2009-01-06

Inifrån Skatteverket, del CXLIX

När jag äter godis brukar jag alltid spara det bästa till sist. Det kanske är dumt, för risken är ju att man hinner bli mätt innan man kommit till de riktiga godbitarna. Å andra sidan är det nog rätt bra när man har dålig självdisciplin, att tvinga sig till behärskning.

Med anledning av ovanstående har jag således sparat den potentiellt intressantaste Stafettpinnen-rapporten till sist. Den handlar om karriärvägar och lön. (För tidigare rapporter, se del CXLII (handledning) och del CXXXVI (teamarbete).)

Arbetsgruppens uppdrag har varit att lämna förslag till tydliga karriärvägar och hur kopplingen mellan karriär och löneutveckling bidrar till att Skatteverket ses som en attraktiv arbetsplats och därmed understödjer kompetensförsörjningen.

Gruppen konstaterar inledningsvis att det, med få undantag (däribland chefsspåret), är ont om tydliga karriärvägar inom Skatteverket. De allra flesta medarbetare har titeln handläggare och kan därmed flyttas runt i organisationen utan att lönen i samband med detta korrigeras efter arbetsuppgiftens svårighetsgrad. Vidare saknas det en tydlig struktur för rörlighet inom verket, vilket leder till att den enskilde chefens förmåga och engagemang (eller möjligen brist på sådant) blir avgörande för hur dessa frågor löses på informell väg.

Skatteverkets lönepolitik grundar sig på individuell lönesättning. Problemet är att lönesättningen inte bara baseras på den enskilde medarbetarens kompetens, utan även på vilka verksamhetsområden som är prioriterade. Det kan leda till att en duktig medarbetare inom ett område får ett sämre lönepåslag en en lika duktig kollega inom ett annat, för tillfället prioriterat, område. Lönestrukturen upplevs därmed som oförståelig. Dessutom är det svårt att förutse hur löneutveckligen påverkas när man byter arbetsuppgifter.

Därtill kommer att chefer ofta hänvisar till det allmänt knappa löneutrymmet för att förklara varför medarbetare får en omotiverat låg lön.

För att komma tillrätta med de problem som skisserats här ovanför har arbetsgruppen bl.a. följande förslag.

Varje medarbetare borde få en personlig utvecklingsplan. Syftet med detta är att man ska inspireras och känna motivation att stanna kvar inom organisationen. En intern karriärvägledningsfunktion ska även kunna bidra till detta.

Under den något provocerande rubriken "Ärlig rekrytering" skriver gruppen att Skatteverket vid rekryteringar ska sluta prata strunt och i stället förmedla en sann och rättvisande bild av arbetsuppgifterna och utvecklingsmöjligheterna vid nyrekryteringar.

En tydligare lönesättning ska uppnås genom prislappar, där vissa arbetsuppgifter åsätts vissa lönenivåer, vilka sedan kan påverkas inom vissa ramar utifrån hur väl medarbetaren utför sina arbetsuppgifter. Arbetsgruppen anser att en tydligare lönesättning skulle möjliggöra att ge nyanställda relativt låga löner, eftersom dessa då skulle vara införstådda med att man får en rimlig lön om det sedan visar sig att man gör ett bra jobb. En låg ingångslön skulle också innebära att det blir mindre attraktivt att söka sig till Skatteverket för att ha något att göra medan man söker annat jobb.

Jag tycker gruppen har pekat på många viktiga saker som måste rättas till, och det finns en hel del intressanta förslag och tankegångar i rapporten.

En del förslag löper dock risken att bli slag i luften. Jag håller med om att individuella karriärplaner osv. är bra - men det förutsätter att det faktiskt finns möjligheter att göra karriär inom organsisationen. Gruppen konstaterar mycket riktigt att Skatteverket har få tydliga karriärvägar. Steg 1 borde väl då vara att åstadkomma en organisation där det faktiskt finns karriärvägar. Annars måste ju karriärvägledarna koka soppa på en spik och frågan är vem som har glädje av det? (Det kan parentetiskt noteras att sedan gruppen lämnade sin rapport så har ytterligare en karriärväg stängts av, genom att de s.k. rättsliga kontaktpersonerna ska avvecklas.)

Lönesättningen måste naturligtvis göras begriplig, och helst befrias från den nyckfullhet som idag råder när vissa arbetsuppgifter helt plötsligt ska prioriteras och andra glöms bort. På det här området är mina personliga erfarenheter förvånansvärt goda, men jag förmodar att det finns rätt gott om chefer som har svårt att förklara varför en viss lön åsatts.

Tanken på en "prislappsmodell" förtjänar att tas på allvar. Det ligger i linje med gruppens tanke om ökad ärlighet från Skatteverkets sida att medarbetarna faktiskt kan få en bild av vilken lön de rimligen kan förvänta sig för ett visst arbete.

Gruppens idé om att lönedumpa nyanställda känns dock inte så genomtänkt. Problemet (om det nu är ett problem) att personer söker sig till verket för att ha något att göra i väntan på att det glamourösa näringslivet öppnar sina portar torde motverkas bättre genom att satsa på en mer genomtänkt, och mer kontinuerlig (vilket gruppen även föreslår) rekrytering. Dagens system tycks bygga på tillfälliga massanställningar följda av anställningsstopp i åratal. Helt horribelt givetvis. Att man dessutom har något slags fix idé att enbart anställa akademiker bidrar knappast heller till en bra rekrytering. Olika arbetsuppgifter kräver olika kvalifikationer och sätter man en högskoleutbildad på att sortera returnerad post så har man knappast gjort en genomtänkt rekrytering.

Nu återstår bara att med spänning vänta på vilket avtryck Stafettpinnens Lön och karriär-rapport kan göra på Skatteverket i Stockholm. Nästa lönerevision lär vara i januari 2010, det finns säkert anledning att återkomma när den närmar sig.

5 kommentarer:

Magnus W sa...

Jesper, är det verkligen den rätta vägen att gå när det gäller att vara mer uppriktig med vad arbetsuppgifterna verkligen handlar om vid rekrytering?

Jag må vara lite trångsynt, men bortsett från anställningstrygghet hittar jag inga som helst argument för att som nyutexad ekonom skulle vilja jobba på Skatteverket (nu vet jag att Skatteverket rekryterar en hel del jurister också, de kanske har argument för det, men som ekonom...?).

Vad är det egentligen som ska locka nyutexade ekonomer/jurister till Skatteverket bortsett från anställningstrygghet?

Jesper Svensson sa...

Magnus W - Ja, lite trångsynt är du nog. Det finns en hel del intressanta arbetsuppgifter på Skatteverket. I alla fall om man är jurist, men jag kan också tänka mig att för en ekonom är jobbet som skatterevisor minst lika intressant som en vanlig revisor.

Som jurist trivs jag med att jag kan förkovra mig i lugn och ro, samtidigt som det hela tiden dyker upp nya materiella utmaningar. Sen finns det så mycket duktigt folk plus att stämningen är rätt skön (det där beror såklart på vilka kollegor man hamnar med). Sen ska jag väl inte sticka under stol med att det är rätt skönt att kunna ha en avslappnad relation till sina arbetstider också.

På nersidan finns att jobbet är 100 procent oglamouröst och totalt guldkantsbefriat. Skatteverkets rykte som tråk-arbetsplats piggar inte heller upp. Och lönen är snudd på förolämpande.

Så ser det ut. Man får själv väga för- och nackdelar. Take it or leave it.

Anonym sa...

Att anställningstryggheten vid Skatteverket är högre än hos andra arbetsgivare kan man ju diskutera. Ekonomin är körd i botten och man kommer inom kort tvingas till personalneddragningar igen. Sist var det väl folkbokförarna som rök och innan dess skedde ju den stora slakten på verksamhetsstöd. Kronofogden hade nyligen sin omgång, uppemot 150 personer. Så glöm det där med anställningstryggheten.

Jesper Svensson sa...

Anonym - Du har kanske rätt i det. Och för egen del tror jag det är en bra utveckling. Då kanske SKV kan dra till sig folk som faktiskt vill jobba där och göra en bra insats, inte bara LAS-kramare som tycker det är bekvämt att sitta på konstitutorial.

Anonym sa...

Tvärr Jesper tror jag inte att du är helt medveten om vad som pågår i kulisserna just nu. Jag vill hävda att ledningen arbetar aktivt för att göra sig av med ambitiösa och duktiga medarbetare bara för att dom inte platsar i någon av de boxar man ritat in i organisationsschemat. För min del har jag nu satt ner foten vilket bl.a. medför att väsentliga aktiviteter på ett visst stödområde har fått ställas in eller skjutas på framtiden. Det kommer fler sådana fall inom kort enligt den information jag har.