Nog med öppenhet?

På DN Debatt idag går förre SvD-chefredaktören Bertil Torekull till attack mot Carl Bildt. Den här gången gäller det inte det vanliga Bildt-drevet (som i grunden handlar om att Bildt råkar ha haft en karriär utanför politiken) utan om att - hör och häpna! - Carl Bildt bloggar!

Torekull ifrågasätter om det är rimligt

"att ett statsråd på sin fritid (?) blir sin egen utgivare och
förlägger sin politiska argumentation till den privata dagbok som nätet i detta
fall utgör och där tonfallet ena ögonblicket är den store statsmannens, nästa
den ironiske privatpersonens?"

Resonemanget är märkligt. Varför är det ett problem att medborgarna dagligen får kontakt med sina representanters tankar och funderingar, i stort och smått? (Dessa tankar brukar ju ändå redovisas förr eller senare i memoarform; Göran Persson sitter väl just nu och filar på sina.) Varför är det nödvändigt att alla utsagor från makthavare först passerar massmediernas filter innan de når medborgarna?

Det är kanske just här skon klämmer. Som den publicist han är ogillar väl Torekull att mediernas sanningsmonopol utmanas. Mot bakgrund av de många exempel på slaskjournalistik som vi sett på sistone (fallet Lejonroos är ett exempel, Expressens Bildt-drev ett annat, samma tidnings icke-nyhet om kulturministerns "kortskandal" ett tredje) tycker jag snarare att en sådan utveckling är önskvärd.

Bildt bloggar. Det gör han rätt i.