätteryd (599 kr), dopfunten mot Pomp (129 kr) och själva altaret kan väl ersättas av en rejäl Malm (945 kr).

Suck. Mot några sparade tusenlappar står sig hantverksskicklighet och genomtänkt formgivning tydligen slätt. Kulturskymningen sänker sig över Martin Luthers församling.

Uppdatering: Soffkonflikten har nu även nått riksmedia, närmare bestämt Aftonbladet. Att döma av rubriken, Soffan som är för billig, ställer sig Aftonbladet på kretinernas sida. Men det förvånar väl ingen.

Mer om mördaren Mugabe

Svenska Dagbladet 28 juni:

Ett foto av en gråtande zimbabwisk pojke pryder fredagens upplaga av tidningen Herald Tribune. Han är högst ett år gammal och har gipsade fötter. Båda bröts av anhängare till president Mugabe, av den enkla anledningen att pojkens pappa arbetar för oppositionen.

The Economist 28 juni:

It is hard to believe that the horrors inflicted by Zimbabwe’s ruler on his own people could get worse. But even in the past week they have. The burning to death of a six-year-old boy because his father is an opposition politician, and the butchering of the young wife of the capital’s new opposition mayor, are part of a growing wave of violence that has persuaded Morgan Tsvangirai, the opposition leader, to withdraw from the presidential [election].

Det är uppenbart att så länge Robert Mugabe kan klamra sig fast vid makten kommer våldet i Zimbabwe att eskalera, åtminstone så länge det finns människor kvar som ens vågar tänka oppositionella tankar.

Omvärlden skulle kunna förändra detta. Men omvärlden verkar förlamad, och det tycks främst bero på att Ryssland och Kina, dessa diktatoriska/semidiktatoriska stormakter, vägrar kritisera Zimbabwe. För att inte tala om Sydafrika, den regionala stormakten, vars president Thabo Mbeki visat sig förbluffande ryggradslös gentemot diktatorn i norr.

Det är förstås inte lätt att efterträda en nationell och global hjälte som Nelson Mandela. Men även bortsett från Mandelas skugga så hade Thabo Mbeki framstått som en exceptionellt patetisk representant för sitt land.

I Zimbabwe dödas och lemlästas människor - eller deras barn - för att de sympatiserar med "fel" parti. Situationen är skrämmande och frustrerande. Det är möjligt att det inte tjänar särskilt mycket till att spy galla över fega politiker. Men jag får i alla fall utlopp för frustrationerna.

Dags att fly tillbaka till Mars?

Svenska Dagbladet har nyligen kört en serie om dyskalkyli, mattesvårigheter (ungefär som dyslexi fast med siffror i stället). I ett avsnitt räknade man upp dyskalkyli-symptomen:

• Svårt att lära sig klockan.
• Svårt att skilja höger från vänster.
• Dålig tidsuppfattning, kan inte beräkna tiden, kommer ofta för sent.
• Klarar inte avståndsbedömning.
• Dålig känsla för väderstreck.
• Dålig orienteringsförmåga geografiskt, svårt att hitta, går lätt fel, svårt att läsa och förstå kartor. Kan ge ett förvirrat intryck.
• Svårt att läsa, förstå och minnas tidtabeller.
• Svårigheter att sköta ekonomin.

Jag kommer förmodligen få äta upp det här, men låter det inte som beskrivningen på en genomsnittlig kvinna?

Citatet

Watching Microsoft in the company of Google and Facebook is a bit like watching your dad trying to be cool.

Ur The Economist (som ändå tycker att Bill Gates gjort ett bra jobb; The meaning of Bill Gates, 28 juni 2008).

Påfyllning i ordförrådet, del XIII

Thure Stenström har skrivit en mycket intressant understreckare idag om situationen i Norge under andra världskriget. Och så använde han ett ord som jag inte begriper - vad i herrans namn är en hekatomb?

Nog för att det skrivits hekatomber av specialundersökningar om den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget, bokhyllorna formligen dignar av minnesskildringar och vittnesrapporter.

Ordboken ger lyckligtvis klart besked: hekatomb = stor mängd. Tack för det, ordboken.

