Så här snart fem år efter examen har jag förstås glömt det mesta som jag lärde mig på juristutbildningen. Men ibland dyker det upp små flashbacks från förr. Häromdan, till exempel, när jag läste DN.
Storyn var i korthet så här: I hopp om att bli ledda till några kriminella tungviktare lät den svenska polisen bli att agera när en fet lyx-SUV blev stulen i Stockholm. I stället monterade de en sändare under bilen och följde dess färd söderut. När bilen kommit ner till Tyskland varskoddes den tyska polisen, som försökte stoppa den stulna bilen. Emedan denna var tämligen rikt motorbestyckat vidtog en hetsig biljakt, under vars förlopp en femårig flicka var nära att bli påkörd.
Detta drama fick av DN:s rubriksättare benämningen Polisens taktik höll på att kosta liv. Och det var här jag fick min flashback. Från ingenstans dök begreppet adekvat kausalitet upp i min tillvaro.
Adekvat kausalitet innebär att det föreligger ett tydligt orsakssamband mellan en viss handling och ett visst utfall. Om jag till exempel sparkar undan käppen för en gammal tant, varpå hon ramlar och bryter lårbenshalsen - ja, då finns det uppenbarligen en adekvat kausalitet mellan min handling och hennes skada. Om tanten överlever traumat har hon således ett gott case för att stämma skiten ur mig.
Om jag å andra sidan sparkar undan käppen för en gammal tant som inte ramlar men i ilska över mitt tilltag svingar sin handväska mot mig och denna väska, efter att jag givetvis blixtsnabbt duckat, i stället träffar en förbipasserande gentleman mitt i ansiktet så att han sätter lösgommen i vrångstrupen och dör - ja, då är det inte lika uppenbart att gentlemannens hädangång på ett adekvat sätt hänger samman med min illgärning. Kausalitet föreligger onekligen, men resultatet av adekvansbedömningen är inte uppenbart.
Den fundering jag fick av DN:s rubrik var förstås huruvida det föreligger en adekvat kausalitet mellan den svenska polisens spaningstaktik och den lilla flickans nära döden-upplevelse, dvs. om, i förlängningen, den lilla flickans familj skulle kunnat kräva den svenska polisen på skadestånd om flickan dött.
Eftersom adekvat kausalitet (samt ett rättsfall om en värnpliktig som fällde träd över bilar) är det enda jag minns från ersättningsrätten så har jag naturligtvis ingen lösning på gåtan (jag lutar dock åt ett nej). Men jag gläds i mitt inre åt att åtminstone några små fragment från högskoleåren tappert klamrar sig fast i min hjärnas allt grumligare långtidsarkiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar