EU: För att fler som är på flykt ska få skydd

Folkpartiet vill att EU ska ha en gemensam och solidarisk flyktingpolitik med lagliga och säkra vägar att ta sig till EU för dem som är i behov av skydd.

"'Flytt' är inte det rätta ordet. De flydde. De var båtfolk, båtflyktingar", berättar Estlands president Toomas Hendrik Ilves om i dagens DN. Hans familj var en av många som flydde från Estland efter att Sovjet ockuperat landet 1944. Så här beskrivs det i en artikel i SvD från 2011:

"Med den förra ryska ockupationen och dess massdeportationer i färskt minne gav sig estländare i illa utrustade båtar iväg varje natt, trots att tyskarna försökte stoppa alla som flydde mot väst. Några hejdades, några blev beskjutna av både ryssar och tyskar eller sänkta, en del gick på minor, stormarna tog sin andel och farorna lurade till och med när man siktade den svenska kusten, där en del gick på grund eller slogs sönder mot klipporna. De som nådde land anlände i segelbåtar, motorbåtar, fiskebåtar, roddbåtar (några unga män ska ha kommit fram med handflatorna helt uppslitna), båtar med inmonterade bilmotorer, bogserbåtar, livräddningsbåtar – allt som flöt."

Estniska båtflyktingar kommer till Sverige.
Foto: Eric Kjellberg

Liknande scener utspelar sig i Medelhavet idag. I överlastade och undermåliga fartyg tar sig flyktingar från Nordafrika över till Europa för att söka skydd och bygga sig en ny framtid – precis som familjen Ilves och många andra av våra baltiska grannar en gång gjorde. Men idag är det inte på den svenska kusten som flyktingbåtarna strandar, idag är det i Italien, Grekland, Malta och Gibraltar som många hamnar. De som överlever, vill säga; FN:s flyktingorgan har uppskattat att antalet flyktingar som drunknar varje sommar uppgår till minst 2 000 personer.

Sverige tar idag ett stort ansvar för de flyktingar som kommer till Europa. Under 2013 beviljade vi 24 015 asylansökningar – flest i hela unionen. Tvåan Tyskland beviljade 20 125 och trean Italien 16 185. Totalt inom EU beviljades 112 730 asylansökningar förra året.

Folkpartiet vill att Europas länder ska bli bättre på att ta gemensamt ansvar för de människor som söker sig hit. Vi är, inte minst genom Europaparlamentarikern Cecilia Wikström, pådrivande för en gemensam och solidarisk europeisk flyktingpolitik. Samtliga EU-länder måste ta sitt ansvar för asylsökande och dessutom öka mottagandet av kvotflyktingar.

Men vi kan inte stillatigande se på medan flyktingkatastrofen i Medelhavet pågår. Därför har vi verkat för att EU:s gränsmyndighet Frontex ska få den uttryckliga uppgiften att rädda liv och att dess personal ska utbildas i mänskliga rättigheter. I den nya Dublin III-förordning, som Cecilia Wikström lett arbetet med, har kraven dessutom skärpts på EU-länderna att ge asylsökande ett bättre mottagande.

Dessutom måste det måste skapas lagliga och säkra vägar in till EU. Humanitära visum ska kunna utfärdas på EU-ambassader runt om i världen, så att människor slipper betala dyra pengar för att transporteras i flyktingsmugglarnas livsfarliga farkoster.

Att erbjuda en fristad åt dem som flyr är en humanitär skyldighet vi människor har gentemot varandra. Det gäller oavsett om det är danska judar som flyr över Öresund, ester som flyr över Östersjön eller eritreaner som flyr över Medelhavet. Genom skärpta krav och ökat samarbete inom EU kan vi se till att ännu fler får chansen till en ny tillvaro i fred och trygghet.

Läs mer om Folkpartiets EU-politik på folkpartiet.se/eu-val.

Läs även Cecilia Malmström och Cecilia Wikström: Nästa steg mot gemensamt asylsystem i EU

EU: För att samarbete gör oss rikare

Folkpartiet vill modernisera EU:s budget och ha frihandelsavtal med USA. Då kommer vårt välstånd öka ännu mer.

I ett tidigare inlägg skrev jag om Europeiska unionens roll som ett värn för de mänskliga rättigheterna. Men EU gör oss inte bara tryggare – EU gör oss också rikare.

Nationalekonomerna Fredrik Erixon och Stefan Fölster har i en färsk rapport gjort en analys av vilka effekter EU haft för Sverige, sedan vi blev medlemmar 1995. Rapporten går igenom t.ex. handel och investeringar, arbetsmarknad, statskassan, välfärden, miljön och så vidare. En utgångspunkt för rapporten är den konsekvensutredning (SOU 1994:6) som dåvarande finansministern, folkpartisten Anne Wibble, tog initiativ till i början av 1990-talet.



EU-medlemskapet – en bra investering!



Priset på mat är ett exempel på där EU-medlemskapet haft en positiv inverkan. Sveriges matpriser var väsentligt högre än EU-snittet innan vi blev EU-medlemmar, men efter inträdet sjönk priserna med ungefär 20 procent i jämförelse med andra priser. Detta är till stor del hänförligt till EU-medlemskapet.

Konsekvensutredningen bedömde att reallönerna skulle öka till följd av medlemskapet. I själva verket ökade lönerna mer än någon vågat hoppas på – reallönerna har sedan 1995 ökat med 44 procent, vilket är i nivå med det dunderstarka 1960-talet.

En annan intressant sak som hände i samband med EU-medlemskapet är att statens räntekostnader sjönk kraftigt – mellan 1995 och 1997 halverades räntorna på statsobligationer. Konsekvensutredningen hade förutspått detta: man menade att ett EU-medlemskap skulle stärka tilltron till Sveriges ekonomi.

I mitten av 1990-talet var den svenska statsskulden betydligt högre än idag, och de sänkta räntorna har medfört stora utgiftsminskningar för staten – pengar som i stället kunnat gå till välfärden eller avbetalningar på skulden. Så här skriver Erixon och Fölster:

"[Utgifterna] för vård har ökat [sedan 1995] medan utgifter för skola har legat stabil som andel av BNP. Som synes har i vart fall inte någon nedrustning skett, trots lägre skatter. En viktig orsak är justde brant fallande utgifterna för statens och kommuners räntebetalningar."

Dessutom kan tilläggas att medlemsavgiften blev betydligt lägre än vad man räknade med. År 2012 betalade vi drygt 30 miljarder i avgift till EU, jämfört med beräknade 40 miljarder. Samtidigt får vi tillbaka ca 10 miljarder i olika stöd. Sverige är förvisso en nettobidragsgivare, dvs. att vi betalar in mer till EU än vi får tillbaka i form av stöd. Å andra sidan används ju vår medlemsavgift till att stärka andra regioner i Europa. När de blir starkare får svenska företag bättre möjligheter att exportera varor och tjänster dit, vilket gör Sverige rikare.

Lägre matpriser, högre löner och stärkta statsfinanser. Det är några exempel på där EU-medlemskapet bidragit till att göra Sverige rikare. Att EU-samarbetet är så framgångsrikt ska vi naturligtvis glädjas åt, men Folkpartiet vill göra det ännu bättre. Vi vill skapa bättre förutsättningar för handel och tillväxt genom ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Vi vill modernisera EU:s budget genom att fokusera på forskning, infrastruktur, miljö, brottsbekämpning, utrikespolitik och bistånd. Direktstöden till jordbruket ska avvecklas och regionalpolitiken inriktas på de fattigaste länderna i EU.

Folkpartiet Liberalerna vill ha mer samarbete i Europa. För handel, ett växande företagande och ökat välstånd. I valet den 25 maj har du chansen att rösta fram ett mer liberalt Europaparlament!

Läs mer om Folkpartiets EU-politik på folkpartiet.se/eu-val.

Läs också Cecilia Malmströms och Jasenko Selimovics artikel: Väldigt mycket har blivit bättre – tack vare EU

EU: För att skydda de mänskliga rättigheterna

Folkpartiet vill att EU ska sätta större press på medlemsländer som kränker de mänskliga rättigheterna.

När nya länder kommer med i den europeiska unionen ställs höga krav på att de ska respektera mänskliga rättigheter. Diskriminering av minoriteter eller på grund av till exempel kön, religion och etnicitet får inte förekomma, och yttrandefriheten måste värnas. Att fler länder blir medlemmar i EU är därmed ett sätt att säkerställa att fler människor får skydd för de mänskliga rättigheterna. Det är en av anledningarna till att Folkpartiet Liberalerna tycker det är bra att EU utvidgas.

EU ska skydda de mänskliga rättigheterna.

Men EU har inte tillräckligt bra påtryckningsmedel om det sker försämringar när ett land väl blivit medlem. Dessvärre sker det idag en oroande utveckling i ett antal medlemsländer. I Ungern försöker nationalistiska politiker inskränka mediefriheten och rättsväsendets oberoende. I Rumänien är den romska minoriteten diskriminerad, och de rumänska politikerna tycks ointresserade av att göra något åt saken. Många romer lever i social misär och nästan var tredje rom kan varken läsa eller skriva.

Detta kan vi inte acceptera. Därför vill Folkpartiet vässa EU:s verktyg gentemot länder som inte skyddar de mänskliga rättigheterna. Vi vill att EU ska sammanställa rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i varje medlems- och kandidatland. Länder som bryter mot dessa ska kunna få ekonomiskt EU-stöd indraget, eller förlora sin rösträtt i ministerrådet.

Folkpartiet kräver också stopp för diskrimineringen av hbtq-personer i Europa. Alla, oavsett sexuell läggning eller könsuttryck, måste kunna vara sig själva och visa sin kärlek utan risk för hot eller diskriminering. Folkpartiet värnar aborträtten. Varje medlemsland bestämmer själv över sin abortlagstiftning, men det hindrar inte EU att verka för rätten till fri abort. EU-medborgare som vägras abort i hemlandet ska utan risk för repressalier ha rätt att genomföra abort i ett annat EU-land.

Folkpartiet Liberalerna vill ha mer samarbete i Europa. För jämställdhet och mänskliga rättigheter. I valet den 25 maj har du chansen att rösta fram ett mer liberalt Europaparlament!

 Läs mer om Folkpartiets EU-politik på folkpartiet.se/eu-val.

Andra som bloggar om EU: Sivert Aronsson, Hanna Gerdes, Rasmus Jonlund, Martin Skjöldebrand, Anna Starbrink, Christer Sörliden