2008-08-22

Inifrån Skatteverket, del CXXVIII

På Skatteverktes intranät finns en spalt som kallas Ledarvinkeln, där olika personer av någorlunda betydelse inom Skatteverkets ledning med jämna mellanrum förväntas krysta fram några rader oförargligt snömos för att på så sätt upprätthålla illusionen av ett slags relation mellan dem där uppe och oss "på golvet".

Till min glädje var den senast framkrystade Ledarvinkeln faktiskt riktigt intressant läsning. Hade gärna publicerat den i sin helhet här, men då får jag väl Antipiratbyrån efter mig. Så det blir en snabbversion i stället.

Skatteverkets kommunikationsdirektör (alltså en person av någorlunda betydelse) Sten Eriksson har reflekterat över i vilken oerhörd utsträckning skattetrycket ligger bakom de mest förunderliga mänskliga beteenden. "De flesta av oss människor är kloka, sunda och fattar beslut som kan motiveras rationellt. Men ibland gör vi saker som vid ett närmare påseende verkar oförklarliga. I själva verket är chansen stor att det är skatter som ligger bakom", som Eriksson uttrycker saken.

Ett exempel på detta är att vi släpar litervis med sprit på flygplanen enbart för att få njuta taxfreens fröjder. Ett annat exempel är att grekiska hus aldrig tycks färdigbyggda - helt enkelt eftersom skatten blir högre för en färdigbyggd kåk. Liknande historier på närmare håll kan svenska fastighetstaxerare berätta mer om.

Fenomenet är inte nytt. På 1700-talet var det högre skatt på stora spegelglas - därför delade man speglarna i mindre rutor. Husen i Amsterdam är inte höga och smala av en slump - skatteskäl ligger bakom.

Uppfriskande nog drämmer Eriksson sedan till med en, för att komma från en direktör i Skatteverket, tämligen djärvt formulerad dräpa mot skattesystemet: "I vårt moderna samhälle växlas det skattedrivna vansinnet upp i en sällan skådad skala, och sysselsätter massor med människor som annars skulle kunna göra vettigare saker — oss själva inräknade."

Det kan tyckas som att Eriksson därmed börjat såga i den gren han själv sitter på, men man måste ändå betänka att vi i verket inte är till för vår egen skull, utan för skattebetalarnas. Och nog har Eriksson en poäng i att "helst skulle vi på Skatteverket vilja slippa utreda om verksamheten som bedrivs handlar om 'krigisk chi-gong' (sex procents idrottsmoms) eller om det rör sig om 'teraupetisk chi-gong' (full rekreationsmoms på 25 procent)." Såna där skatteregler gör ju bara att människor tappar tilltron till skattesystemet. (Ja, hrm, och så ska det väl i ärlighetens namn tilläggas att somliga av oss tycker det är ganska kul att utreda momssatsen på chi-gong.)

Men ändå. Att en av Skatteverkets apparatjiki gör ett utfall mot "det skattedrivna vansinnet" hör inte till vardagsmaten. Mycket ska man höra innan öronen ramlar av.

1 kommentar:

Anonym sa...

När Björn T. fick sluta skriva sina uppskattade krönikor i personaltidningen var det Sten Eriksson som i ledningsgruppen fick klä skott för det inträffade. Eriksson var Björn T:s chef. Det hela var en helt absurd uppvisning i att yttrandefrihet inte råder och att någon måste utses till syndabock.

Jag delar Eriksson syn på det skattedrivna vansinnet. Det handlar inte bara om Skatteverket. Det handlar om en byråkratisk galenskap. Byråkratin och rättstillämpningen styr givetvis människor beteende, inte bara på det sätt lagstiftaren avsett.