I won't go to heaven anyway...

Jo, man kan skratta åt allt. Även döda prästers roliga efternamn. Sweet.

Focus på Ford

Senaste gången jag fick seriöst ha-begär av en Ford var i början av 1980-talet, när en av mina kompisars föräldrar hade en Ford Granada. Blänkande av guldmetallic och med tak i mörkbrun canvasimitation var den en ständig källa till avund och längtan från mig, som på den tiden skjutsades omkring i en röd Lada 1300 Vaz (vars enda finess var att tutan fungerade även när tändningen var avslagen. Och den finessen var förmodligen ett konstruktionsfel).

Nåväl. För Fords del följde sen ett par dystra decennier med Sierror, Escorter, Mondeor och andra bottennapp. Till nu, när jag får syn på nya Ford Focus utan tak, som väckte omedelbart ha-begär. Jag är grymt imponerad - vilken fullträff!

(En och annan petimäter kanske undrar vart Mustangen tagit vägen i det här resonemanget. Well, den är liksom lite out of scope i det här sammanhanget, inte sant?)

Afrika - en bra investering!

För ett år sen började jag spara i HQ:s Afrikafond. Jag såg det i första hand som en ideologiskt präglad investering - jag tror nämligen att handelsutbyte i princip är ett bättre sätt att få Afrika på fötter än biståndsinsatser - och av den anledningen hade jag inga höga förväntningar på avkastningen.

Desto roligare då när kurvan, ett år senare, ser ut så här:

(Så får vi hoppas att inte alltför mycket av den där uppgången består av blood diamonds...)

Helgunderhållning

Har väntat länge på att nån ska lägga upp Jarvis Cockers Baby's coming back på Youtube, men det verkar ju aldrig hända. Synd, för det är en underbar låt. Så nu får den gode Jarvis bjussa på nåt annat: Don't let him waste your time, till exempel (som dessutom har en väldigt rolig video). Enjoy!

Hur neutral är JämO?

Ibland skriver myndigheter konstiga saker. Var inne på JämO:s hemsida idag och läste exempel på könsdiskriminering. Hittade detta exempel:

Det lustiga är att alla andra exempel är könsneutrala. "Du fick inte befordran p.g.a. ditt kön", typ. Men inte denna. Ska man då tolka det som att JämO inte tycker det är könsdiskriminering om du arbetar deltid och du och de flesta andra deltidarna är män?

Har ställt frågan till JämO, får se vad de svarar.

Citatet

Antingen värnar vi energiskt yttrandefriheten mot varje våldsbenägen anhängare av såväl ditt som datt, eller också medverkar vi till att urholka den.

Apropå Muhammedkarikatyrerna och mordet på Theo van Gogh. Ur Jan Söderqvists (SvD, 28 juni) recension av Christopher Hitchens bok God is not Great. How religion poisons everything. Boken verkar mycket läsvärd - beställ den gärna på Bokus och låt mig låna den sen ;-)

Ur led är tiden

Är det inte lite konstigt att Aftonbladet startar en omröstning - och att 735 personer har en uppfattning - om Allsång på Skansen, tre timmar innan programmet sänds?

Det är nog synd om dom...

Anusblekning, ansiktslyftning, blygdläppsoperation, bröstimplantat, fettsugning, hakutfyllnad, hårtransplantation, penis- och läppförstoring, rumpimplantat, tandreglering och öronförminskning...

En del av utbudet på argentinska skönhetskliniker, enligt SvD idag. Mycket har man ju hört talas om. Men, eh, anusblekning? Vem? Varför? Och känns inte Strindberg väldigt aktuell helt plötsligt?

Ett Sommartips

I förra veckan presenterades årets Sommar-pratare. Jag brukar alltid missa Sommar-programmen (13.05 är liksom ingen bra radio-tid för mig); förra året lyssnade jag bara på Inga-Britt Ahlenius program (som naturligtvis var strålande).

