Låt mig slippa tillhöra en församling

Överst på min deklarationsblankett står det en kod: 018036. Det innebär att jag är folkbokförd i Stockholms län, Stockholms kommun och Skarpnäcks församling. I mitt pass anges att jag är född i (församlingen) Martin Luther, inte i Halmstad, vilket vore mer naturligt. För mig, som lämnade Svenska kyrkan för ett antal år sedan, känns det främmande att mitt hemvist i statens dataregister fortfarande ska styras av hur ett av de religiösa samfunden i Sverige valt att organisera sig.

Församling som förargar.

Jag förstår att det finns historiska skäl bakom detta. Svenska kyrkan hade ju fram till så sent som 1991 ansvaret för att sköta folkbokföringen av alla svenskar – oavsett om de var medlemmar i kyrkan eller ej! När staten tog över ansvaret valde man dock att behålla församlingen som folkbokföringsenhet. Detta innebär också att staten snällt får rätta sig om Svenska kyrkan skulle få för sig att ändra gränserna för sina församlingar – en helt orimlig ordning, naturligtvis.

Förslag har väckts om att ta bort församling som indelningsenhet i folkbokföringen; senast i SOU 2009:75. Där konstaterade man, mycket riktigt, att det "utifrån principiella utgångspunkter får anses olämpligt att bygga upp landets civila befolkningsregistrering utifrån ett trossamfunds interna indelning i organisatoriska enheter". Allt färre svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan. Många har, som jag, valt att gå ur på grund av att vi helt enkelt inte tror på Gud. Andra är medlemmar i andra trossamfund. Ändå får de finna sig i att folkbokföras i en av Svenska kyrkans församlingar.

I dagens SvD går ett antal lärda kvinnor och män till angrepp mot detta självklara förslag. Huvudargumentet tycks vara att indelningen i församlingar måste bibehållas för att säkra en historisk kontinuitet och underlätta för framtida forskning. Det är argument som jag har respekt för men som, menar jag, måste väga lätt när de ställs mot den viktigare principen om varje människas rätt till religionsfrihet. När svenska staten skildes från kyrkan vid millennieskiftet var det ett steg i rätt riktning. En stat ska inte favorisera en viss religion, och för att fullborda skilsmässan bör det offentliga Sverige inte fortsätta att låta sig styras av Svenska kyrkans strukturer i en så grundläggande civil samhällsfunktion som folkbokföringen.

Läs även
Kristendomen ska inte ha företräde
Dags att rensa bland helgdagarna