Högre utbildning måste ha högre kvalitet

Under Socialdemokraternas tid vid makten fick kvantitet gå före kvalitet i högskolan. Målet var att 50 procent av alla ungdomar i varje årskull skulle plugga vidare på högskolan. För att klara detta måste högskolan byggas ut kraftigt. Eftersom Socialdemokraterna inte expanderade utbildningsbudgeten i samma takt som de expanderade antalet högskoleplatser på 1990-talet, blev kvaliteten lidande.

När tidningen Fokus år 2008 rankade Sveriges högskolor var det de etablerade lärosätena som toppade listan, något som fick Handelskammaren att fråga om vi verkligen kan ha en högskola i varje buske. 2012 års ranking bekräftar bilden, men "buskhögskolorna" tycks sitta i orubbat bo. En del av dem har till och med belönats med universitetstitel; år 1999 blev högskolan i Örebro uppgraderad, vilket gjorde dess rektor, socialdemokraten Janerik Gidlund, så glad att han några år senare ordnade ett hedersdoktorat åt dåvarande statsministern, socialdemokraten Göran Persson.

Utspädningen av högskolans resurser har dock inte enbart lett till problem på de mindre lärosätena. Idag skriver f.d. LO-ekonomen Irene Wennemo i en debattartikel att resultaten av Högskoleverkets utvärderingar för de största universiteten "är påfallande slätstrukna". "När det gäller de nya universiteten", fortsätter Wennemo, "är kvalitetsproblemen akuta".

Hatten på för Persson.
Bild: Scanpix.

Folkpartiet, och utbildningsminister Jan Björklund, har adresserat det här problemet tidigare. I höstas skrev Björklund att om Sverige ska "eftersträva högsta vetenskapliga kvalitet kan vi inte sprida ut resurserna mer än i dag ... Alltför små miljöer, med alltför få forskare inom ett ämne, bör också undvikas; för bästa möjliga vetenskapliga utveckling krävs en kritisk massa av forskare och forskarstuderande." Han efterfrågar initiativ från högskolorna att samverka, och gå samman, för att uppnå kvalitetsfördelar. Som Wennemo skriver: "Frågan måste ställas om det är rimligt att utbilda i företagsekonomi på 26 olika lärosäten och i flera andra ämnen på nästan lika många."

För de högskolor som befinner sig i botten av ranking- och kvalitetslistorna så är det nog dags att fundera på detta. För Socialdemokraterna räckte det att skyffla in hälften av varje årskull i ett skolhus med skylten "högskola". Vilka kunskaper som förmedlades därinne var av mindre intresse. Det är bra att Alliansen tänker ett steg längre. En tre–fyraårig högskoleutbildning med undermålig kvalitet är faktiskt ett stort slöseri, med både tid och pengar.