I texten slår man sedan fast att den som går till en enskilt driven vårdcentral förmodligen inte tänker "så mycket på att de skattepengar som betalar deras vård ytterst hamnar hos [vårdföretagens] ägare". Vulgärt, som sagt. Faktum är ju att de skattepengar som betalar deras vård går just till vården – till löner åt läkare och sjuksköterskor, till lokaler och annat som behövs för att hålla en vårdcentral igång.
Även längre ned i artikeln möter man samma konstiga resonemang: "År 2009 gick 62 miljarder av skattepengarna från kommuner och landsting till olika privata aktörer inom skola, vård och omsorg". Som om de olika friskole- och vårdföretagen bara tog plats utanför Finansdepartementet och håvade in miljard efter miljard. I själva verket gick den absoluta merparten av de där 62 miljarderna till vård, skola och omsorg åt de svenskar som valt att vända sig till de olika entreprenörerna. 2,85 miljarder, eller ungefär 4,5 procent, blev till vinster i verksamheterna.
Är detta ett problem? Ja, att döma av SvD:s verklighetsbeskrivning så framstår det onekligen som det. Jag menar att en mer nyanserad debatt måste kunna föras. Som motvikt rekommenderar jag läsning av Lennart Gabrielssons (FP) debattartikel häromdagen. Han påpekar att den mångfald som numera finns inom vården och skolan lett till att skattebetalarnas pengar utnyttjas mer effektivt, vilket skattebetalarna kommer att ha anledning att vara tacksamma för på sikt. I takt med att befolkningen åldras och att kommande generationer kommer ställa större krav på vården så har vi inte råd att slösa med skattepengarna. Det bästa sättet att ta reda på om de används effektivt är att släppa fram en mångfald av konkurrerande aktörer.
Tomas Ekman, partner i ett av de bolag som satsar pengar i välfärdssektorn, får komma till tals i SvD och gör ett viktigt påpekande:
"Efterfrågan på sjukvård och omsorg växer dubbelt så snabbt som BNP i de flesta europeiska länder som en effekt av åldrande befolkning, nya medicinska framsteg,men också att yngre generationer kräver mer av sjukvården. Samtidigt harde flesta länder slagit i skattetaket. Någonstans måste vi öka produktiviteten. Det har visat sig svårt i statlig regi, det är för stelt, säger han."Jag tror att fler företag och mer mångfald inom välfärden är en förutsättning för att vi ska klara framtidens utmaningar. Vi har inte råd att låta prislappen på vård och skola sättas av ineffektiva kommunala verksamheter.
Uppdatering 10/3: Drevet går vidare; i dag på temat att riskkapitalbolag tjänar pengar (eller gör "miljardklipp på skattepengar", som SvD uttrycker det.)
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om välfärd, mångfald, konkurrens, vårdföretag
2 kommentarer:
Håller helt med dig om att artikeln är insinuant. Vad jag däremot är helt emot, kapitalist som jag är, är att vinsterna som görs inte beskattas i Sverige utan trixas iväg till Jersey och andra skatteparadis.
http://www.svd.se/import_np/import_np_inrikes/privat-vardbolag-i-blasvader_1184065.svd
Problemet är ju inte att man i privata bolag tjänar pengar på vård utan att den offentliga sektorn inte går runt!
Vinsterna visar att vi är vana att betala för mycket för den vård vi får; en signal att sänka skatten eller öka vårdproduktionen alltså. Vi har 2,8 vårdplatser per 1000 invånare i sverige jämfört mer OECD där det landar mellan 3,5-4 och upp till 6-8. I England passerar 96% genom akuten på max fyra timmar, de svenska landstingen har som MÅL att komma upp till 90% och ligger idag under denna siffra. När det gäller köer till specialister skall vi skämmas ordentligt. Allt detta trots att vi har en helt ok läkartäthet osv. Den offentliga vårdapparaten är det stora lurendrejeriet som läggs i dagen när privata bolag gör vinster där landstingen går på knäna.
Skicka en kommentar