Karl XIV Johan är utan tvekan en av de bästa statschefer Sverige haft. Han är också den ende som bokstavligt talat blivit headhuntad till ämbetet. Med andra ord: han fick jobbet på meriter.Historikern Dick Harrison i SvD den 25 april. Att tillsätta statschefen på meriter - ja, det vore kanske något att dra lärdom av från historien.
3 kommentarer:
Man ska inte hysa för stora illusioner om meritokrati vid tillsättning av statsöverhuvud, och det av två skäl.
För det första: Om det sker genom folkomröstning handlar det mest om image, om det sker indirekt genom omröstning i riksdag eller elektorsförsamling handlar det mest om politisk kohandel.
För det andra: meriterna som kandidaterna har är väldigt olika och inte jämförbara. Nu har Finland en brottmålsjurist som president (go for it, Jesper!), som genom sitt fackliga engagemang kom in i politiken, först i riksdag och sen i regering. Innan dess hade vi en folkskollärare som gjort karriär i utrikesförvaltningen, först som ambassadör i olika länder i södra Afrika och sedan i FN:s tjänst i Namibia. I valet 1994 vann läraren över en diplomekonom och riksdagsledamot, Finlands första kvinnliga försvarsminister.
Du har rätt i att en demokratiskt vald statschef inte nödvändigtvis blir perfekt. Men han/hon har i vart fall fått ett folkligt mandat, vilket inte är fallet när statschefsämbetet ärvs inom en särskild familj.
Och om imperfektionen blir alltför besvärande finns ju alltid möjligheten att välja en annan person vid nästa val. Inte heller denna möjlighet har vi i monarkins Sverige.
Sambandet headhuntad och meriter är inter lika klart för oss på IT inom verksamhetsstöd.
Den nu korruptionsdömde 62-åringen var headhuntad.
Likaså hans tidigare IT-chef sedermera CIO, henne smög dom ut en mulen novemberdag 2007.
Hon har nu även hastigt fått lämna ett motsvarande jobb på Systembolaget.
Skicka en kommentar