Man kan alltid höja skatten lite till

Idag kom ett par talande utspel från de rödgröna. I en debattartikel i SvD tar Mona Sahlin upp vänsterns gamla dänga "100 000 nya jobb i offentlig sektor". Välfärden ska förbättras, säger Sahlin, och i nästa ögonblick vill hon sätta käppar i hjulen för en av de mest välfärdsförbättrande aktörerna, dvs. de enskilt drivna vårdföretagen. Att mångfald skapar mervärde är inget Mona Sahlin tycks vilja ta till sig.

Sahlins debattartikel har rubriken "Barn och äldre måste få kosta", och hon tycks därmed dra den märkliga slutsatsen att mer pengar (=högre skatter) alltid är lösningen. Borgerlig politik har andra utgångspunkter. Vi funderar i stället på hur saker och ting kan göras smartare och effektivare. Det är därför våra upphandlingar inte handlar om pris, utan om kvalitet: Vilken vårdgivare ger bäst kvalitet för pengarna? På så vis förbättrar vi välfärden utan att höja skatterna.

Vänsterns politik blir dyr, på många sätt.

Mona Sahlins kamrat Lars Ohly gillar det här med höga skatter. I en intervju i samma tidning funderar han på det här med att utjämna skillnaderna mellan skatterna för dem som jobbar och dem som inte jobbar. Det kan ske på två sätt. Antingen sänks skatterna för dem som inte jobbar. Eller så höjs skatterna för dem som jobbar. Var och en kan ju gissa vilket alternativ Lars Ohly tycker verkar mest lockande.