I dagens SvD rapporteras att det mullras i fp-leden. Mullret kommer från Dalarna, och består i att man vill byta ut partiledaren Lars Leijonborg.
Leijonborg själv verkar inställd på att leda partiet även i valet 2010. Den uppfattningen tror jag i och för sig att han är ganska ensam om. Frågan borde inte vara om, utan när Leijonborg går.
Enligt min uppfattning finns det åtminstone tre skäl till att han ska sluta. Han har suttit länge. Leijonborg tillträdde som fp-ledare 1997, och vid valet 2010 skulle han således ha 13 år bakom sig som partiledare. Få personer klarar ett så långt pontifikat utan att folk tröttnar. Precis som Göran Persson blev för sossarna i förra årets val kommer Lars Leijonborg bli ett sänke för folkpartiet 2010. Hans förtroende är skadat. Oavsett hur inblandad han själv var så blev förtroendet för honom tilltufsat i samband med spionskandalen. Han är Alliansens svaga länk. Det framkom tydligt i partiledardebatterna under valet. De övriga Allianspartierna leds av kommunikativa, pigga, förtroendeingivande partiledare. Leijonborg uppfattas som sömnig och gapig. Och så detta eviga tjat om skolan. Folkpartiet är väl inte ett enfrågeparti heller?
Jag tror inte det finns ett starkt tryck i partiet för att tvinga bort Leijonborg från partiledarposten. Han blir nog omvald på landsmötet i september. Underförstått att han själv väljer att meddela sin avgång vid lämpligt tillfälle.
Varpå den naturliga frågan väcks om vem som ska bli hans efterträdare. En del förespråkar Jan Björklund. Det gör inte jag. Jag tycker Björklund har alltför många av Leijonborgs svagheter - magisterretoriken och betongpolitiken. Folkpartiet behöver förnyelse och det tror jag inte Jan Björklund kan erbjuda. Min förhoppning är i stället att Cecilia Malmström är intresserad av jobbet. Hon har förvisso hållit en bekymrande låg profil i regeringsarbetet (men hon finns där - titta!) men hon får förhoppningsvis upp farten snart. Ett annat, lite djärvare, alternativ är förstås Birgitta Ohlsson.
Ett Allianslag som leds av Fredrik, Maud, Göran och Cecilia (eller Birgitta) i valet 2010 - det vore nåt!
3 kommentarer:
Dalauppror pa gang igen! Jag sager ju det, det ar nagot sarskilt med Dalmasarna! Men jag ar inte forvanad, som du vet ar det ju inte forsta gangen Dalmasarna ar de forsta att bege sig ut i strid for nagot (namde nagon Gustav Vasa....?);)
Jag haller helt med att Leijonborg bor packa ihop och lamna rum for nagon annan. om inte alliansen skarper till sig sa kan nog Sahlin bli giftig i nasta val! De har ju en sjuk press pa sig att leverera nu. Gor de inte det kommer folk aterga till sossarna under forevandningen att "ah...det var ju inte samre i alla fall..."
Klart det ska bli Birgitta!
Jag kryssade för Birgitta i valet! Kan du gissa varför?
Petter - även om jag inte helt delar din romantiserade syn på dalkarlarnas allmänna förträfflighet så håller jag med om att initiativet var bra den här gången.
Anna - för att hon är en skön politiker som vågar sticka ut och säger vad hon tycker? (Oh, just det. Hon är visst republikan också ;-)
Skicka en kommentar