2009-12-16

Nytt klotterdilemma

I somras (se Förnuft och känsla) skrev jag om det moraliska dilemma jag drabbades av när jag gick förbi ett trottoarklotter - och tyckte om det.

Nu har det hänt igen. På vägen till jobbet passerar jag varje dag Folksam-komplexet vid Skanstull. På en av betongmurarna har någon sprayat en dikt, en kärleksdikt.
Låt mig reta dig
med min fantasi
Låt mig älska dig
med min blick
Låt oss tillsammans
försvinna i mörkret
I sex korta rader ryms så mycket koncentrerad längtan och så mycket vibrerande lust, men samtidigt en sådan vemodig tvekan, att jag varje morgon liksom måste stanna till en stund och hänföras av ordens kraft.

Ändå är det klotter, som borde tvättas bort. Usch vad tillvaron är bångstyrig ibland.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ja - det var en fin dikt!
Lånt bort från vardagens gråhet.
Ett bra sätt för sig att börja dagen!

men din lilla dikt var fin också
...eller rim,

Skattmasar ej särskilt hungriga var
för överallt finns det julmat kvar

Lax finns i köket som vetter mot norr
söderut prinskorv och potatis torr

Godis finns också, men skynda fort
för snart kommer Nisse och rövar allt bort!

Silas sa...

Läcker dikt. Jespers alltså. Fattar inte riktigt Anonyms replik, för det är ju verkligen bara ett julrim utan någon större mening.

För egen del har jag ett motsvarande klotter/dikt-dilemma inpräntat i ryggmärgen sedan barnsben. Jag har dock fastnat för att det är vacker poesi trots att det utan tillåtelse har ritats på en varuhusvägg.

Det är problematiskt att dra en skiljelinje mellan konstruktiv konst och destruktivt kludder. En situation som iofs inte torde kännas helt obekant för en momshandläggare...

Men jämför gärna de gatudikter du sett med den godkända konst som finns i våra tunnelbanestationer. Vad är det som säger att det ena är gott och det andra ont?

Om det finns ett gott uppsåt och ett ömsint handlag är i vart fall jag mer positiv, än om det bara är feta tags sprutade på en vägg...

Jesper Svensson sa...

Silas - Det där julrimmet var något jag skaldade ihop till mina kollegor igår, apropå att det fanns en hel del mat kvar sen julfesten. Så det var en ganska intern referens.

Silas sa...

OK, då blir repliken mer begriplig.

Fast jag tycker inte riktigt lax-i-köket-dikten kommer upp till riktigt samma nivå.