Ett annat skäl är reformeringen av gymnasieskolan på 1990-talet, där något slags felriktad jämlikhetsidé ledde till att även yrkesutbildningar skulle ge högskolebehörighet. Detta medförde stora avhopp eftersom många elever på yrkesprogram valt den studievägen just för att de föredrog praktiskt arbete framför akademiska studier. Varför Socialdemokraterna var så angelägna om att slå ut just denna grupp elever är för mig en gåta.
Alliansen har tack och lov bättre förslag. Vi har halverat arbetsgivaravgiften för unga, och därmed gjort det billigare för företagen att anställa ungdomar. Folkpartiet vill dessutom förändra gymnasiets yrkesprogram så att kravet på högskolebehörighet slopas, t.ex. för den snickarelev som mot förmodan inte vill studera vidare på universitetet. (Fortfarande finns dock möjlighet att välja högskolebehörighet.)
Folkpartiet har infört lärlingsutbildning på gymnasiet, dvs. att elever i yrkesförberedande program får arbeta parallellt med studierna och på så vis får in en fot på arbetsmarknaden, lär sig sitt yrke ordentligt och får betalt för det. Självklart är lönen för lärlingarna något lägre (de exakta nivåerna förhandlas fram av fack och arbetsgivare).
Att lärlingsutbildningar är ett framgångsrecept konstateras av regeringens utredare, LO-ekonomen Irene Wennemo. "Länder med lärlingsutbildning har generellt mycket lägre ungdomsarbetslöshet", säger hon. "Forskningen är överens om att det ger en bättre övergång till arbetslivet."
Dyrt att anställa och utbildningar som slår ut yrkeselever. Eller billigare anställningar och utbildningar som får ungdomar in på arbetsmarknaden. Så ser alternativen ut den 19 september.
Folkpartiledaren Jan Björklund om lärlingsjobb.
Läs även
Andreas Froby: Lärlingsjobb en del av lösning till ungdomsarbetslösheten
Rasmus Jonlund: Lärlingssystem för unga
Victor Zetterman: Obefogad kritik
Läs andra om lärlingsjobb, lärlingsutbildning, ungdomsarbetslöshet, arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar