Hur förbättrar vi den svenska arbetsmarknaden? Det har varit huvudfrågan för den statliga Långtidsutredningen, vars rapport presenterades häromdagen.
Utredningen tar upp en rad viktiga frågor och glädjande nog ställer sig utredningen bakom en av de frågor som Folkpartiet länge drivit, nämligen att avskaffa värnskatten.
Värnskatten är den femprocentiga extraskatt som betalas av dem som tjänar mer än cirka 46 000 kr i månaden. Värnskatten infördes 1995 på grund av den ekonomiska krisen. Den var då tänkt att vara tillfällig, men har blivit kvar.
Värnskatten drabbar dem som utbildar sig, jobbar hårt och får bra betalt för det. Det är helt fel signaler att man då blir straffbeskattad. Men det finns också rent samhällsekonomiska skäl till varför värnskatten är dålig.
Så här skriver förklarar Långtidsutredningen sin slutsats: Om man vill öka antalet arbetade timmar bör fokus ligga på marginalskatterna. Under de senaste fem åren har marginaleffekten minskat för alla grupper utom dem med högst inkomst. Hur skadliga marginaleffekterna är beror på hur den taxerade inkomsten förändras när skattesatsen förändras (den s.k. skatteelasticiteten). Dessa effekter är sannolikt större för personer med högre inkomster än medelinkomsttagare. Med detta i beaktande kommer en avskaffad värnskatt inte att kosta något för statskassan – det skulle i stället leda till att människor jobbar mer och därmed ändå levererar in mer skatt till staten.
Långtidsutredningen avslutar med en svidande kritik mot värnskatten:
"Det innebär att den högsta marginalskatten i Sverige svårligen kan motiveras – skatter som har så snedvridande effekter att de inte genererar några intäkter alls innebär en samhällsekonomisk förlust enligt alla rimliga värderingar av fördelningspolitiska aspekter. Därmed finns det mycket starka skäl för att den högsta marginalskatten i Sverige bör sänkas. Lämpligen genom att värnskatten avskaffas."
Värnskatten kostar alltså mer än den smakar. Den leder till att mindre jobb blir utfört i Sverige. I praktiken är den, som P J Anders Linder skriver i dagens SvD, inget annat än en Jantelag. Sådana lagar kan vi klara oss utan. Moderaterna och Anders Borg borde lyssna på Folkpartiet och Långtidsutredningen och gå med på att värnskatten avskaffas så snart som möjligt.
Läs även
Rasmus Jonlund: Sluta värna värnskatten - låt det löna sig att lyckas
Pia Närman: Janteskatt
Läs andra om värnskatt, skatter, Folkpartiet, Långtidsutredningen
7 kommentarer:
Visst skall värnskatten bort.
Men viktigare är tycker jag att få en seriös diskussion om hur mycket total skatt vi skall betala.
Att betala 60% i olika skatter för en vanlig Svensson är vansinnigt mycket.
Och representerar en kollektivistisk människosyn: Vi tar in dina pengar och fördelar till behövande.
En liberal approach är att minimera skatten och låta varje individ göra sina livsval.
Men sossefieringen har gått mycket långt i Sverige och det lär väl ta några år innan vi har schysstat till hur vi tar ut skatter samt hur mycket skatt vi tar ut totalt.
Jag håller helt med om det. Vi talar ju ofta om "hälften kvar", dvs. att skattetrycket inte ska vara högre än att man alltid har minst hälften kvar. Det är väl en högst rimlig utgångspunkt tycker jag.
"drabbar den som utbildar sig" är väl lite av en floskel? Jag skulle påstå att huvuddelen av de med långa utbildningar inte betalar värnskatt.
Utbildningspremien (dvs. att hög utbildning ger hög lön) i Sverige är generellt sett för låg, det är helt klart. Men det innebär inte att det är rätt att straffbeskatta dem som lyckas erhålla den.
Det finns inget som helst samband mellan utbildning och värnskatten. Skatten beräknas på vilken inkomst du har, och det finns inget som hindrar att analfabeter får jobb med en månadslön på 200 tkr.
Sen finns förhoppningsvis ett samband i så måtto att av dem som har tillräckliga inkomster för att betala värnskatt, så har förhoppningsvis flertalet god utbildning.
Mer sannolikt är dock kanske att de har god stamtavla.
Varför betalar Svenska EU ministrar nästan ingen inkomstskatt?
Varför tvingas småföretagare i Sverige betala mellan 55% till 73% av fakturerat belopp i olika former av skatter och avgifter?
Kan någon svara på dessa två frågor tack!
Silas - Jag håller med dig såtillvida att hög utbildning i Sverige idag inte alltid leder till hög lön (bibliotekarier, socionomer etc.). Men visst är det så att högutbildade generellt sett tjänar mer (jfr snittlönerna inom Saco med dem inom LO). I det perspektivet tycker jag det är rimligt att kalla värnskatten för en straffskatt på utbildning.
Skicka en kommentar