Vad händer med vården efter valet? Den frågan ställdes under en debatt mellan Alliansen och vänsteroppositionen igår.
Under debatten blev det tydligt hur alternativen i vården ser ut. Alliansen står för upp för varje individs rätt att välja - t.ex. så att en person som behöver hemtjänst kan välja utförare utifrån sina egna önskemål, kanske ett företag med viss språklig eller kulturell kompetens.
För vänstern, däremot, tycks det viktigaste vara att försvara systemet; Ingrid Lennerwald (S) fnyste åt tanken på att en 85-åring skulle kunna välja hemtjänst själv. (Exakt vid vilken ålder man blir för gammal för att kunna fatta egna beslut och göra egna val gick hon dock inte in på.)
Mycket riktigt blev vänsterkoalitionen svaret skyldig när de fick frågan om de ville avskaffa lagen om valfrihet i vården (LOV).
En konsekvens av att välfärden får fler utförare, förutom kommuner och landsting, är att det kan uppstå vinster i de företag som utför vården. För mig som liberal är detta inte ett problem. Snarare är det självklart att den entreprenör som satsar pengar och kraft i att starta ett vårdföretag ska kunna göra en vinst om hon eller han lyckas utföra vården på ett sätt som är mer kostnadseffektivt.
Bortsett från huvudsyftet, att öka människors frihet att bestämma själva, är ju en poäng med konkurrensutsättning att den leder till effektiviseringar och nya, smarta lösningar. Något som även den offentliga verksamheten kan dra nytta av. Att det uppstår vinster i den verksamhet som jobbar effektivt och nytänkande är därmed inget problem, utan i regel ett gott tecken.
För vänstern är detta emellertid ett rött skynke. I sitt Almedalstal (till vilket det finns anledning att återkomma) sade Lars Ohly att Vänsterpartiet föresatt sig att "skapa världens bästa välfärd utan privata vinster". Bort med privata vårdföretagare, alltså.
Om nu vänstern är så emot att privata företag gör vinster i vården så undrar man: Varför gäller detta bara vårdföretagen? Borde inte samma princip gälla andra företag i välfärden som också gör vinster? Städföretaget som städar på sjukhuset. Medicinteknikföretaget som levererar röntgenapparaten? Läkemedelsföretaget som tillverkar medicinerna?
Just den frågan fick Elina Linna, Vänsterpartiets deltagare i gårdagens vårddebatt. Hon kunde dock inte förklara hur Vänsterpartiet tänker. "Jag har för lite energi i hjärnan just nu", blev svaret.
För lite energi i hjärnan. Ja, det tycks vara en vanlig åkomma inom vänstern. Oppositionen behöver uppenbarligen vila upp sig i fyra år till. Den 19 september kan vi ge dem chansen.
Läs andra om vårdpolitik, valfrihet
2 kommentarer:
I mitt tycke! Är anledningen till att man bör undvika företag som sköter vården väldigt glasklar. Skillnaden är enkel. De gammla hade vård som skulle vara kostnadseffektiv innan detta förslag kom. Om denna var det till 100% är jag tveksam. Till alliansens försvar.
Privata ägda företag är i allmänhet bättre på att pressa sin personal än kommunalägda företag. Dock är det inte en effekt man alltid önskar.
Förklaringen är enkel. De privatägda företagen som skall göra kostnadsfria bättre begränsningar, än de tidigare kommunalägda. Företagen pressar sin personal och resurser över gränsen, där humanitet och välfärd får lida.
Det är en balans mellan ekonomi och bekvämlighet inom vården. För bekvämligheten får ekonomin lida. Och vice-versa.
Därmed bör det inte vara privatägda företag som tänker på vinst före välfärd för de gammla.
LYX Pension för rika finns det pengar att ta ifrån, inte! vanliga pensionärer med alzheimers med liten pension och lägger sina sparade pengar på mediciner.
Att det finns en mångfald av utförare i välfärden har många syften, som jag skrev i inlägget. Det handlar om valfrihet, att den som vill anlita t.ex. en hemtjänst med annan profil än den kommunala faktiskt ska kunna göra det.
Men det handlar också om att konkurrens främjar effektivitet och utveckling. Om det bara hade funnits ett läkemedelsbolag hade vi nog inte haft alla de effektiva mediciner som vi har idag. Konkurrens sporrar utveckling, och det gäller även inom vårdföretagen.
Genom att resurserna används bättre och smartare, får vi mer välfärd för skattepengarna. Och, kanske till och med en liten vinst till den duktiga entreprenör som lyckats förbättra verksamheten.
Skicka en kommentar