Den här gången var det ett ord som jag läst många gånger tidigare, och slagit upp många gånger tidigare. Men det har liksom inte riktigt satt sig. Nu har jag dock tagit reda på att panegyrik är ett entusiastiskt och överdrivet lovprisande.
Snubbeltråden var utlagd i en ledarartikel i SvD (Mona Sahlin som en ny Olof Palme, 23/1):
...den socialdemokratiska författarinnan Majgull Axelsson [har] kritiserat att Palme görs ”helgonlik” och att hans politik inte diskuteras (DN 21/1): ”Vi har panegyriken – men det blir som en evighetslång begravning.”Själv har jag precis skrivit en panegyrik över Stephan Mendel-Enks lilla bok Med uppenbar känsla för stil - se här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar