När staden växer har vi chansen att utveckla den. Nya invånare ger underlag för fler butiker, restauranger och annan service i vårt närområde.
Cykelvägarna behöver förbättras och kollektivtrafiken fortsätta byggas ut. Fler ska kunna leva utan bil. Det behövs bättre tvärförbindelser – Spårväg syd ska gå hela vägen till Skarpnäck.
Jag kandiderar till stadshuset för att jag vill vara med och utveckla hela Stockholm till en modern storstad med invånarna i fokus. På den här sidan berättar jag om några av de frågor som jag vill driva under nästa mandatperiod.
Mer stad i ytterstaden
Fler hus, mer människor, mer stadsliv. Eftersom jag själv bor i ytterstaden är jag särskilt engagerad i hur vi kan utveckla den delen av staden. Många stockholmare vill ha nära till allt – stadsliv, kollektivtrafik och natur. I ytterstaden har vi mycket natur men jag vill se mer urbana kvalitéer. Med en genomtänkt förtätning kan vi skapa förutsättningar för fler bostäder, utbyggd samhällsservice och ett större utbud av butiker, kaféer, restauranger m.m.
Blogginlägg: Nya planer för Stockholm, En trovärdig röst i Stadsbyggnadsdebatten
Gör motorlederna till avenyer. Ytterstaden byggdes med bilen som utgångspunkt. Jag vill att framtidens Stockholm ska utgå från människan i stället. Ett sätt att åstadkomma detta är att göra om ytterstadens bilvänliga trafikleder till människovänliga stadsgator. Ta Örbyleden som exempel. Arkitekten Ola Andersson har påpekat att den är ungefär lika trafikerad som Karlavägen. Trots det har de helt olika karaktär. Anderssons förslag att göra Örbyleden till en stadsgata är mycket tänkvärt, och vi bör fundera i liknande banor kring flera av de stora trafikleder som skär igenom ytterstaden – till exempel Hammarbybacken, i området där jag bor. Säkert finns det liknande exempel i ditt område.
Facebookinlägg: Om Hammarbybacken
Bebygg stora ytparkeringar. Alla som budat på en lägenhet vet att kvadratmeter kostar. Att då upplåta stora ytor till parkeringsplatser är mindre smart. I stället borde Stockholms stad inventera alla ytparkeringar med ambitionen att bebygga dem. Parkeringsplatserna kan få finnas kvar, men då i de nybyggda husens källare. En vinst med detta är att vi använder redan hårdgjord yta för att bygga nytt.
Knyt samman bostadsområden. En målsättning i Stockholms översiktsplan, Promenadstaden, är att utspridda ytterstadscentrum ska knytas närmare varandra. Det kan man åstadkomma genom att bygga samman dem och skapa trygga och trivsamma promenadstråk. I dag skiljs alltför många ytterstadsområden åt av skogspartier med varierande gröna värden. Här kan i stället höga urbana värden skapas.
Blogginlägg: På strövtåg i stadsnära skog
Mer tvärgående kollektivtrafik. Dagens kollektivtrafiksystem är i alltför hög grad radiellt, dvs. det bygger på att man åker från ytterstaden in till city och vice versa. Kopplingarna mellan ytterstadens delar är svag. Med tunnelbanan måste man ofta åka in till Slussen eller T-centralen för att byta, även om man ska från en ytterstadsdel till en annan. Mer kollektivtrafik behövs, helst på spår. Därför är tvärbanan en viktig satsning. För oss i Söderort är Spårväg syd särskilt viktig. Den bör på sikt byggas hela vägen från Flemingsberg, via Skärholmen och Älvsjö till Skarpnäck.
Blogginlägg: Tvärkommunikation viktig – satsa på Spårväg syd, Spårväg syd spelar roll i Söderort, Stockholm har fler vägar än vi tror, Hela Halmstad har flyttat till Stockholm
Minska bilberoendet
Trafikplaneringen ska utgå från cyklar och kollektivtrafik. I framtidens Stockholm kommer cykel och kollektivtrafik bli allt viktigare transportmedel. Att vi åker bil i samma utsträckning som idag blir allt mindre hållbart i takt med att Stockholms växer. Detta måste också märkas när gator och vägar planeras. Idag är ofta cykelbanor och kollektivtrafikfiler efterhandslösningar – i framtiden måste vi tvärtom utgå från att skapa goda förutsättningar för de klimatsmarta och effektiva transportmedlen. Biltrafiken får finna sig i att spela andrafiolen.
Blogginlägg: Nej, bilen är här för att rulla, Lättare återvinning för oss som inte har bil, Cyklar som rullar får mindre plats än bilar som står still, Bygg cykelringleder i Stockholm, Bättre skyltning på gång i Stockholm?, Dags för Stockholm att inrätta ett cykelråd, Nya Slussen – en knutpunkt att se fram emot!, Ge bilpooler företräde till p-platser
Stäng av Klarabergsgatan för biltrafik. Ett konkret möjighet att göra Stockholm till en stad mer för människor och mindre för bilar har vi när Klarabergsgatan ska göras om i samband med förlängningen av Spårväg city. Staden bör utreda om det helt enkelt inte går att stänga av Klarabergsgatan för biltrafik. Det kommer säkert att knorras, men historien visar att sådana här förändringar ofta blir lyckade (vem saknar idag biltrafiken på Götgatsbacken eller Nybrogatan, till exempel?).