Bland årets Sommar-värdar finns många intressanta namn, men jag skulle särskilt vilja tipsa om Sture Linnér, som ska prata den 11 juli. Jag tror inte det är fel att gissa att Linnér är en av de mest bildade människor som lever i Sverige idag. Han är professor i grekiska och var under 60-talet Dag Hammarskjölds närmaste man. Det var nära att han följde med på den flygresa som tog Hammarskjöld ut i den afrikanska natten för att aldrig återvända. Linnér har också varit rödakorsdelegat, FN:s chefsrepresentant i Egypten, styrelseordförande för Electrolux dotterbolag i Italien och direktör i SAF. Jag har svårt att föreställa mig att ett sommarprogram med Sture Linnér vid mikrofonen kan bli annat än vansinnigt intressant och lärorikt.

Sugen på att byta jobb?

Regeringen annonserar just nu ut ett par intressanta lediga gd-jobb:

• Generaldirektör och chef för Statens pensionsverk
• Generaldirektör och chef för Sida

Visst känns den gamla dåliga tiden rätt avlägsen? Den då sossarna hade makten och såna här tjänster bara tillsattes genom godtycke.

Stockholm måste våga

[O]m Stockholm på allvar aspirerar på att framstå som Nordens odiskutabla metropol bör man så fort som möjligt se till (1) att invånarantalet fördubblas genom goda villkor för företagsetablering, expansivt bostadsbyggande etcetera, samt (2) att fem–sex kulturprojekt i Globen-format (minst) lanseras i eller i anslutning till stadens centrum.

Det skriver Dick Harrison i dagens SvD apropå att Stockholm nu hårdlanserar sig som The Capital of Scandinavia. Jag delar Harrisons inställning; redan för två år sedan beklagade jag mig över Stockholms reflexmässiga aversion mot allt som innebär en förändring i stadsbilden. Allt tycks besvära stockholmarna, även om förslagen är rena nådegåvor såsom rivningen av den pisstinkande, nedgångna och dysfunktionella Slussen.

Det senaste rabaldret gäller byggandet av ett badhotell i Riddarfjärden. Ett rätt häftigt projekt som skulle kunna ge lite dynamik åt Norr Mälarstrand. Det möts dock raskt av klagovisor. Jo, visst ska vi vara rädda om Stockholms vatten. Just utifrån den utgångspunkten är ju ett flytande kallbadhus/hotell helt idealiskt. Det är ju bara att bogsera bort det den dag vi tröttnar, och allting blir sig likt igen.

Stadsbyggnadsdebatten i Stockholm tycks mest handla om att bevara status quo till varje pris. Inget får förändras, och om nåt ändå måste förändras så ska det helst inte synas. Det är ett märkligt debattklimat i en stad som vill vara en storstad, en huvudstad i Skandinavien, en dynamisk tillväxtregion.

Jag tror det vore klokt av stockholmarna att lyssna på Dick Harrison, att försöka kasta av sig den våta filten från 60-talets rivningshysteri och i stället se framåt, våga ha visioner och inse att Stockholm har alla förutsättningar att en gång stolt bära epitetet The Capital of Scandinavia. Men då måste man våga låta Stockholm vara en levande stad och inte ett hembygdsmuseum.

Ogräs förgås inte så lätt

Katastrofkommissionens ordförande Johan Hirschfeldt är nog en duktig jurist. Men vad hjälper det? Det enda man ser är ju hans ögonbryn. (Har dom ett eget organisationsnummer?)

Foto: DN.

Du tronar på minnen från fornstora dar

1919 slutade landet ge visum till judar från Tyskland och Ryssland. När Nazityskland beslöt att tyska judars pass skulle stämplas med en stor rödfärgad J-stämpel den 5 oktober 1938 var landet inte sent med att gå Tyskland till mötes. Efter tre veckor, den 27 oktober, meddelades att tyskar med J-stämpel i passet skulle avvisas vid gränsen. Under tio års tid från september 1935 till slutet av andra världskriget beordrade utrikesdepartementet landets präster att tillämpa de tyska Nürnberglagarna för att förhindra ”rasskändning”. Det som hände i praktiken var att prästerna förbjöds att viga människor av judisk börd med kristna och att nazistiska lagar gällde även i landet.

Vilket är landet? Ja, gissa...