En solglimt i skuggan av Slottet

Dagens Nyheter rapporterar från Republikanska Föreningens nationaldagsfirande på Mynttorget i Stockholm.

Republikanska föreningen håller möte i skuggan av slottet.

- Det är inget fel att fira det positiva Sverige står för, men kungafamiljen har kidnappat nationaldagen, säger ordförande Hillevi Larsson till DN innan hon äntrar talarstolen.

De drygt 100 stolarna är tomma när hon hälsar välkommen. Lite senare utses Aftonbladets krönikör Karolina Fjellborg till årets republikan.

Man kan väl tillägga att de drygt 100 stolarna inte stod tomma särskilt länge. Solen strålade även över det lilla område som utropats till republiken Sverige och de många besökarna bjöds på kaffe och bullar, kunde köpa Republikanska prylar och fick dessutom delta i ett fiktivt presidentval - allt för att känna på hur det skulle vara om Sverige var en aning mer demokratiskt. Republikanska Föreningens nationaldagsfirande var en solglimt i Slottets mörka skugga.

Friheten mot Förtrycket

Jag misstänker att alternativen i nästa val kommer att vara ganska tydliga.

På ena sidan: Anders Borg föreslår skattesänkningar.
På andra sidan: Lars Ohly föreslår skattehöjningar.

(Vad Mona Sahlin tycker står väl fortfarande skrivet i stjärnorna?)

För Halmstadborna har detta blivit obarmhärtigt tydligt redan. I kommunen styr Alliansen trots en minoritet i fullmäktige. Tungan på vågen är pensionärspartiet och sverigedemokraterna. Vilket fått oppositionen att vädra morgonluft och lansera en budget där de föreslår - ja, vad annars? - skattehöjningar. 72 öre per hundralapp är vänsterkartellens "belöning" till skattebetalarna i en av Sveriges ekonomiskt mest stabila och välskötta kommuner.

Båd' stat och lagar oss förtrycka
vi under skatter digna ner

sjöng arbetarrörelsen innan de kom på att det var de själva som stod för det dignande skattetrycket. Tack och lov finns det betydligt trevligarare sångtexter än Internationalen. Varför inte nynna lite på Evert Taubes rader...

Vårt skepp är själva Friheten,
besättningen är blå!

Sedan maktskiftet 2006 har Alliansen gett svenskarna lite mer frihet. Vi är nu bara världens näst hårdast beskattade folk. Lars Ohly tycks dock sträva efter att återta förstaplatsen. Att svenska folket ska digna under skattetrycket tycks vara en självklarhet för vänsterledaren.

Bevare oss för maktskifte 2010

I DN rapporterades häromdagen om två norska bloggare som krävde statlig lön på samma villkor som vissa konstnärer får konstnärslön. DN-artikeln kan man lätt avfärda som ett kuriosum, men faktum är att det i den svenska riksdagen finns ett parti som tycker att alla svenskar ska ha ett slags statlig lön - miljöpartiets förslag på medborgarlön är ännu inte begravet. På helgens partikongress slogs de första spikarna i kistan, men mp:s hemsida trumpetar fortfarande ut att "I vår grundsyn på människan som aktiv och skapande har vi en vision om ett samhälle med medborgarlön för alla."

Karin Jansson från partistyrelsen vill dock behålla medborgarlönen. "Medborgarlön kan också ses som ett slags allemansrätt. Att alla har rätt till det som naturen ger", säger hon.

Alltid tyder på att politiken kommer att bli väsentligt mera underhållande om s+v+mp får bilda regering 2010. Underhållande är förresten inte rätt ord. Tragikomisk är bättre.

...efter mitt bästa förstånd och samvete...

I dag var det fullt race i tingsrätten. På fem timmar dömde vi av sex mål och när vi efteråt skulle ha enskild överläggning var det nästan svårt att hålla reda på alla tilltalade ("vänta nu, var det han med Berettan eller cannabisen?").

Dagens mest minnesvärda mål var tvivelsutan det sexuella ofredandet. H var åtalad för att ha ofredat A sexuellt genom att ha skickat kränkande sms och e-post till henne. Eftersom processföringen är muntlig innebär det att i princip allting måste läsas upp i rättssalen. Så även H:s pilska sms. Och e-postmeddelandet. Vilket råkade vara en kort hälsning ("det här vill jag uppleva med dig...") följd av en inklippt, tre-fyra sidor lång, erotisk novell. Som domaren alltså tvingade åklagaren att läsa upp.

