Förespråkarna hävdar bl.a. att den låga paviljongen skapar en glugg i gatubilden, en glugg som ska "läkas" med det planerade nybygget. Stockholms stadsmuseum protesterar och har K-märkt fastigheten och länsstyrelsen tycker rivningsplanerna är olyckliga. Andra debattörer menar att kontorsanläggningens arkitektoniska och kulturhistoriska värde skulle förstöras om helheten bröts upp genom en rivning av paviljongen.
Om detta kan man förstås ha olika åsikter. Själv tillhör jag inte dem som i varje läge försvarar bevarande av gamla hus. Men debatten manar ändå till reflektion.
Vi är nog många som tycker att Trygg-Hansa-huset vid första anblick är ett ganska brutalt betongkomplex utan större estetiska värden. Går det verkligen att försvara en byggnad som inte lever upp till de behov som staden och dess invånare ställer, när det gäller såväl funktion som estetik? Å andra sidan: Kan vi redan nu, bara 30 år efter att den byggdes, avgöra att den där paviljongen inte är något som kommer att saknas i framtiden? Hur vet vi att framtidens stockholmare inte kommer betrakta oss som hjärtlösa slaktare av kvalitativ 70-talsarkitektur om vi river den?
Rivningskåk?Det vet vi förstås inte, men det är sådana här frågor som politikerna i stadsbyggnadsnämnden måste fundera på. Beslutssituationen underlättas förstås inte av den låga status 70-talshusen har hos de flesta medborgare idag. Vilken politiker vågar dra en lans för betongbunkrarna? Om inte, lämnar det då fältet fritt för diverse populistiska idéer baserade på vad som för tillfället anses snyggt eller fult? Och vad får det för konsekvenser för den långsiktiga utvecklingen av Stockholms arkitektoniska värden?
Det här inlägget har inte någon avsikt att ge svar på dessa frågor. Jag vill bara belysa hur knivigt det måste vara att ha ansvar för stadsbyggnadsfrågor i en stad som är så omtyckt som Stockholm.
Läs även
Yimby.se: Kill your darlings?
Uppdatering 20/10:
Folkpartiet tar strid för Trygg Hansa-paviljongen
8 kommentarer:
Det finns en viktig skillnad mellan "betongbunkrarna" och tidigare historiska misstag. Människors psykologi. Vi vet idag genom forskning som gjorts att människor uppskattar arkitektur med detaljer. Om det sedan är klassicism, postmodernism, barock, gotik eller art noveau är sekundärt. Poängen är att de alla är arkitektur med detaljer.
Detaljer är också något som i hög grad saknas i modernistisk arkitektur. Det är också en stor del i anledningen att människor tenderar att ogilla den. Det gör det också mindre troligt att den kommer att uppskattas i större grad i framtiden.
Intressant! Det finns alltså djupt liggande skäl till varför viss arkitektur inte uppskattas i särskilt hög utsträckning. Har den insikten nått stadsplanerarna, tro?
All arkitektur är full av detaljer, det gäller bara att se dem. Modernismens hus är fulla av detaljer, som naturligtvis skiljer sig från andra perioders byggnader. Här handlar det mycket om linjer och hur man använder materialen, ty ornament är inte särdeles vanliga bland denna eras hus.
Jag är mycket förtjust i parken vid Trygg-Hansa-huset- Den är en verklig oas och otroligt vacker. det råder en stillhet där som på något vis påminner om den på kyrkogårdar.
Kort förtydligande: den "forskning" som Anders Gardebring hänvisar till består av en stycken akademisk avhandling (av Catharina Sternudd), samt diverse perceptionspsykologiska spekulationer. Jag skulle inte oreserverat kalla detta för forskning som bevisar någonting.
Vi "vet" inte hur människor värderar arkitektur, eftersom människors värdering av byggnader, konst, litteratur osv. brukar ha en något mer sammansatt och något mindre biologistisk grund än vad Gardebring försöker påskina. Men för en organisation som Yimby, som alltid brukar jubla när det finns planer på att riva en modernistisk byggnad i Stockholm, så är det säkert bekvämt att använda argument i stil med att "vi" vet vad "alla" människor uppskattar. Besök gärna Yimbys hemsida, ingen annanstans hittar man en sådan koncentration av blint hat mot modernistisk arkitektur, just för att den är modernistisk.
När Gardebring sedan använder begreppet "betongbunker" om ett hus som Trygg Hansa, som mest består av glas och mörkt tegel, så antyder det att han inte har tittat så noga på hur huset ser ut. Men Gardebring kanske vet vad han ska tycka utan att behöva se efter?
Peter:
Betongbunker var Jespers formulering, vilket du kan se i blogginlägget ovan. Min kommentar, som innefattade termen, var en generell kommentar om just den stilen av arkitektur.
Just vad häller Trygg-hansa-huset så tycker jag att det finns en hel del kvaliteter i huset och jag skulle nog vara tveksam till en rivning av komplexet. Men nu är det ju som sagt inte det aktuella komplexet som ska rivas, utan endast den tvåvåningspaviljong som står för sig själv i korsningen Scheelegatan/Fleminggatan.
Du har helt rätt i att forskningen jag refererar till är Sternudds avhandling. Det vore intressant om det fanns någon forskning som pekade på att människor skulle uppskatta repetetiva, detaljlösa och färglösa miljöer. Kan du peka på någon sådan forskning?
