Det finns dessvärre också formuleringar som är mindre lyckade. Folkpartiet har ju tyvärr (och en aning, men inte alldeles, oförtjänt) gjort sig känt som rätt konservativt i stadsbyggnadsfrågor. Att värna allt som är gammalt tycks för Folkpartiet vara viktigare än att öppna dörren mot framtiden. Punkt 72 i programmet är ett exempel på detta:
"Vi vill värna den centrala innerstadens unika kulturmiljöer. Bebyggelsen i de äldre delarna av staden håller en måttfull skala osm inte döljer de naturliga höjdskillnaderna. Det gör det också möjligt för kyrkorna och andra karaktärsbyggnader som Stadshuset att framträda. I den centrala staden bör därför den speciella vyn med den lägre bebyggelsen och de karakteristiska kyrktornen bevaras."I mitt anförande föreslog jag att punkten skulle strykas helt och att den efterföljande punkten i stället skulle lyda: "Utvecklingen av Stockholm måste ske varsamt och på ett sådant sätt att ett områdes kvaliteter i form av kulturmiljöer, grönområden och miljön i övrigt tillvaratas." Det tycker jag är en acceptabel hållning, som ger fullt tillräckligt utrymme för Folkpartiets politiker att förespråka en varsam utveckling av Stockholms innerstad.
Skämskudde i repris. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar