Läste på dn.se idag att svenska män i genomsnitt shoppar kläder för 8.000 kr per år. Och blev då plötsligt nyfiken på hur mycket jag själv satte sprätt på.
Sagt och gjort, jag började gå igenom mina kontoutdrag från 2006. Första inköpet gjordes 28 januari och sen rullade det på. Den 29 april hade jag kommit upp i drygt 8.000 och då slutade jag räkna för jag kände ångesten komma krypande... Den positiva nyheten är dock att jag inte behöver fundera så mycket på varför jag alltid är pank. Svaret finns i garderoben.
5 kommentarer:
Herregud.....du ar ju varre an Peter Siepen!;)
Sjalv kan jag stolt meddela att jag hittils i ar gjort av med 1600 spann pa klader. Denna laga summa ar dock inte ett resultat av ett personligt forfall har i Hong Kong, utan beror helt enkelt pa att jag tycker utbudet har borta ar fullstandigt kasst! Det sager en hel del nar jag nyligen gick in pa H&M och kande mig som om jag var i en designerbutik pa 5th Avenue!
Men a andra sidan......jag har nog med latthet brannt 8 papp pa dykning, proteinpulver och kaffe hittils i ar....!
Tyckte själv att 8000 på ett helt år inte lät så mycket när jag läste artikeln.
En snabb räkning säker att jag själv är uppe i 7300 hittills i år.
Du verkar inte veta vad fattigdom innebär. Sluta missbruka det ordet!
Att vara fattig innebär en ständig stress. Elementära behov blir inte tillgodosedda. Dessutom har du låg status och räknas som mindre värd.
Lev så i arton år, ensamstående, handikappad och med två barn. Undvik att fira jul med barnen för du har inte råd. Låt dom hellre vara med sin far. Åk aldrig på semester. Ha inget körkort, ingen bil. Handla dina kläder begagnade eller få av vänliga människor osv. osv.
Som grädde på moset, se alla människor runtomkring dig som har möjligheten till ett värdigt liv, och känn hur ditt hjärta är på väg att brista av sorg när du ser hur dina barn skäms inför kamrater för att dom hör vad de andra barnen gör på loven, vilka cyklar de har, vilka fritidsaktiviteter de gör, vilka kulturella evenemang de bevistar..
Hälsningar
en uttröttad, ekonomiskt sönderstressad mor
Det finns olika grader i helvetet så du har inte monopol på fattigdomsbegreppet. Allt är relativt. Och jag inser förstås att mina bekymmer är relativt obetydliga jämfört med dina.
Cred till anonym!
Skicka en kommentar