Dags för pant på mjölkpaketen?

Sopor är inte skräp, utan en resurs att ta tillvara. Idag var jag på en konferens där det diskuterades hur vi ska bli bättre på det.

Idag anordnade Återvinningsindustrierna en konferens om återvinning. Den fråga som varit hetast på sistone är Avfallsutredningens förslag att kommunalisera ansvaret för förpackningsinsamling (se bl.a debattartiklar här, här, här och här). Men idag valde arrangören att höja blicken: ämnet var hur materialåtervinningen kan öka i samhället, och jag fick förmånen att delta som ersättare för Folkpartiets riksdagsledamot Anita Brodén i en rundabordsdiskussion. Inför samtalet fick vi lite inspiration från forskarna Göran Finnveden och Christer Forsgren, som studerat hållbar avfallshantering och resurssmart materialanvändning.

Diskussionsuppgiften var att hitta på idéer för hur det ska bli mer attraktivt att materialåtervinna och således minska mängden avfall som eldas upp. De övriga samtalsdeltagarna var erfaret branschfolk, som tycktes eniga om att något slags förbränningsskatt skulle kunna vara ett sätt. En sådan skatt har funnits tidigare, men slopades 2010 eftersom den inte bedömdes vara ändamålsenlig i sin dåvarande konstruktion. Göran Finnveden menade att en avfallsförbränningsskatt sannolikt måste vara rätt hög för att få effekt.

Andra förslag som kom upp var förbättrad information till hushåll och verksamheter, förändrade affärsmodeller (att man hyr vissa produkter vid behov i stället för att köpa dem), andra ekonomiska styrmedel som främjar återvinning, högre avgift för osorterat avfall med mera.

Min utgångspunkt är i första hand hur vi vanliga medborgare kan förmås att i ökad grad ta ansvar för återvinning. Information är en viktig bit, incitament är en annan. Ta vätskeförpackningar som exempel. Metallburkar och pet-flaskor återvinns till 89 procent. När det gäller mjölkkartonger är siffran väsentligt lägre, bara 25 procent.

En viktig förklaring är sannolikt att burkar och flaskor ger pant-pengar när man lämnar tillbaka dem, medan mjölkkartonger inte har något värde. Så, varför inte införa pantsystem för mjölkkartonger? Jag är övertygad om att insamlingsstatistiken skulle skjuta i höjden över en natt!

Även Mikael Karlsson, Naturskyddsföreningens ordförande, var inbjuden som talare. Han berättade om arbetet i European Resource Efficiency Platform, som tillsatts av EU-kommissionen för att konkretisera Europa 2020-strategin. Plattformen har enats om ett manifest för ett resurseffektivt Europa, där man bl.a. förordar ökade investeringar i resurseffektiv teknik, smartare regelverk, minskade skadliga subventioner, miljöskatteväxling och bättre marknadsförutsättningar för produkter med låg miljöpåverkan. Plattformen kommer att ta fram mer detaljerade förslag i juni 2013 – det ska bli spännande att följa.

Efter dessa intressanta presentationer och den givande gruppdiskussionen var jag tvungen att avvika. De övriga fortsatte, och fick bl.a. information om polisens arbete mot metallstölder. En ovälkommen företeelse, förstås – men också en påminnelse om något som en del av oss nog lätt glömmer: Det vi betraktar som sopor och avfall är inte värdelöst skräp, utan resurser som kan komma till nytta och ha ett värde i ett annat led i återvinnings- eller återanvändningskedjan.