I byggnadsordningen (som finns tillgänglig på Stockholms hemsida) står det att ”den enhetliga höjdskalan i det sena 1800-talets byggda stadslandskap utgör grunden för innerstadens stadsbild och silhuett”.
Stadssilhuett i förändring.Med en sådan grundinställning är det inte konstigt att Stockholms utveckling kan framstå som en aning sklerotisk. Jag kan dock inte förstå varför man fastnat vid just det sena 1800-talets stadsprofil. Varför är det just den tidens Stockholm som för evigt ska sätta standarden för hur staden ska möta betraktarens öga? När bestämde man sig för att ingenting ska få konfrontera förra sekelskiftets byggnadsideal? Är det sena 1800-talets arkitektur den optimala, i evighet, amen?
Det har nog framgått att jag inte delar länsstyrelsens uppfattning i alla delar. Jag har svårt att se hur stadens uttryck skulle ta skada av att man låter ett och annat hus sticka upp en bit ovanför 1800-talets taknockar. Tvärtom tror jag att det skulle kunna tillföra lite spänning och dynamik - såväl i Stockholms stadsbild som i Stockholms stadsliv.
Vår fantastiska stad får inte reduceras till ett antikvariskt objekt som till varje pris ska bevaras i sin nuvarande form. Stockholm måste få leva, utvecklas och förändras. Däri ingår att varje tid kan sätta sina avtryck i stadsbilden. Om det görs med varsamhet och eftertanke så tror jag inte att länsstyrelsens byråkrater behöver oroa sig för att Stockholms byggnadsordning hamnat lite på undantag.
7 kommentarer:
Visst kan det tyckas konstigt att fastna så för just 1800-talet. Men å andra sidan finns många städer där nästan alla vackra hus i innerstaden revs på 60-talet för att ersättas av... ja, de groteska kolosser som var moderna då.
Något som Winnerbäck träffande beskrivit på tre rader i Söndermarken: "Parkeringshus byggdes. Ett litet steg för människan. Ett stort steg för betongen."
Nu förstår jag att du inte tänkt riva Gamla stan för att bygga fula parkeringshus i betong, men oavsett vad som ska byggas så tycker jag det är bra om man kan dra lärdom av 60- och 70-talet och gå lite varsamt fram.
Jag tycker att man är alltför försiktig och använder rivningarna på 60-70 talen, tex. Klarakvarteren som ett för alltid gällande exempel på att det är bättre att inte riva än möjligheten att bygga nytt. Städer måste kunna få växa och siluetten måste få förändras. Det handlar inte bara om hur fantastiskt det vore med ett nytt bibliotek eller ett nytt operahus utan vill vi att människor ska kunna bo innanför tullarna i framtiden utan att vara mångmiljonärer så är det på tiden att det byggs hyresrätter och att det byggs på höjden. Jag är trött på att samtalen hela tiden kretsar kring byggnader som man kan "förlora" eller siluetter som "förloras" istället för de möjligheter som det kan innebära om man vågar tänka lite annorlunda. Visst är det bra som "Silas" säger att ta det varsamt ibland men det vore ju bra om man vågade göra någonting överhuvudtaget.
Amanda is right.
BYGG NU!
Sen kan jag hålla med DIg Jesper om att det e direkt fjantigt att fastna vid en viss arkitekturell epok. Dynamik, ekonomi, miljö är väl ledord som borde få utgöra grunden för en ny stadsplan. Något för Dig Jesper och Folkpartiet att motionera om i KommunFullmäktige?
Amanda, vill ge dig något att fundera på....
Det är dyrt att bygga på spår, det kostar tredubbelt så mycket som att bygga på fast mark, detta medför att det oftast blir kontor men inga bostäder som alla ungdomar längtar efter.
Stockholm behöver inte 60 tals lådor som förstör hela skyline,
som dessutom bara blir kontor!
Stockholm behöver både skönhet och
vackra allmäna platser.
Visst, det låter ju jättekäckt att bygga högt. Det är ju bara det att det ligger i höga byggnaders natur att de skymmer de lägre. Varför ska vi försöka göra en blek fiskopia av NYC? Näe du, gode fiskal, jag vill mena att det är lyckosamt att de som än så länge beslutar om detta gör såsom görs och försöker bevara och förädla de styrkor vår stad har.
Silas - Nej, det är riktigt att jag inte tycker att man ska riva Gamla stan. Som jag skrev i mitt inlägg så tycker jag att varsamhet och eftertanke ska prägla stadsbyggnaden. Men det är inte samma sak som att lägga en död hand över Stockholm.
Däremot tillåter jag mig gärna att polemisera med Winnerbäck (även om jag älskar låten). Parkeringshus kan naturligtvis byggas på olika sätt, och de kan integreras i stadsbilden mer eller mindre framgångsrikt. Icke desto mindre så tror jag att om vi eftersträvar en levande innerstad (det gör i vart fall jag) så får vi också leva med att en del av stadens besökare tar sig dit med bil. Då måste bilarna kunna parkeras någonstans. Alternativet är att city utarmas till förmån för dessa fasansfulla (men effektiva) externa köpcentra som dyker upp som svampar ur jorden.
Bra kollektivtrafik löser många problem, men det är naivt att tro att vi kan upprätthålla en levande innerstad utan bilar.
Amanda - Visst är det trist att Klararivningarna fortfarande leder till så många låsningar i debatten. Det som är gjort är gjort. Vi ska lära av historien, men den får inte utgöra ett hinder för framtiden.
Anonym 19:13 - Tro mig, jag gör så gott jag kan inom Folkpartiet.
Anonym 21:41 - Amanda kan nog svara för sig själv, men jag vill också säga något apropå din kommentar, som jag antar syftar på den planerade överdäckningen av spåren längs Klara sjö.
Det är nog dyrt att bygga på spår. Å andra sidan är många människor beredda att betala dyrt för att bo centralt. Låt gå för att "ungdomarna" kanske inte har råd att bosätta sig vid Klara sjö. Men de som flyttar dit har ju bott någonstans tidigare. Och så vidare i bokedjan tills en etta i Björkhagen till slut blir ledig för den flytta hemifrån-längtande ungdomen.
Sen förstår jag inte ditt snack om "60-talslådor". Vad är det som säger att husen måste bli trista? Tvärtom har vi väl alla möjligheter att påverka så att husen blir estetiskt tilltalande.
Ante - Vem är det som pratat om att göra en blek kopia av New York? Inte jag i alla fall. Du har rätt i att ett högt hus kan skugga ett lågt. Det är därför höghus ska planeras med eftertänksamhet.
Tack for intiresnuyu iformatsiyu
Skicka en kommentar