Folkpartiets nyvalde partiledare
Jan Björklund har hållit sitt linjetal för deltagarna vid landsmötet i Västerås. En av de första punkter han tog upp var glädjande nog den rika världens vedervärdiga jordbrukssubventioner och tullmurar mot den fattiga världen. "U-ländernas största fiende är inte
globalisering, det är protektionism och brist på frihandel", sa Björklund och det har han helt rätt i. De globaliseringsmotståndare som (i globala nätverk!) protesterar mot frihandel är ute och cyklar.
Foto: SvD Sen talade Björklund om skatterna. Han förmedlade det glädjande budskapet att
skattetrycket i Sverige nu är på väg ner mot 47 procent, det lägsta på decennier. Samtidigt konstaterade han att de höga skatterna fortfarande är ett problem, liksom attityden mot företagare; en egenföretagare har berättat att samhällets attityd tycks vara skadeglädje gentemot den som misslyckas och avundsjuka mot dem som är framgångsrika. "Att staten tillåter människor att bli rika är en förutsättning för att staten ska kunna stödja dem som blir fattiga", menade Björklund och avslutade med en välbekant catchphrase: "Det är viktigare att bekämpa fattigdom än att bekämpa rikedom."
Alliansregeringen är positiv till att människor ska kunna
äga sitt eget boende. Denna möjlighet för vanliga människor att skapa en trygg tillvaro för sig själva motarbetas förstås av socialdemokratin. Jan Björklund noterade syrligt att
Mona Sahlin äger sitt radhus i Nacka,
Marita Ulvskog äger sin bostadsrätt och
Göran Persson äger sin herrgård, något som fick folkpartiledaren att leverera ännu en one-liner, som säkert återkommer i valrörelsen: "Moral är bra men dubbel moral är inte dubbelt så bra."
Sen kom ett nyktert erkännande att folkpartiet kommit på efterkälken i
miljöpolitiken. Björklund lovade bättring, men konstaterade glädjande nog att bakåtsträvande inte är modellen. I debatten under kärnkraftsomröstning skanderade motståndare "vad ska väck? - Barsebäck!; vad ska in? - sol och vind!". Resultatet, konstaterade Björklund, blev att Barsebäck är väck - men in kom i stället dansk kolkraft och rysk gas. Bättre? Knappast. En borgerlig miljöpolitik kan bara blir bättre - men det är dags att börja tala högre om det.
Ja, så pratade
Björklund förstås om
skolan. Men vad han sa missade jag för just då ringde min moster för ett försenat grattis på födelsedagen. Fast å andra sidan - om det är nåt man vet om Björklund så är det vad han tycker om skolan. När det gäller den högre utbildningen så lyckades jag uppfatta ett beskt konstaterande att socialdemokratin betraktat högskolan som ett mellanting mellan en regionalpolitisk åtgärd och ett besparingsoffer. Jan Björklund vill nog annorlunda, men jag missade vad.
Det var Björklund, det. Jag håller med om det mesta han säger - det är god liberal politik. Sen kan man diskutera om det var särskilt mycket nytt. Förhoppningen är nog att Björklunds person, snarare än hans politik, ska blåsa nytt liv i folkpartiet.