2008-09-10

Inte så ny demokrati

Sverigedemokraterna i Halmstad ruttnar inifrån, rapporterar Hallandsposten. Och ingen är väl förvånad. Sd:s representanter är en osalig blandning höger- och vänstermänniskor som egentligen bara har en sak gemensamt och det är att de tycker att allt är invandrarnas fel och att lösningen på alla problem är att kasta ut dem.

Men politik är mer än så. Politik är allt från vardagsnära detaljfrågor till att enas om en budget. Och då krävs det att man kan enas om annat än att inte tycka om flyktingar. Det säger sig självt att de här gamla höger- och vänstermänniskorna inte kommer att kunna enas. Precis som ny demokrati en gång i tiden så kommer mötet med den verkliga politiken leda till att sverigedemokraterna faller samman, drabbas av falangstrider och till slut kommer bara en patetisk sörja återstå. I värsta fall på riksdagsmandat.

2008-09-07

Destruktion

I fredags påbörjades min Östermalmsexil. Men den avbröts redan på lördagmorgonen när jag var tvungen att återvända till slusksödern. Eftersom jag visste att dagen skulle ägnas åt köksrivning brydde jag mig inte om att göra mer än att borsta tänderna på morgonen. Således gick jag ut på Sturegatan på lördagsförmiddagen och mötte en massa Östermalmsbor som rastade sina löjliga små hundar. De: piffiga och välgroomade. Jag: sunkig, nattrufsig i håret och med gårdagens skrynkliga kläder på mig. Då plötsligt uppenbarades känslan av att det stod "Bortamatch" stämplat i pannan på mig.

Detta var nu ändå inte morgonens värsta upplevelse. I samband med köksrivning fordras diverse verktyg. Eftersom min befintliga utrustning i princip bestod av glatt humör och en tumstock så fordrades ett besök på Clas Ohlson. Eftersom jag var uppe så tidigt så kom jag till butiken strax innan de öppnade. Kan ni tänka er - jag hängde på låset till Clas Ohlson! Fullständigt penibelt.

Nåväl. Efter tio timmar, ett antal varierade svordomar, blodvite, sjöar av svett (men dock inga tårar) så såg mitt kök ut så här. 

Möt förresten mina två nya bästisar: Herr Slägga och Fröken Huggmejsel. Utan dem hade jag aldrig klarat det.