Räddare i nöden.
Bild från Saab Automobile AB.
Bild från Saab Automobile AB.
Långt senare var jag faktiskt själv spekulant på en Saab. Det var när jag som student fick för mig att jag behövde bil. Behovet var naturligtvis väldigt konstruerat, men jag fastnade i alla fall för en metallicgrön Saab 900 hos Holmgrens bil i Jönköping. Vid provkörningen uppdagades emellertid ett suspekt ljud från växellådan, vilket fick mig att hesitera. När jag diskuterade saken med en bilkunnig bekant fick jag veta att det sannolikt var växellådans pinjonglager som höll på att duka under. Det hade tagit min privatekonomi med sig i fallet.
Även om jag aldrig varit någon hängiven Saabfantast har jag förstås, som många andra svenskar, minnen kopplade till Saabbilar. Jag tycker därför det är en glädjande nyhet att Trollhättans kommun, Saab AB och Wallenbergstiftelsen nu har räddat Saabmuseet i Trollhättan från nedläggning, och bilsamlingen från förskingring.
Men Saabmuseet, precis som Volvomuseet i Göteborg (och andra tekniska museer), är inte bara lekstugor för nostalgiker och biltokar – utan även viktiga dokument över svensk näringslivshistoria. Att vandra runt bland museiföremålen är att konstant bli påmind om de många duktiga innovatörer, entreprenörer, finansiärer, ingenjörer, tekniker och montörer som möjliggjort framväxten av en helt ny industrigren i Sverige. En industrigren som växte sig framgångsrik och under 1900-talet sysselsatte tiotusentals personer, och bidrog till att skapa förutsättningar för det svenska välfärdssamhället.
För min personliga del kan jag alltså även konstatera att just en Saab, en ljusblå av modell 99, i allra högsta grad bidragit till min lilla näsas fortsatta välfärd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar