2007-07-15

Ett vildmarksäventyr

Helgen ägnades åt kanotpaddling. Senast jag gjorde det var under en klassresa våren -95, och den resan slutade med att vi fick ta lift med en motorbåt för att inte försvinna bort i Dalälvens strömmar. Lägg därtill att jag inte direkt är urtypen för en vildmarksmänniska så förstår ni att jag var utrustad med ett visst mått av skepticism inför detta äventyr.

Till min stora lättnad gick dock själva paddlingen rätt bra. Jag kunde till och med styra kanoten lite hjälpligt, så vi for bara in i vassen ett fåtal gånger.



Vi paddlade från Hallstahammar ut i Mälaren via Strömsholms kanal. Slussarna (tre stycken) var jobbiga; då måste man lyfta upp kanoten ur vattnet, transportera den på land förbi slussen och sedan ner i vattnet igen. Ytterst besvärligt.

Lagom utmattade, på gränsen till uppgivna, efter att ha letat efter nån lämplig ö att slå läger på (alla var omgivna av ett effektivt försvarsverk bestående av kompakt vass) fann vi till slut en landstigningplats. Den var ingalunda idealisk, men med tanke på omständigheterna (akut hunger och annalkande regn) fick den duga.

Efter viss möda lyckades jag slå upp det tremannatält jag lånat (men hur tre man skulle kunna sova i det tältet övergår mitt förstånd). Sen tände vi engångsgrillarna. Då började det regna. Och herrejävlarminagudar vad det regnade. Det var således tämligen ogrillade korvar som vi tryckte i oss (men är man tillräckligt hungrig går det mesta att äta), och tämligen utspätt rosévin som vi drack (men man blir full på det också).


Man brukar ju säga att det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. Jag hade dåliga kläder. Det gällde dock inte alla i sällskapet.

Efter en natt med vad som möjligen skulle kunna beskrivas som sömn intogs frukost i huttrande tillstånd. Det var sedan dags att åter bege sig ut på Mälarens vågor (som, på grund av ovädret, var oroväckande höga).

Några visdomsord att ta med sig hem:

Mördarsniglar är väl talibaner?
(Nej, Magnus, dom är kannibaler.)

Varför heter det fyramannatält när man kan va nio i det?

Undrar vad en häger väger?

2 kommentarer:

Petter Envall sa...

Haha...det dar verkar ju ha gatt over mina forvantningar i alla fall! Hade nog sett framfor mig nagra ofrivilliga eskimarullningar med kanoten, otata ziplockpasar, en kasserad telefon samt nodlandning vid narmsta sjomack! Men dar ser man, aven en blind hona kan sova i talt alltsa!;)

Anonym sa...

Tjena Jesper! Jag ler brett åt din skildring av helgen :)

Ha det gott!