Inga siffror i avtalen

I september går kollektivavtalen för oss statsanställda ut. Då ska det förhandlas igen. Arbetsgivarparten, i form av Arbetsgivarverket, har nu presenterat sina förhandlingskrav. Ett av dem är sifferlösa avtal; så här skriver Arbetsgivarverket: "Ramavtalen om löner m.m. ska inte innehålla några garantier för löneökningar."

Och nu får ju facken spel förstås (SvD, 12 juni). LO-förbundet Seko säger blankt nej. "Det ger inga som helst garantier för lönökningar för våra medlemmar," menar Sekos avtalssekreterare. (Nej, det är ju liksom hela poängen.) Tjänstemannafacken och akademikerförbunden i OFR kräver 10,2 procent på tre år. (Är det meningen att man ska va tacksam?)

Själv sympatiserar jag med Arbetsgivarverkets linje. Sifferlösa avtal bäddar för ojämna och rättvisa löner. Bra löneutveckling för dem som gör ett bra jobb, dålig - eller obefintlig - löneutveckling för dem som samlar damm.

Se på dina skor - andra gör det.

Expressen rapporterar idag om den stora nyheten att Cameron Diaz och Victoria Beckham kommit till en fest - i likadana skor! Kan ni tänka er, vilken k-a-t-a-s-t-r-o-f!

Lyckligtvis har Expressens modeskribent Cecilia B Jonson goda råd om något slikt skulle drabba just dig. Jonsons första tips lyder: "Få inte panik."

Tack för tipset, Cecilia. Såna saker är ju annars lätt att få panik över.

Sayonara Sas!

Sas är Sveriges, Norges och Danmarks nationella flygbolag. Ett så kallat flaggbolag. Det är väldigt fint, tydligen. Så fint att somliga i personalen inte tycker att man ska få va klädd hur man vill när man flyger med dem.

Som den flygjätte Sas är har man haft rätt svårt att anpassa dig för den nya, sköna flygvärlden - med lågpriskonkurrens och priser som gör att vanliga människor faktiskt har råd att upptäcka världen. Vilket lett till att Sas blivit en rätt dålig affär för ägarna (staten=skattebetalarna). De senaste tio åren har Sas tjänat in typ en miljon. (Som en jämförelse kan sägas att Ryan Air gjorde en vinst på motsvarande fyra miljarder kronor bara mellan våren 2006 och slutet av mars 2007.)

Varför ska staten driva ett flygbolag? Som inte ens drar in cash? Det vore en bättre affär att sätta in pengarna på ett bankkonto. Slutsats: sälj eländet. Finns säkert nån duktig entreprenör som kan skapa vinst i Sas. Men svenska, norska och danska staten är uppenbarligen inte en sådan entreprenör.

Plötsligt rockar EU fett

Expressen idag:



Jo det kunde man ju tänka sig. Att det var så enkelt. Det enda som krävs för att få svenska folket att bli EU-positivt: billig sprit.

EU: Femtio års arbete för fred, frihandel och välstånd. Expressens läsare: Blä.
EU: Lite billig sprit då? Expressens läsare: Tjoho!
Suck. Må de gå förlorade i alkodimmorna.

Heja Sverige!

I morgon den 6 juni är det Sveriges nationaldag. Den kommer jag att fira tillsammans med Republikanska Föreningen som anordnar Republikens dag på Mynttorget i Stockholm kl. 12.30-14.30.

Sverige är demokratiskt i många avseenden. Men vi kan bättre. Avskaffa monarkin - inför republik! Heja!

Citatet

Hur skulle det se ut om andra samhällsintressen följde de kristna språkrörens exempel? Skulle vi få se det socialdemokratiska partiet hota med bojkott av de hotell som vägrar förse alla hotellrum med ett exemplar av Göran Perssons kommande memoarer?

Humanisternas ordförande Christer Sturmark i Humanist-info nr 2, 2007, apropå vissa kyrkomäns märkliga reaktion på hotellkedjan Scandics självklara beslut att ta bort biblarna från hotellrummen.

Sjungom studentens lyckliga dag... men inte på tåget!

