2013-01-21

Sabuni slutade med stil

Det var väntat att Nyamko Sabuni skulle avgå. För ett år sedan lät hon i en intervju med tidningen Chef meddela att hon skulle sluta som minister vid nästa val (se Sabuni slutar – det borde fler göra). I en sådan situation är naturligtvis det enda rimliga att avgå i så god tid innan valet att hennes efterträdare hinner etablera sig på posten, bli ett känt ansikte i politiken och därmed en tillgång för Folkpartiet i valrörelsen 2014.

Under sina år som minister har Sabuni bedrivit ett enträget arbete mot hedersvåld och våld mot kvinnor. Det har bland annat resulterat i en satsning i 120-miljonersklassen på insatser för att bekämpa sexuellt våld och andra sexuella övergrepp (se även Angelägen satsning mot hedersförtryck). Dessvärre har bra politik av det här slaget kommit i skymundan för mindre lyckade uttalanden: I sin bok Flickorna vi sviker (2006) föreslog Sabuni obligatoriska gynekologiska undersökningar av unga flickor, för att kontrollera förekomsten av kvinnlig könsstympning. En idé som inte blev bättre av att upprepas, senast i TV4 i höstas (se Obligatoriska gynundersökningar? Nej tack!).

Nästan lika olyckligt var förslaget om att begränsa föräldraförsäkringen för nyanlända föräldrar. Sabuni lyfte frågan i valrörelsen 2010 (och fick sedermera med sig FP:s Nina Larsson på båten). Syftet – att påskynda utrikes födda kvinnors inträde på arbetsmarknaden – var gott, men att inrätta olika regelverk utifrån var föräldrarna är födda var inte en särskilt smakfull lösning. Den modell som regeringen till slut bestämde sig för, att 80 procent av föräldradagarna måste tas ut under de första fyra åren, är bättre eftersom den behandlar alla lika.

Som jämställdhetsminister kan Nyamko Sabuni peka på ett antal framgångar. Satsningen på "nattis" är ett exempel, den pågående utredningen om jämställt arbetsliv och minskat lönegap är ett annat. Genom att konsekvent vägra kalla sig feminist har hon dock byggt sig själv en onödig uppförsbacke.

"Maria? Det hade vi ingen aaarning om."
Bild: Regeringskansliet.
Sveriges nya jämställdhets- och biträdande utbildningsminister, Maria Arnholm, vågar kalla sig för feminist. Hennes utnämning tillkännagavs en timme efter Sabunis sista presskonferens. Arnholm var fram till igår Sabunis statssekreterare, och har en lång historia i Folkpartiet; hon var med redan under Bengt Westerbergs partiledartid på 1980- och 1990-talet, men har därefter varit i näringslivet på olika positioner (senast som vd för Springtime).

Att Maria Arnholm skulle bli minister var inte stalltipset bland experterna, men personer med god insyn i Folkpartiet blev mindre förvånade. Min uppfattning är att Arnholm gav ett mycket gott intryck på sin första pressträff – hon svarade redigt på frågorna och verkade trygg i sin roll. Om det fortsätter så här så har Jan Björklund gjort ett kap – och möjligen skaffat sig en ny konkurrent till posten som partiledare (Arnholm påstås ha varit aktuell för uppdraget redan när Bengt Westerberg avgått, men då blev det i stället Maria Leissner).

F.d. statsråd med stil.
Bild: SvD/Scanpix
Jag tror alltså att Maria Arnholm kommer att lyckas förvalta Nyamko Sabunis portfölj på ett utmärkt sätt. På en punkt blir det dock en rejäl utmaning att matcha företrädaren: Sabuni har välförtjänt prenumererat på topplaceringar på Politikerbloggens årliga "bäst klädda"-lista. Den gröna klänning hon bar på dagens presskonferens visade att Sabuni höll stilen, ända in i kaklet.

Läs även:
Saga Rosén: Nyamko gjorde fler för unga invandrarkvinnor än de flesta feminister

3 kommentarer:

FV sa...

Dom viktiga frågorna om att dubbelt så många män än kvinnor tar livet av sig och att mäns genomsnittliga livslängd är flera år kortare än kvinnors måste tas upp NU!

Johannes Westlund sa...

Jag beundrar Sabuni för att hon konsekvent valt att inte kalla sig feminist. Detta har gjort henne mycket trovärdig i sitt arbete för jämställdhet. Att efterträdaren väljer att bekänna sig till en manshatande ideologi, feminismen, visar att hon inte borde arbeta med jämställdhetsfrågor. Att jämställdhetsarbetet kapats av militanta manshatare är det största hindret för jämställdhet idag.

Anonym sa...

Den förra S-regeringen konstaterade i en utredning att det är kvinnor som hindrar männen att ta ut en jämställd föräldraledighet. Men det visste nog många. Varför inte gå på det spåret och förändra deras inställning?
http://www.dn.se/nyheter/politik/kvinnor-hindrar-pappaledighet