Således fick rätten följa med på en fantastiskt spännande resa ut till ett lantställe på Värmdö där det vimlade av damer med generösa urringningar och nytillverkade tuttar, svettiga bastuseanser och varierat umgänge mellan diverse könsorgan i erigerat eller lubricerat tillstånd. (Pulserande också, det är tydligen viktigt.)

Åklagaren läste ganska fort och inte särskilt inlevelsefullt men det var tillräckligt för att en lagom pryd nämndeman som jag skulle tycka att situationen var något obekväm. Då kunde jag i och för sig skingra tankarna genom att fundera på hur underhållande situationen varit om den där högstadieklassen som besökte förra förhandlingen hade suttit kvar. Det vore faktiskt ett sånt där ögonblick som gör livet värt att leva.

En bra helg, helt enkelt

Vilken formidabel helg! Fantastiska aktiviteter och en sol som slösat med värme. Man tackar och tar emot.

I fredags var det Europadagen. Eftersom folkpartiet är Sveriges Europavänligaste parti måste det naturligtvis firas. Vi i Skarpnäck bjöd på kaffe och hade städslat skolborgarrådet Lotta Edholm för att sprida stjärnglans åt evenemanget. Själv spred jag mest småkakor till förbipasserande.

Världens finaste flagga.

Direkt efter vidtog ett annat firande av, vi kan väl säga, väsentligt mindre kafferepskaraktär. Det var den gode Fredrick Federley som firade sin 30-årsdag och det gjorde han med besked. Någon sa att han bjudit in 160 personer och det stämmer säkert; jag räknade dem inte. Dessvärre räknade jag heller inte alla drinkar jag köpte i baren. (Min konkursförvaltare gnuggar händerna.) Nåväl. Federleys kalas fortsatte på stan och slutade utanför McDonalds. Några pommes frites i soluppgången, sen var det bara att vänta på baksmällan.

Här ger jag stöd åt min inneboende. En avvikelse från normen.

Jodå, den kom. Och höll i sig rätt länge. Märks att man börjar bli gammal. Lördagkvällen bjöd lyckligtvis på en god tröst i form av anklever och Sauternes. Och jordgubbar och gräddglass. Och sen en sväng ut i Stockholmsnatten (där naturligtvis även Federley befann sig. Säga vad man vill om Federley, men svensk politik har inte varit så spritmarinerad sen Gudrun Schyman var i farten).

Frukost.

Idag har det varit så varmt att det nästan inte är klokt. Efter den obligatoriska balkongfrukosten var det läge för promenad runt Årstaviken och en påminnelse om hur förunderligt vackert Stockholm kan vara på sommaren. Lunchen åts på Medis och jag känner mig väldigt stolt som lyckades avstå från ett glas vitt till skaldjurstoasten. Men vad hade jag för det - man hinner ju knappt komma hem och installera sig på balkongen förrän ens inneboende kommer ut med en skål oliver och ett glas sval chardonnay på en bricka. Tur man ska vara nämndeman i morgon så man kan slumra lite.

Stockholm eller Skärgården?

Konsumentupplysning

Jag köpte nya solglasögon härförleden. I ett litet informationsblad som skickades med tillhandahåller tillverkaren nödvändiga råd och tips.

Allmän information - Solglasögonens glas är utförda med hög optisk precision och är slagtåliga. De skall dock ej anses fungera som ett okrossbart skydd mot slag.

Varning - Denna produkt är ej lämplig för bilkörning vid dålig belysning.

Rengöring och underhåll - Använd ej smutsiga eller slipande putstukar då dessa kan påverka filternas egenskaper.

Ja, det där är ju fällor man annars lätt hade gått i. Man tackar och bockar för upplysningarna.

And now: Zuma vs. Zimbabwe

Idag noteras att ledare för olika kyrkor i Zimbabwe nu varnar för att de våldsamheter Robert Mugabe iscensatt efter att han förlorade presidentvalet kan leda till folkmord om inte omvärlden ingriper.

