2010-09-06

Utan idéer stannar det politiska maskineriet

- [Mona Sahlin] har inte utrymme att presentera ett intressant valmanifest [...] Det är partistyrelsen och verkställande utskottet i sin helhet som inte lyckats vara kreativa nog att komma med egna förslag.
Ursula Berge, vänsterdebattör och samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, analyserar Socialdemokraternas risiga opinionsläge (SvD, 6 september).

Det uttalandet får mig att tänka på en anekdot som berättas i Håkan Arvidssons recension av Henrik Berggrens Palme-biografi Underbara dagar framför oss (SvD, 5 september). Olof Palmes företrädare på statsministerposten, Tage Erlander, funderade på Socialdemokraternas framtida uppgifter. Då, i början av 1950-talet, hade man i stort sett genomfört allt det man kom till makten för att göra. "Erlander vrider och vänder på frågan, söker linjer och framgångsvägar men förgäves. Han blir svaret skyldig. Modstulet hamnar han i hållningen att det som återstår är att förvalta vad som uppnåtts. De stora, engagerande reformernas tid är förbi", skriver Arvidsson.

Erlander och hans efterträdare löste dilemmat genom att försöka krama ihjäl svenskarna med hjälp av en dramatisk utbyggnad av välfärds- och bidragssamhället. Ett koncept som funkade hyfsat till dess det riskerade att implodera av sin egen tyngd i form av skattebördor och ofrihet.

När borgerligheten kom till makten 1991 genomfördes ett antal välbehövliga reformer. Statliga monopol avreglerades på löpande band och valfrihet introducerades för svenska folket i form av friskolereformen. Socialdemokraternas respons på borgerlig politik har sedan dess varit att inledningsvis sätta sig på tvären men sedan, när reformerna etablerat sig och visat sig populära, buttert acceptera dem.


Man kunde trott - och hoppats - att Socialdemokraterna skulle använt de fyra senaste åren i opposition till att fundera över sin politik. Mona Sahlin började ju med att resa runt i landet och "lyssna" på gräsrötterna. Sedan kom Alliansens störtdykning i opinionen, Sören Holmbergs famösa "Alliansen är rökt"-uttalande och kanske kändes det då inte lika angeläget att lyssna och tänka om. Därmed avstannade idédebatten och Socialdemokraternas initiativlösa politik har fått ligga fast; konsekvenserna av det syns i opinionsmätningarna.

Inga kommentarer: