2009-11-24

Inifrån Skatteverket, del 235

I en SvD-artikel häromdan rapporterades att Skatteverket driver en rättstvist som rör en ursprunglig skuld om en krona. Detta kan naturligtvis uppfattas som häpnadsväckande.

Den första artikeln som lades ut avslutade med "SvD.se har varit i kontakt med handläggaren på Skatteverket som skrivit överklagandet, men hon vill inte kommentera ärendet." Därmed lämnades fältet fritt för artikel-kommentarer av den här typen:
Har de inget bättre att göra än använda skattepengar till att driva ett sådant här ärende?

Detta är ett bra exempel på statlig tröghet, dvs. lag är lag och det
finns ingen gråzon. Är du skyldig staten 1 krona ska du minnsan betala, annars kommer vi jaga dig till världends ände.

Ta de stora smitarna istället!

Dags att skära ner på personalen på Skatteverket så de inte hinner hålla på med idiotier. Använd machete!

Rätt typisk myndighetsstrategi så här i under lågkonjuktur. Det gäller att göra en höna av varje liten fjäder så att man kan motivera och försvara sitt orimliga personalbehov.

Detta är en klar indikator på att skatteeverket är överdimensionerat.

Paragraf-ryttarna på Skatteverket blir upphetsade av att sätta dit folk.
Min hypotes är att handläggaren som drivit det här ärendet inte i första hand gjort det för att bli upphetsad. Snarare skulle jag gissa att det rör sig om att Skatteverket vill få ett klargörande från domstolarna hur den här typen av ärenden ska bedömas. Och då är domstolarnas vägledning principiellt betydelsefull, även om det aktuella beloppet är väldigt litet.

Skatteverket försvarar kronan.

I förlängningen bidrar domstolsavgöranden också till större rättssäkerhet för medborgarna, eftersom det inte längre råder någon tveksamhet om hur skattereglerna ska tolkas.

I en uppdaterad version av artikeln har Svante Egerlid, pressansvarig på Skatteverket, förklarat ungefär detta. Trist nog kom inte hans synpunkter med i den första versionen, och därmed hann mycket varumärkesskada inträffa.

Emedan Skatteverket ju numera är väldigt månt om sitt varumärke kanske den här historien kan föranleda några lärdomar.

- Det är viktigt att det finns bra mediakanaler till Skatteverkets pressfolk.

- Det är viktigt att Skatteverkets handläggare vet hur de ska hantera media. Alla är inte bekväma med att uttala sig i media men man bör åtminstone veta vem man kan hänvisa journalisten till. I stället för att bara säga "inga kommentarer" och därmed blotta sig för skurkstämpeln.

- I ärenden som kan förväntas väcka medias intresse måste vi vara mer proaktiva, tänka igenom hur vi ska kommunicera och så vidare. (För övrigt något som det borde jobbas på även internt inom verket...)

Som mediekonsument (och förvisso prenumerant) kan jag förstås tycka att en journalist som är intresserad av att göra ett seriöst arbete borde se till att få prata med någon annan än en vettskrämd handläggare innan hon publicerar en sådan här artikel. Det är säkert roligare och enklare att sabla ner på Skatteverket än att anstränga sig för att tillhandahålla en saklig och mångsidigt belyst artikel, men förtroendet för tidningens journalistik ökar inte direkt när det publicerade materialet är så uppenbart ensidigt.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Du har så rätt.
Jag tycker man kan förvänta sig mer av en journalist från Svenskan, är man lite insatt i hur processer går till så är det relativt rimligt att tänka sig att man VET att det ofta finns flera skäl bakom en process.

Press ansvariga på Skatteverket skulle även kunna vara riktigt proaktiva och göra öppet inlägg på SvD hemsida där just detta förklaras när man ser att en artikel kommit ut som fått fel vinkel.

Undrar om motparten får rättshjälp eller annan stöd från Skatteverket för att man använder deras fall för att få prejudicat - kan inte det allmänna ombudet driva denna form av processer?

Men - Jesper - kan man inte tänka sig att det är lite fel att driva en dyr process - kan man inte fp klarhete i frågan på annat sätt?

/ Tack

vr sa...

Verkar som denna journalist går i samma fotspår som SvD's andra ekonomiska skjutjärnsjournalist Fredrik Braconier, som vi ju alla vet är näst intill expert på skatterätt...

Jesper Svensson sa...

Anonym - Nej, såvitt jag vet kan motparten inte få rättsjälp från Skatteverket. Däremot kanske man kan få det via hemförsäkringen etc, men det beror såklart på vilken försäkring man har.

Man kan även få viss ersättning från staten för sina advokatkostnader om man vinner målet. Sådan ersättning begär man av domstolen och det är också domstolen som beslutar om ersättningens storlek. Pengarna betalas ut av staten.

Det finns andra sätt. Till exempel kan Skatteverkets rättsavdelning göra ett uttalande om hur en viss rättslig situation ska hanteras. Detta uttalande är då i praktiken bindande för Skatteverkets handläggare.

Ibland gör man dock bedömningen att det behövs ett mer auktoritativt uttalande, och då är domstolsvägen den enda vägen att gå.

vr - Ja, Fredrik Braconier har ju gjort många gedigna grävjobb med Skatteverket som tema - se t.ex. del CXI

Victor sa...

Men kan man inte satsa på dessa principiellt viktiga ärendena när det börjar röra sig om belopp som överstiger portot på kravbrevet?

Jesper Svensson sa...

Victor - Fast när det gäller principiellt viktiga frågor så har inte beloppet någon egentlig betydelse, då är det rättsfrågan som är det viktiga. Och om en domstol reder ut rättsfrågan kan det ge vägledning i många andra ärenden, som kanske gäller större pengar.