2014-08-03

Feministisk bokutmaning, del 3

Den tredje boken av fem i Feministbibliotekets bokutmaning är Sigrid Combüchens Spill. En damroman, som vann Augustpriset 2010.

Spill är uppbyggd som en brevväxling kring en författare och en läsare, en äldre kvinna som flyttat till Spanien men som växte upp i det välmående villaområde i Lund, där författaren bosatt sig. I breven berättar kvinnan om sin ungdom och sin roll som föräldrarnas enda dotter och brödernas enda syster.

Sigrid Combüchen, Spill
Oavsett begåvning och intresse förde dåtidens konventioner henne till en sömmerskeskola. Den dyrare läkarutbildningen kostades förstås på äldste sonen. Skolan låg i Stockholm, och den unga Hedda inkvarterades i ett rum hos en avlägsen släkting. Förargligt nog delades rummet med en herre, och enda avskiljare var ett tunt draperi. Här visar sig könsmaktordningen. På nätterna ligger Hedda tyst som en mus, rädd för att något ska hända som kan uppfattas som otillbörligt umgänge med den okände herren och rumskamraten. En sådan händelse skulle leda till stor skam för kvinnan, medan den moraliska domen över mannen förstås inte skulle bli lika hård.

Skuldbeläggandet av kvinnor visar sig också när Heddas lillebror blir sjuk, och hennes äldre bror förväntar sig att hon ska lägga sin egen utbildning åt sidan för att i stället ta hand om brodern. Här får dock Hedda stöd i ett brev från sin svägerska, som berättar att brodern
"fortfarande är oförstående (arg) över att du for till Stockholm när 'din plats' är här. Jag ber att få inskjuta att jag inte delar hans åsikt ... Bröder tycker alltid att systrar slipper undan lättare, eftersom de bara ser vad flickorna slipper, inte vad de måste."
Behållningen av Spill tycker jag är just hur den belyser könsroller och normer. Även om Hedda växte upp under 1920- och 30-talen känns många attityder fortfarande aktuella (nog döms t.ex. ännu en kvinna som har många partner hårdare än en man?). Jag är också mycket imponerad av Sigrid Combüchens språkbehandling; hennes prosa är personlig och ofta mycket vacker. Trots detta tycker jag inte att berättelsen riktigt engagerar. Stundtals väcks nyfikenheten att läsa vidare, men alltför ofta tappar jag dessvärre både tråden och läslusten.

Andra böcker jag läst som en del i bokutmaningen: 
Bonjour tristesse 
Bitterfittan

2 kommentarer:

Anonym sa...

Bra namn på en huvudperson tyckr jag :) behöver nog komma förbi och botanisera lite i din bokhylla, verkar ju finnas ett och annat värt att låna :) (ska du inte läsa egenmäktigt förfarande också? Den var ju SÅ bra!) /Hedda

Jesper Svensson sa...

Hedda – Ja, du får gärna komma över och botanisera någon gång :-) Lustigt att du nämner Egenmäktigt förfarande – köpte den i förra veckan, ska läsas snart!