Helgen tillbringades i Göteborgstrakten, där jag skulle fira att mitt kusinbarn tar studenten. Har inte sett Nathalie sen 1995, så det var kul att träffas igen. (Sen kan man ju alltid diskutera om det var bra eller dåligt att få en påminnelse om att det faktiskt var nio år sedan jag själv tog studenten. Jag lutar nog åt att det känns lite jobbigt.)

Tänk att tösabiten tar studenten...

Hursomhelst. Studentfirandet var trevligt, med traditionellt kaosartat utsläpp på skolgården, tjutande och brölande och en katastrofalt osynkad version av Studentsången. När vi kommit tillbaka till Sjövik skulle buffén dukas fram och gästerna droppade in en efter en. Gott om mat och en välfylld bar sörjde för en trevlig kväll (kanske mindre trevlig för studentskans pappa när han en vacker dag upptäcker att jag sabbade korken till hans Napoleonkonjak när jag försökte leka bartender. Hrm.)

Min syster och jag i vimlet.

Nytt ämne: På dit- och hemresan åkte jag tåg. Gjorde då iakttagelser om två typer av besvärliga medpassagerare.

Skräniga bönder. Ni har väl sett SJ:s tv-reklam; "Den inre resan". Ett vackert sommarlandskap dansar förbi utanför tåget. Det enda som hörs är det sövande dunket från rälsskarvarna. Eh, glöm det.

Tänk i stället SJ InterCity, en omskrivning för ett tåg som stannar i varenda jävla håla. Töreboda, Skövde, Falköping, Herrljunga, Vårgårda, you name it. Finns där två kor och en korvkiosk så tycker SJ det är värt att göra halt för att släppa in bönderna på tåget. Följden blir naturligtvis att vanliga civiliserade människor får sin fridfulla tågresa spolierad av högljudda fjortisar med munnen full av snus och väskan full av folköl.

Lämpliga sysselsättningar enligt dessa kretiner: Högljudd genomgång av funktionerna i kompisens digitalkamera. Högljudd demonstration av mp3-spelaren. Högljudd demonstration av bristfälligt ordförråd.

Skräniga nollåttor. På vägen hem åkte jag X2000. Tyst och lugnt, hoppades jag. Förgäves. I stället drabbades jag av en treåring som testade alla ringsignaler i pappans mobil (gammal modell, bara monofona signaler...). Samt nåra slynglar som envisades med att delge hela vagnen sin förtjusning för Big in Japan - på repeat. Och som envisades med att kommunicera muntligt trots att de satt tre stolsrader ifrån varandra.

Vad är det som gör att folk har så svårt att fatta att de inte är ensamma i tågvagnen. Man delar på utrymmet och får väl därmed försöka respektera att olika människor har olika behov. Vissa vill vila, andra behöver koncentrera sig, somliga vill läsa. Sure, man har såklart rätt att föra en konversation på tåget. Men man kan hålla den i dämpad ton.

Så, då har prinsessan på ärten fått gnälla lite. En avslutande reflektion: är inte det skräniga beteendet ett tecken på att det jagcentrerade samhället håller på att göra sitt intåg? Ack du sköna, nya värld.

Folk ä int' klok. Dom ä dum.

DN Debatt igår:

Tre av tio svenskar vill systematiskt diskriminera invandrare när det gäller tillgång till jobb, bostäder och bidrag. 23,3 procent är beredda att rösta på ett parti som vill inskränka invandrares rättigheter. Fler vill också systematiskt ge förtur åt svenskar framför invandrare på arbets- och bostadsmarknaden. Färre personer än tidigare avvisar tanken att begränsa invandringen av muslimer, samtidigt som färre tar bestämt avstånd från uppfattningen att "judar har för stort inflytande i Sverige". Och allt fler svenskar tror bestämt att rasismen kommer att bli "mycket större" i Sverige.

Är folk dumma i huvet?

Folk ä int' klok. Dom ä dum.

Kristian Lilja berättar i GP om en av de gånger han fallit offer för hatbrott.

- Jag blev nedslagen av sex personer som sparkade och hoppade på mig. Jag hamnade på sjukhus och de kunde inte identifiera mig till en början. Mitt ansikte var så sönderslaget att jag var oigenkännlig och jag låg i koma en vecka. Jag fick gå igenom flera operationer för att bli återställd.

Är folk dumma i huvudet?