...och döma efter Sveriges lag och laga stadgar...

Gårdagens sittning i Södertörns tingsrätt bjöd på ett misshandelsmål. Den tilltalade skulle vid två tillfällen ha misshandlat sin flickvän och vid ett tillfälle ha knivhotat sin mor. I de båda första åtalspunkterna fanns inga vittnen. I åtalspunkten tre fanns ett vittne - som dock tycktes ha drabbats av svår minnesförlust, för han kunde i stort sett inte komma ihåg någonting av vad som hände den där kvällen för drygt två veckor sedan.

Förklaringen till vittnets plötsliga amnesi kom möjligen när vittnesmålet var avlagt. För när vittnet skulle lämna rättssalen fick han sällskap av två biffiga, bistra karlar som suttit på åhörarbänken.

Vissa sammanträffanden är svåra att bortse ifrån. Visst, det skulle kunna vara så att de biffiga, bistra karlarna var vittnets kompisar från frimärkssamlarklubben. Men mina tankar, som fick extra bränsle av vetskapen att vår tilltalade tidigare varit medlem i ett mc-gäng, gick snarast i riktning mot vad som i juridiken kallas övergrepp i rättssak (17 kap. 10 § BrB).

- - -

I övrigt tvingades vi genomlida en fånig tuppfäktning mellan advokaten och målsägarbiträdet. Biträdet bad advokaten om en hänvisning till varifrån han hämtat en viss utsaga. Advokaten slog upp passagen i förundersökningen och började läsa högt. Biträdet förklarade sig nöjd med en sidhänvisning men advokaten fortsatte demonstrativt läsa högt. "Tack, jag kan läsa", protesterade biträdet, alltmedan vi i rätten besvärat skruvade på oss åt pinsamheterna.