En flykting på ett kafé

Han var stabschef vid ministeriet för narkotikabekämpning i Afghanistan, men han skötte sitt arbete så effektivt och samvetsgrant att knarksyndikatet ville ha bort honom. Ett väpnat attentat mot hans bil blev droppen; han flydde sitt hemland och bor nu i Sverige.

Zulmay Afzali har berättat om sin uppväxt och sitt arbete i den afghanska regeringen under president Hamid Karzai i en bok, En flykting korsar ditt spår, som nyligen getts ut på Mummelförlaget. Jag läste boken nyligen, och fick idag en chans att träffa författaren på ett kafé i Stockholm.

Zulmay Afzali med sin bok.

Afzalis bok ger en inblick i hur det är att växa upp i Afghanistan och Pakistan. Han förmedlar också intressanta – om än inte särskilt sympatiska – interiörer från den delvis korrupta afghanska regeringen. Jag är imponerad av att han oförtrutet kämpade på med sitt antinarkotikaarbete, trots allt fler telefonhot och behov av livvakter. Och jag har all respekt för att han till slut valde att fly, efter att hans bil blivit beskjuten.

Men Zulmay Afzalis bok handlar också om hur det är att komma som flykting till Sverige. Han är väldigt nöjd med hur han tagits emot, men han är kritisk till många av de "medflyktingar" som han lärt känna på olika förläggningar. Han hävdar att många ljuger om sina asylskäl och om vilka de är, och att svenska myndigheter alltför lättvindigt låter människor stanna.

Zulmay Afzali menar att det svenska samhället därmed utsätter sig för en risk. Så här skriver han:

"Jag mötte många människor på förläggningen och nästan alla hade berättat för mig om sina falska asylhistorier, sina förfalskade dokument, sina lögner. Det fick mig också att tänka på hur farlig situationen i Sverige egentligen är, när man inte vet något alls om de individer som tagit sig in i landet. Vi vet inget om vilka som har intentionen att skada samhället och människorna, vilka som är beredda och villiga att begå terrordåd i Sverige. Det som hände i Stockholm när en självmordsbombare ville ta många människor med sig i döden men tack och lov misslyckades, kan hända igen och kanske lyckas nästa gång. Risken för det blir större när myndigheterna tillåter ett inflöde av icke identifierade personer i landet."

Precis som det finns svenskar med kriminella avsikter finns det naturligtvis flyktingar och invandrare med ont uppsåt. Jag har inte tillräcklig kunskap för att bedöma vilka åtgärder som är nödvändiga för att dessa ska upptäckas, men jag föreställer mig att Migrationsverket och andra berörda myndigheter arbetar med att stärka sin kompetens och sina möjligheter att upptäcka bedrägerier och se igenom förfalskningar. Ett pålitligt och väl fungerande asylsystem är det bästa sättet att långsiktigt säkerställa ett starkt folkligt stöd för ett fortsatt generöst flyktingmottagande och öppenhet gentemot människor som söker sig hit.

"Mitt första intryck var att 'de här människorna, svenskarna, välkomnar oss med öppna hjärtan'", berättar Zulmay Afzali. Jag hoppas innerligt att det är ett intryck han delar med många, många andra.