Sedan är det en vanlig halmdocka mot yimby som du använder, att vi skulle påstå oss stå för vad "alla" tycker. Det gör vi inte, och har aldrig gjort. Däremot står vi för vad en inte oanselig del av befolkningen tycker.
För övrigt har jag inte bara sett Trygg-hansa-huset utifrån utan också varit inne i det. Det finns helt klart kvaliteter, även om det också finns en del problem. Paviljongen är dock svårt att se något speciellt unikt i.
Jag tycker att det är ganska talande att du uttrycker dig så som du gör, och kallar yimby:s diskussion om stadsbyggnad för "blint hat". Det tyder för mig snarare på att du inte kan hantera kritik mot rådande dogmor inom stadsbyggnaden. Modernismen är en utdöd dogma med rötter i 1800-talet. Det betyder inte att vi ska riva allt som modernismen gjort, men det innebär att vi behöver justera en del av de misstag som begåtts under modernistisk flagg.
Vad gäller Rävjägarns kommentar så verkar den falla in under grupperingen "man behöver utbildning för att förstå", vilket förstås är ett misslyckande för den aktuella arkitekten. Om en byggnad inte uppskattas är det inte betraktarens fel.
Trygg-hansa-huset tror jag för övrigt för de flesta är en byggnad som man går förbi utan att vidare reflektera över. Detta att jämföra med andra byggnader som t.ex S:t Görans gymnasium som brukar bli framröstad som en av de "värsta" i stan.
Gardebring: den som är läskunnig kan se att jag inte har kallat Yimbys diskussion om stadsbyggnad för "blint hat". Jag skrev att man på Yimbys hemsida hittar en enorm koncentration av blint hat mot modernistisk arkitektur just för att den är modernistisk. Och det är inte riktigt samma sak, och det tror jag att du förstår om du läser innantill. Den som själv vill bilda sig en uppfattning kan med fördel gå in på Yimby och ta del av vissa kommentarer om modernistiska byggnader där - t.ex. Kulturhuset, Trygg hansa och ett hus vid Klara kyrka - som är så aggressiva att de stundtals får stenkastarvänstern att framstå som riktigt sansad. Men Yimby har naturligtvis svar på det också: "Vi kan inte ta ansvar för allting som enskilda medlemmar skriver, det står för dem, vi låter bara inläggen ligga kvar ..."
När man skriver "Vi vet idag genom forskning som gjorts att människor uppskattar arkitektur med detaljer" så ger man sken av att det finns mer omfattande forskning än en enda avhandling som backar upp argumentationen, och genom att skriva "människor" i obestämd form får den som läser uppfattningen att det handlar om alla människor, och indirekt att "människor" därför per definition skulle ogilla modernistiska byggnader. Yimby drar betydligt högre växlar på Sternudds avhandling än vad hon själv gör. Den här försåtliga glidningen är ett utmärkt exempel på den intellektuella skamlöshet som brukar prägla Yimbys argumentation om modernistisk arkitektur.
Den som inte kan se något värde i paviljongen vid gatukorsningen ser det inte, och den som är blind för relationen mellan paviljongen, parkanläggningen och kontorshuset är blind för just det. Det kan jag inte göra någonting åt.
Men du Anders Gardebring, som verkligen kan det här med arkitektur och arkitektoniska kvaliteter: kan inte du förklara för alla oss andra vad som egentligen är god arkitektur, och hur man vet det?
Nedanstående inlägg togs av någon anledning bort, jag lägger därför in det igen:
Gardebring: den som är läskunnig kan se att jag inte har kallat Yimbys diskussion om stadsbyggnad för "blint hat". Jag skrev att man på Yimbys hemsida hittar en enorm koncentration av blint hat mot modernistisk arkitektur just för att den är modernistisk. Och det är inte riktigt samma sak, och det tror jag att du förstår om du läser innantill. Den som själv vill bilda sig en uppfattning kan med fördel gå in på Yimby och ta del av vissa kommentarer om modernistiska byggnader där - t.ex. Kulturhuset, Trygg hansa och ett hus vid Klara kyrka - som är så aggressiva att de stundtals får stenkastarvänstern att framstå som riktigt sansad. Men Yimby har naturligtvis svar på det också: "Vi kan inte ta ansvar för allting som enskilda medlemmar skriver, det står för dem, vi låter bara inläggen ligga kvar ..."
När man skriver "Vi vet idag genom forskning som gjorts att människor uppskattar arkitektur med detaljer" så ger man sken av att det finns mer omfattande forskning än en enda avhandling som backar upp argumentationen, och genom att skriva "människor" i obestämd form får den som läser uppfattningen att det handlar om alla människor, och indirekt att "människor" därför per definition skulle ogilla modernistiska byggnader. Yimby drar betydligt högre växlar på Sternudds avhandling än vad hon själv gör. Den här försåtliga glidningen är ett utmärkt exempel på den intellektuella skamlöshet som brukar prägla Yimbys argumentation om modernistisk arkitektur.
Den som inte kan se något värde i paviljongen vid gatukorsningen ser det inte, och den som är blind för relationen mellan paviljongen, parkanläggningen och kontorshuset är blind för just det. Det kan jag inte göra någonting åt.
Men du Anders Gardebring, som verkligen kan det här med arkitektur och arkitektoniska kvaliteter: kan inte du förklara för alla oss andra vad som egentligen är god arkitektur, och hur man vet det?
Skicka en kommentar