EU: För att samarbete gör oss rikare

Folkpartiet vill modernisera EU:s budget och ha frihandelsavtal med USA. Då kommer vårt välstånd öka ännu mer.

I ett tidigare inlägg skrev jag om Europeiska unionens roll som ett värn för de mänskliga rättigheterna. Men EU gör oss inte bara tryggare – EU gör oss också rikare.

Nationalekonomerna Fredrik Erixon och Stefan Fölster har i en färsk rapport gjort en analys av vilka effekter EU haft för Sverige, sedan vi blev medlemmar 1995. Rapporten går igenom t.ex. handel och investeringar, arbetsmarknad, statskassan, välfärden, miljön och så vidare. En utgångspunkt för rapporten är den konsekvensutredning (SOU 1994:6) som dåvarande finansministern, folkpartisten Anne Wibble, tog initiativ till i början av 1990-talet.



EU-medlemskapet – en bra investering!



Priset på mat är ett exempel på där EU-medlemskapet haft en positiv inverkan. Sveriges matpriser var väsentligt högre än EU-snittet innan vi blev EU-medlemmar, men efter inträdet sjönk priserna med ungefär 20 procent i jämförelse med andra priser. Detta är till stor del hänförligt till EU-medlemskapet.

Konsekvensutredningen bedömde att reallönerna skulle öka till följd av medlemskapet. I själva verket ökade lönerna mer än någon vågat hoppas på – reallönerna har sedan 1995 ökat med 44 procent, vilket är i nivå med det dunderstarka 1960-talet.

En annan intressant sak som hände i samband med EU-medlemskapet är att statens räntekostnader sjönk kraftigt – mellan 1995 och 1997 halverades räntorna på statsobligationer. Konsekvensutredningen hade förutspått detta: man menade att ett EU-medlemskap skulle stärka tilltron till Sveriges ekonomi.

I mitten av 1990-talet var den svenska statsskulden betydligt högre än idag, och de sänkta räntorna har medfört stora utgiftsminskningar för staten – pengar som i stället kunnat gå till välfärden eller avbetalningar på skulden. Så här skriver Erixon och Fölster:

"[Utgifterna] för vård har ökat [sedan 1995] medan utgifter för skola har legat stabil som andel av BNP. Som synes har i vart fall inte någon nedrustning skett, trots lägre skatter. En viktig orsak är justde brant fallande utgifterna för statens och kommuners räntebetalningar."

Dessutom kan tilläggas att medlemsavgiften blev betydligt lägre än vad man räknade med. År 2012 betalade vi drygt 30 miljarder i avgift till EU, jämfört med beräknade 40 miljarder. Samtidigt får vi tillbaka ca 10 miljarder i olika stöd. Sverige är förvisso en nettobidragsgivare, dvs. att vi betalar in mer till EU än vi får tillbaka i form av stöd. Å andra sidan används ju vår medlemsavgift till att stärka andra regioner i Europa. När de blir starkare får svenska företag bättre möjligheter att exportera varor och tjänster dit, vilket gör Sverige rikare.

Lägre matpriser, högre löner och stärkta statsfinanser. Det är några exempel på där EU-medlemskapet bidragit till att göra Sverige rikare. Att EU-samarbetet är så framgångsrikt ska vi naturligtvis glädjas åt, men Folkpartiet vill göra det ännu bättre. Vi vill skapa bättre förutsättningar för handel och tillväxt genom ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Vi vill modernisera EU:s budget genom att fokusera på forskning, infrastruktur, miljö, brottsbekämpning, utrikespolitik och bistånd. Direktstöden till jordbruket ska avvecklas och regionalpolitiken inriktas på de fattigaste länderna i EU.

Folkpartiet Liberalerna vill ha mer samarbete i Europa. För handel, ett växande företagande och ökat välstånd. I valet den 25 maj har du chansen att rösta fram ett mer liberalt Europaparlament!

Läs mer om Folkpartiets EU-politik på folkpartiet.se/eu-val.

Läs också Cecilia Malmströms och Jasenko Selimovics artikel: Väldigt mycket har blivit bättre – tack vare EU