2008-06-28

Mer om mördaren Mugabe

Svenska Dagbladet 28 juni:
Ett foto av en gråtande zimbabwisk pojke pryder fredagens upplaga av tidningen Herald Tribune. Han är högst ett år gammal och har gipsade fötter. Båda bröts av anhängare till president Mugabe, av den enkla anledningen att pojkens pappa arbetar för oppositionen.
The Economist 28 juni:
It is hard to believe that the horrors inflicted by Zimbabwe’s ruler on his own people could get worse. But even in the past week they have. The burning to death of a six-year-old boy because his father is an opposition politician, and the butchering of the young wife of the capital’s new opposition mayor, are part of a growing wave of violence that has persuaded Morgan Tsvangirai, the opposition leader, to withdraw from the presidential [election].
Det är uppenbart att så länge Robert Mugabe kan klamra sig fast vid makten kommer våldet i Zimbabwe att eskalera, åtminstone så länge det finns människor kvar som ens vågar tänka oppositionella tankar.

Omvärlden skulle kunna förändra detta. Men omvärlden verkar förlamad, och det tycks främst bero på att Ryssland och Kina, dessa diktatoriska/semidiktatoriska stormakter, vägrar kritisera Zimbabwe. För att inte tala om Sydafrika, den regionala stormakten, vars president Thabo Mbeki visat sig förbluffande ryggradslös gentemot diktatorn i norr.

Det är förstås inte lätt att efterträda en nationell och global hjälte som Nelson Mandela. Men även bortsett från Mandelas skugga så hade Thabo Mbeki framstått som en exceptionellt patetisk representant för sitt land.

I Zimbabwe dödas och lemlästas människor - eller deras barn - för att de sympatiserar med "fel" parti. Situationen är skrämmande och frustrerande. Det är möjligt att det inte tjänar särskilt mycket till att spy galla över fega politiker. Men jag får i alla fall utlopp för frustrationerna.

Dags att fly tillbaka till Mars?

Svenska Dagbladet har nyligen kört en serie om dyskalkyli, mattesvårigheter (ungefär som dyslexi fast med siffror i stället). I ett avsnitt räknade man upp dyskalkyli-symptomen:
  • Svårt att lära sig klockan.
  • Svårt att skilja höger från vänster.
  • Dålig tidsuppfattning, kan inte beräkna tiden, kommer ofta för sent.
  • Klarar inte avståndsbedömning.
  • Dålig känsla för väderstreck.
  • Dålig orienteringsförmåga geografiskt, svårt att hitta, går lätt fel, svårt att läsa och förstå kartor. Kan ge ett förvirrat intryck.
  • Svårt att läsa, förstå och minnas tidtabeller.
  • Svårigheter att sköta ekonomin.
Jag kommer förmodligen få äta upp det här, men låter det inte som beskrivningen på en genomsnittlig kvinna?

Citatet

Watching Microsoft in the company of Google and Facebook is a bit like watching your dad trying to be cool.
Ur The Economist (som ändå tycker att Bill Gates gjort ett bra jobb; The meaning of Bill Gates, 28 juni 2008).

Påfyllning i ordförrådet, del XIII

Thure Stenström har skrivit en mycket intressant understreckare idag om situationen i Norge under andra världskriget. Och så använde han ett ord som jag inte begriper - vad i herrans namn är en hekatomb?
Nog för att det skrivits hekatomber av specialundersökningar om den tyska ockupationen av Norge under andra världskriget, bokhyllorna formligen dignar av minnesskildringar och vittnesrapporter.
Ordboken ger lyckligtvis klart besked: hekatomb = stor mängd. Tack för det, ordboken.

2008-06-06

En solglimt i skuggan av Slottet

Dagens Nyheter rapporterar från Republikanska Föreningens nationaldagsfirande på Mynttorget i Stockholm.

Republikanska föreningen håller möte i skuggan av slottet.

- Det är inget fel att fira det positiva Sverige står för, men kungafamiljen har kidnappat nationaldagen, säger ordförande Hillevi Larsson till DN innan hon äntrar talarstolen.

De drygt 100 stolarna är tomma när hon hälsar välkommen. Lite senare utses Aftonbladets krönikör Karolina Fjellborg till årets republikan.
Man kan väl tillägga att de drygt 100 stolarna inte stod tomma särskilt länge. Solen strålade även över det lilla område som utropats till republiken Sverige och de många besökarna bjöds på kaffe och bullar, kunde köpa Republikanska prylar och fick dessutom delta i ett fiktivt presidentval - allt för att känna på hur det skulle vara om Sverige var en aning mer demokratiskt. Republikanska Föreningens nationaldagsfirande var en solglimt i Slottets mörka skugga.

Friheten mot Förtrycket

Jag misstänker att alternativen i nästa val kommer att vara ganska tydliga.

På ena sidan: Anders Borg föreslår skattesänkningar.
På andra sidan: Lars Ohly föreslår skattehöjningar.

(Vad Mona Sahlin tycker står väl fortfarande skrivet i stjärnorna?)

För Halmstadborna har detta blivit obarmhärtigt tydligt redan. I kommunen styr Alliansen trots en minoritet i fullmäktige. Tungan på vågen är pensionärspartiet och sverigedemokraterna. Vilket fått oppositionen att vädra morgonluft och lansera en budget där de föreslår - ja, vad annars? - skattehöjningar. 72 öre per hundralapp är vänsterkartellens "belöning" till skattebetalarna i en av Sveriges ekonomiskt mest stabila och välskötta kommuner.
Båd' stat och lagar oss förtrycka
vi under skatter digna ner
sjöng arbetarrörelsen innan de kom på att det var de själva som stod för det dignande skattetrycket. Tack och lov finns det betydligt trevligarare sångtexter än Internationalen. Varför inte nynna lite på Evert Taubes rader...
Vårt skepp är själva Friheten,
besättningen är blå!
Sedan maktskiftet 2006 har Alliansen gett svenskarna lite mer frihet. Vi är nu bara världens näst hårdast beskattade folk. Lars Ohly tycks dock sträva efter att återta förstaplatsen. Att svenska folket ska digna under skattetrycket tycks vara en självklarhet för vänsterledaren.