"Sverige genomgick alltså en radikal förändring, där just tonfallet i den nya debatten väckte djup olust hos konservativa eller mindre radikala kretsar. Orsaken till utfallen mot tidningarna var inte bara deras ibland radikala liberalism och samhällskritik. Det var också en känsla av att det offentliga samtalet hade invaderats av personer utan den bildning, stil och klass som behövdes."Man ska inte vila på gamla lagrar. Men när jag läser Henrik Höjers text om stämningarna i Sverige i tryckfrihetens barndom, för 200 år sedan, så är det ändå med viss glädje jag konstaterar att liberalismen är den politiska idétradition som envetet och konsekvent stått för en framåtsyftande och frihetsbejakande samhällsutveckling.
Blåklinten togs som symbol av den svenska rösträttsrörelsen.
Den har sedermera blivit Folkpartiets partisymbol.
Den har sedermera blivit Folkpartiets partisymbol.
Bild från Wikipedia.
När de konservativa har velat bevara och försvara sina privilegier och socialisterna har velat kollektivisera och konfiskera så har liberalerna stått för öppenhet, frihet och modernisering. Liberalismen har haft en sådan kraft att den gett avtryck i de flesta andra politiska åsiktsriktningar. Få ifrågasätter idag den allmänna rösträtten, näringsfriheten, frihandel och att alla människor är lika värda och har lika rättigheter. Annorlunda var det i början av 1800-talet; då fick liberaler kämpa hårt för att få genomslag för sina idéer.
Liberalismen leder rätt, det har historien visat upprepade gånger. Det innebär inte att allt är frid och fröjd för liberalismen, och Sveriges liberala parti. Så här på årets sluttamp tycker jag dock att vi kan glömma bekymren och snedstegen för en stund. Men sen, när nyårsklockan ringt in det nya året, måste vi förstås ta oss an liberalismens utmaningar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om liberalism, rösträtt, tryckfrihet, Folkpartiet