Blogginlägg: Folkpartiet öppnar för bilfri Klarabergsgata
Bygg snyggt och tryggt
Det vi bygger idag kommer stå kvar i hundra år. Därför måste Stockholm våga kräva god arkitektur! Det är vanskligt att som politiker agera smakdomare. Men samtidigt kan vi inte helt låta de stora byggherrarnas ofta ganska enformiga arkitektur få fritt spelrum; med den höga nybyggnadstakt som råder idag riskerar vi att upprepa miljonprogrammets misstag. Med det nya arkitekturprogrammet Arkitektur Stockholm i ryggen är det upp till bevis för beslutsfattarna att säga stopp när projekten inte håller måttet. Samtidigt bör man också fundera på vilka åtgärder som kan vidtas när byggherrar lovar runt men håller tunt.
Blogginlägg: Tellus Tower och andra höga hus, Förslag för fler bostäder, Annedal – en ny del av Stockholm, Stoppa rivningen av 1800-talshus på Nybrogatan!, Fontäner och konst skapar attraktiva offentliga rum, Offentliga rum ska vara trygga och trivsamma
Att bygga tätt är att bygga tryggt. "Den som inte vågar gå ut är inte fri", skulle man kunna säga. Ett bostadsområde som upplevs som otryggt är ett misslyckat bostadsområde. Skälen till otryggheten kan förstås vara flera, och orsak–verkan kan diskuteras. Men vad gäller den fysiska strukturen ska vi göra vad vi kan. Kvarter med slutna innergårdar upplevs som tryggare än kvarter med utspridda hus. Aktiviteter i gatuplan – butiker, restauranger, kiosker – bidrar till folkliv och trygghetskänsla.
Främja social trygghet. Stockholm är en stad som många flyttar till, och inom. Om man inte bor så länge på samma plats kanske man inte ens hinner lära känna sina grannar. Vi politiker kan öka den sociala tryggheten genom att skapa mötesplatser, till exempel parker med urban odling, attraktiva torg och publika miljöer med uteserveringar och trådlöst internet. Klotter och nedskräpning bidrar till otrygghetskänslan och därför ska Stockholm ha fortsatt höga ambitioner att vara en ren och vacker stad.
Blogginlägg: Bygg ett kostnadsfritt wifi-nät i Stockholm, Koloniträdgårdsvandring i Orhem, Har Pridefestivalen blivit ett jippo?
Det här är en levande sida. Saker kan komma att läggas till eller tas bort. Om du har synpunkter får du gärna höra av dig, antingen genom att skriva en kommentar eller genom att e-posta till jesper.svensson@folkpartiet.se.
3 kommentarer:
Man kan få uppfattningen att du är emot bilar och trafikleder utifrån din blogg; även om det kanske är min enstaka tolkning. Jag tror inte att stadsplaneringen är svart eller vit. Vi kan utgå från bilar på en viss plats eller i vissa scenarios och på andra platser kan vi välja att först fokusera på gångtrafikanter och cyklister. Om båda kan leva i en bra symbios så får vi den optimala lösningen för hög effektivitet och god samhällsekonomi.
Rätt intressant också att du betratraktar bilar som en egen företeelse. Det är ju trots allt människor som sitter i bilen. Människor har behov av bilar och jag är rädd för att om urbaniseringen går för långt så utarmas landsbygden mer och mer. Menar du verkligen allvar att du vill ta bort skogspartier mellan ytterstadsområden och bygga ihop dessa med asfalt?
Jesper – Jag är inte emot bilar, men eftersom yta är en begränsad resurs i staden tycker jag att stadsplaneringen bör prioritera framkomligheten för de yteffektiva transportmedlen (dvs. kollektiv-, cykel- och gångtrafik). Genom attraktiva alternativ till bilen ger vi förutsättningar för fler människor att välja bort bilen.
Jag anser att ett samhälle skall planeras som en helhet, där man på objektivt möjligast sätt, A, i första hand utgår från människan och B, i andra hand på att samhället skall fungera på ett rationellt sätt.
A. När det gäller människan så skall det finnas en tanke på att vi är olika som individer. Arbete är för många endast ett sätt att försörja sig och inte det roligaste alla gånger. Högre fokus på värdefull fritid bör därför få större inflytande i stadsplaneringen. Den delen av livet måste kunna bestå av sådant vi värderar högt, det ger mer harmoniska människor och mindre samhällsfientliga aktiviteter. Det gör att man inte kan (kollektivt tänkande) prioritera vissa fritidssysselsättningar framför andra, då diskrimineras många individer.
B. På den praktiska plattformen måste samhället fungera. Transporter är den stora faktorn här. Det handlar om funktion, även fast människor givetvis är inblandade. Bilar är inget självändamål, dom är som en diskmaskin, ett hjälpmedel. Principen bör vara att detta struktureras på ett sätt så att människor friviligt väljer det för samhällets och egna transporter bästa transportsättet. Givetvis måste det kompletteras med ordningsregler.
Det innebär att en betydligt mer övergripande stadsplanering än vi nu ser, måste till. Bostäder har ett överfokus som det är där kommunala transporter släpar efter. Det ger möjlighet till att bo mera men har för samhället funktionsmässiga avigsidor, och eftersom husen skall stå i 100 år så är fågan om detta är vägen att gå.
Skicka en kommentar