Nej, jag känner dem tack och lov inte. Men de verkar onekligen äga viss notoritet på innekrogarna i city. De smälter säkert väl in där, välförpackade som de är i salongsfähiga kotlettfrisyrer och påkostade plagg.
Likväl: Strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllene dosor. Bakom de här pojkarnas välpolerade fasader tycks dölja sig ett emotionellt ökenlandskap där ord som respekt och empati inte vinner minsta genklang. Hur skulle de annars klarat av att göra vad de gjort?
"Han har svårt att begripa att domstolen kommit fram till detta", säger 25-åringens advokat efter att våldtäktsdomen fallit. Det säger förmodligen mer om 25-åringen än om domen. Det är nånting som inte står rätt till i hans huvud. Med lätt förvåning noterar jag dock att 25-åringens kompis, 21-åringen, uppvisar vaga tecken på att ha nått åtminstone ett visst mått av sjukdomsinsikt.
Nog är han galen alltid.
1 kommentar:
Jao, vi får väl se hur hans "nej" tolkas i fängelsets våtutrymmen!
Skicka en kommentar