"We appeal to the Southern African Development Community [SADC], the African Union and the United Nations to work towards arresting the deteriorating political and security situation in Zimbabwe", säger kyrkoledarna i ett gemensamt uttalande.

SADC är en regional samarbetsorganisation, som antagligen inte lär bidra med särskilt mycket hjälp till Zimbabwes hårt prövade folk. Flera av SADC:s medlemsländer leds, i likhet med Zimbabwe, av före detta befrielserörelser emellan vilka det tycks råda något slags perverterad respektfullhet - man lägger sig inte i varandras affärer.

Thabo Mbeki och SADC utövar påtryckningar mot Mugabe. På sitt sätt.

Det viktigaste medlemslandet är Sydafrika, som styrs av frihetsrörelsen ANC ända sedan demokratin infördes. President Thabo Mbeki har, ända sedan Zimbabwes problem började, tillämpat ett sätt att förhålla sig till sitt grannland som han kallar quiet diplomacy. Mbeki avser väl därmed att antyda att han försöker påverka Mugabe på ett diskret och försiktigt sätt. Det må vara hur det vill med den saken; den tysta diplomatin har visat sig förödande ineffektiv. Priset för det betalas av zimbabwierna.

Mitt upp i denna förlamade situation börjar helt plötsligt Jacob Zuma uttala sig. Zuma är partiledare för ANC och kommer sannolikt att bli Sydafrikas näste president. Om han inte sitter i fängelse förstås; Zuma har nämligen ett korruptionsåtal att se fram emot. (Fast kanske blir han frikänd, så som när han var anklagad för våldtäkt.)

(Zuma är för övrigt en av få nu levande människor som anser att en dusch efter sex är vad som behövs för att skydda sig mot hiv; det torde placera honom i samma knäppgöksdivision som Mbekis hälsominister Manto Tshabalala-Msimang, som förespråkar vitlök och rödbetor i stället för aidsmedicin.)

Zuma och den berömda duschen.

Hursomhelst. Zuma anser nu att de afrikanska länderna måste skicka in en delegation till Zimbabwe för att se till att valresultaten publiceras (nej, de är fortfarande inte offentliggjorda). Zuma vill uppenbarligen positionera sig gentemot Mbeki. Kanske få cred i västvärlden. Bli lite mer salongsfähig, helt enkelt. Men tål hans kort att synas?

...och döma efter Sveriges lag och laga stadgar...

Gårdagens sittning i Södertörns tingsrätt bjöd på ett misshandelsmål. Den tilltalade skulle vid två tillfällen ha misshandlat sin flickvän och vid ett tillfälle ha knivhotat sin mor. I de båda första åtalspunkterna fanns inga vittnen. I åtalspunkten tre fanns ett vittne - som dock tycktes ha drabbats av svår minnesförlust, för han kunde i stort sett inte komma ihåg någonting av vad som hände den där kvällen för drygt två veckor sedan.

Förklaringen till vittnets plötsliga amnesi kom möjligen när vittnesmålet var avlagt. För när vittnet skulle lämna rättssalen fick han sällskap av två biffiga, bistra karlar som suttit på åhörarbänken.

Vissa sammanträffanden är svåra att bortse ifrån. Visst, det skulle kunna vara så att de biffiga, bistra karlarna var vittnets kompisar från frimärkssamlarklubben. Men mina tankar, som fick extra bränsle av vetskapen att vår tilltalade tidigare varit medlem i ett mc-gäng, gick snarast i riktning mot vad som i juridiken kallas övergrepp i rättssak (17 kap. 10 § BrB).

- - -

I övrigt tvingades vi genomlida en fånig tuppfäktning mellan advokaten och målsägarbiträdet. Biträdet bad advokaten om en hänvisning till varifrån han hämtat en viss utsaga. Advokaten slog upp passagen i förundersökningen och började läsa högt. Biträdet förklarade sig nöjd med en sidhänvisning men advokaten fortsatte demonstrativt läsa högt. "Tack, jag kan läsa", protesterade biträdet, alltmedan vi i rätten besvärat skruvade på oss åt pinsamheterna.